20 svenskar om bojkotten av matjättarna

– Nej, jag tänkte inte på det. Men jag borde ju ha gjort det. Jag hade lust att haka på. Men när jag får frågan nu inser jag att jag ändrade inte på mitt köpbeteende. Det gjorde jag inte.

Christian Fekete, 54, Hässelby villastad, finansbranschen:

– Nej, jag har inte ändrat mitt köpbeteende och gjorde ingen bojkott. Blir jag hungrig så köper jag det jag vill ha.

Moa Sundström, 81, Östermalm, egenföretagare/facilitator: 

– Nej, mat måste jag ha och jag orkar inte gå hur långt som helst.

Hampus Selin, 27, Falun, programmerare och Corrin Selin, 26, Falun, ungdomspastor:

– Nej, inte alls. Vi flyttade till Sverige i juni förra året och jag vet inte vad det är för en bojkott. Vi har inte märkt det, vi har nyligen flyttat hit från England och har inte känt av förändringen i matpriserna. Jämfört med England känns det ganska lika, säger Hampus.

– Vi har sett en matprisökning även i England. När vi kommer hit är det lite likadant. Choklad är dyrt, men vi vet sedan tidigare att Sverige är dyrare än England. Vi bakar mycket från grunden, mycket bröd och kakor, säger Corrin.

Anneli Jonsson, 69, Vasastan, pensionär:

– Jag har inte deltagit i bojkotten men reagerar ju absolut på att matpriserna ökat. Jag är kluven och tycker att det är svårt att veta om det stämmer som matjättarna säger, att de behöver ta ut de här avgifterna. Det är ju dåliga kaffeskördar till exempel.

Åsa von Yxkull, 51, Västra Bromma, jobbar på reklambyrå:

– Ja, jag deltog faktiskt i bojkotten. Mindre för egen del och mer för att vara lite solidarisk så lät jag bli att handla. Och lärdomen är väl att man har väldigt mycket mer hemma än vad man kan tro.

Sigrid Stjärnberg, 20, Sollentuna, student:

– Det har inte påverkat mig jättemycket eftersom jag inte handlar så mycket. Jag bor fortfarande hemma. Men de stigande matpriserna tänker jag ju på. Det är svårt att vara i ett samhälle där priserna bara ökar, speciellt som student.

Magnus Thurin, 55, familjebehandlare och Merete Thurin, 49, Djurmo, chef inom vården:

– Nej. Men liksom alla andra reagerar jag på matpriserna. Hade det funnits något sätt att hejda det hade nog några kloka människor lyckats göra det redan, säger Magnus.

– Vi har inte bojkottat så mycket, vi har vår butik ute på bygden där vi handlar. Jag tänker att felet ligger högre upp än hos handlarna. Politikerna satsar på fel saker och kapitalet styr. Då blir det dyrt. Man skulle kunna låta bli att höja rotavdraget för de rika och satsa på sådant människor behöver, säger Merete.

Rasmus Roman, 35, Årsta, arkitekt:

– Min tjej gjorde ett försök att få med mig på en bojkott. Men det lyckades inte så bra varken för mig eller henne. Vi har handlat ganska mycket som vanligt, men haft det i åtanke. Sedan tänker vi mycket på att matpriserna har gått upp. Det gör att vi kollar extrapriser i större utsträckning än vi gjort tidigare.

Maria Colin, 48, Hammarby sjöstad, student:

– Nej, jag har inte gjort några förändringar. Jag märker att matpriserna stiger men handlar på samma sätt, av vana och lathet. Är inne i familjesnurret så har inte så mycket tid att tänka. Man kör på bara. Det skulle krävas en ansträngning att handla någon annanstans, eller laga mer mat från grunden. Men jag pluggar till trädgårdsmästare så på sikt kanske jag är självförsörjande. 

Agnes Eriksson, 27, Stockholm, student:

– Jag har inte deltagit i bojkotten. Jag tycker också att det är dubbelt för mat måste också få kosta. Det kostar att producera mat, och felet kanske ligger någon annanstans. Jag vill fortfarande kunna välja svenskproducerad mat. Men jag handlar mindre nu. Köper bara kaffe och ost på extrapris, bunkrar billigt. 

Stefan Karsvall, 79, Öland, pensionär:

– Matpriserna påverkar förmodligen alla. När man tittar på kontot så är det säkert lite mindre för oss allihop. Men jag tänker inte på det när jag handlar. Det får bära eller brista.

Neah Eidesten, 20, Ystad, student:

– Jag har absolut märkt att matpriserna har stigit. Jag försöker tänka och köpa billigare caror. Det som är extrapris på, ponerar över veckans matlådor och vad som är billigt. Jag går till butiker där jag är medlem, i de butiker som finns i den lilla by där jag bor.

Therese Wintring, 51, Tyresö, jobbar på LSS-kontor:

– Jag har inte deltagit i en bojkott men påverkas av matpriserna gör jag. Jag  jagar extrapriser. Det får man göra. Jag brukar kika runt. Vilka butiker har kampanjblad? Vilken butik har bra priser den här veckan? Man får leta runt lite och vara mer medveten. Handla matvaror som kanske går ut samma dag eller är på halva priset.

Klas Hyllander, 58, Skarpnäck, konsult inom hållbarhet:

– Nej. Men jag märker att det är mycket som är dyrt. På ett känslomässigt plan påverkas jag – jag oroar mig. Tänker på människor och oroar mig för hur man har det. Min familj har det ganska okej ekonomiskt så vi måste inte ändra på hur vi lever. Men jag kopplar det också till klimatfrågan. Att det här kanske är början på någonting som kommer att slå mycket hårdare på sikt. Och jag tänker på dem som har det sämre ställt ekonomiskt. 

Per Sjöberg, 70, Kungsholmen, pensionär för närvarande:

– Nej inte alls. Det har blivit dyrare, men jag har gott ställt så jag behöver inte tänka så mycket på matpriserna. Ungefär 15 procent av lönen går till mat. Och en gång i tiden, såväl som i vissa länder är det 70-80 procent. Så det är trots allt billigt i Sverige. I södra Europa tror jag att 30-40 procent av lönen går till mat. Här gör vi väl av med lika mycket på mat som vi gör av med på nöjen. 

Niklas Duvenäs, 28, Kiruna, restaurangansvarig:

– Nej, ingen bojkott. Jag bor uppe i Kiruna och vi har bara vårt Ica. Hade jag bojkottat det så hade jag varit utan mat. Men självklart tänker jag på matpriserna. Särskilt på hur det påverkar dem som har lite lägre inkomster. Hur de överlever. Själv kollar jag väl lite mer efter röda prislappar och varor som har kort datum och så. Utöver det handlar jag som vanligt.

Carl-Johan Hård af Segerstad, 20, Karlstad, student:

– Nej, faktiskt inte men det borde jag kanske ha gjort. Jag har typ inte påverkats av matpriserna. För jag flyttade hemifrån för ett halvår sedan så jag har varit van vid de här priserna. Men det är ju dyrt, CSN tar slut i slutet av månaden. Det hade ju varit gött om det var billigare.

Elton Eriksson, 21, Karlstad, student:

– Nej, det blev ingen bojkott. Men jag letar mycket efter röda lappar. Jag vill köpa nötfärs men köper alltid blandfärs. Och ingen ost, för det är dyrt.

Johannes Walter-Lax, 39, Södermalm, systemutvecklare:

– Nej. Jag har ett stort matlagningsintresse och handlar gärna på Ica Kvantum i Liljeholmen då de har så bra varor. Dessutom har jag en kollega jag litar på som är ekonom – och när han lägger fram det utifrån vinstmarginaler känns det som att folk mest gillar att vara upprörda. Det är lätt hänt att man reagerar känslomässigt och inte kollar hur saker ligger till. Men det är svårt, företag är i grunden neutrala till människors känslor. Det hade varit bra tycker jag om man justerat vinstmarginalen och tagit ut mer på lyxkaffe och mindre på tamponger och annat som människor behöver.