Just nu gasas flickor i Iran – förgiftade i sina klassrum. Just nu våldtas ukrainska kvinnor av ryska soldater – ett vapen för att skada en kvinna och ett helt samhälle. Kvinnors kamp för rätten att studera, arbeta, röra sig fritt i det offentliga och vara trygga i sina egna hem förs världen över, och genom historien. Alla flickor och kvinnor ska kunna leva i trygghet och ha möjlighet att utforska sina drömmar och sin potential. Alla de kvinnor som kämpat för sina egna och andras mänskliga rättigheter och som för kampen med livet som insats idag måste bli sedda, synliggjorda och ihågkomna.  Vi får inte titta bort eller glömma.  Att känna till vår historia och vår omvärld gör oss också mer vaksamma på hur snabbt våra nuvarande rättigheter kan ryckas bort.

Cecilia Elving

Ordförande Liberala kvinnor

Den här internationella kvinnodagen känns det som att det aldrig ­tidigare har funnits så mycket att vara upprörd över. En man som dömts för våldtäkt på barn men sedan går helt fri för att de äldre  herrarna i hovrätten inte fattar vad en snippa är.  Ett barn som mördas under tvångsumgänge med en våldsam pappa. Uppdrag gransknings program om hårt sex som tar upp det Liberala kvinnor länge varnat för – att unga tjejer i hög utsträckning utsätts för sexuellt våld. Inom allt fler områden ser vi att arbetet för ökad jämställdhet stagnerar eller till och med går bakåt. Den viktigaste kvinnofrågan just nu är att fortsätta kampen för flickor och kvinnors rättigheter och för ökad jämställdhet på bred front och med sådan kraft att vi vänder den utvecklingen.

Aleksa Lundberg

Skådespelerska, debattör, krönikör i Dagens ETC

Det första som kommer upp i mitt huvud är abort, just på grund av att frågan överhuvudtaget är uppe på tapeten igen. Det är ju en strid som har hållits redan med självbestämmandet över sin egen kropp som främsta argument. Att den diskuteras igen säger någonting om vem har rätt att bestämma över kvinnans kropp. Frågan sammanfattar flera frågor och jag ser det helt enkelt som en indikation på att  man har börjat ifrågasätta kvinnors rättigheter på ett fundamentalt plan.  Än så länge skrapar man på rättigheterna, men att man ens gör det tycker jag är oroväckande.

Maija Inkala 

Tillförordnad talesperson Allbright

Polarisering och bristande engagemang är två stora utmaningar. Ökad jämställdhet är en av de viktigaste frågorna för unga kvinnor, medan unga män i högre grad tycker att jämställdheten gått för långt. Samtidigt vittnar företag om att ha lagt arbetet för jämställdhet på hyllan till följd av osäkert samhällsklimat. Effekterna syns redan. Färre kvinnor återfinns på tunga roller som vd och styrelseordförande. Utvecklingen i länder som USA och Storbritannien går framåt medan  Sverige står och stampar. För att komma vidare måste fler inse att jämställdhet är en fråga som rör och gynnar oss alla.

Petra Tötterman Andorff

Generalsekreterare Kvinna till Kvinna 

Att stödja världens kvinnorättsförsvarare som hotas ­alltmer.  Kvinnors rättigheter är under attack i flera länder.  

Se på Afghanistan där kvinnor berövats utbildning, rörelse­frihet och möjligheter att arbeta. Även i västvärlden går det bakåt. Länder som Polen och USA har allvarligt försämrat aborträtten. Möjligheten för kvinnorättsförsvarare att göra sig hörda försvåras också av att det demokratiska utrymmet har krympt i många länder där auktoritära regimer och krafter är på frammarsch.

Redan 2018 var tre fjärdedelar av kvinnorättsförsvararna i konfliktområden utsatta för våld eller hot om våld. Om dessa kvinnor tystas så finns det ingen som driver frågan om kvinnors rättigheter i utsatta länder. Utan modiga kvinnor som kämpat före oss så skulle Sverige inte heller ha jämställdhet idag.

Anna-Klara Bratt

Chefredaktör Fempers

Det här är ju en internationell kampdag och jag hoppas att årets kvinnodag går i den internationella solidaritetens tecken. Jag tänker på flickor i Afghanistan som inte längre får gå i skolan, eller läkare som inte får verka på grund av sitt kön, eller kvinnorna och flickorna som tar till gatan i Iran. Vi ser en global backlash och det är hög tid att vi pratar högt om det. Den här gången är det en  uttalad backlash med ett syfte – ett könskrig  som varken feminister eller kvinnorörelser har startat. Från USA:s abortförbud till Ivar Arpis korståg mot genusforskningen. Även i Sverige pekar en rad parametrar åt fel håll. Anhörigvården ökar, lönegapet ökar för första gången på 15 år och fattigdomen breder ut ut sig bland anställda inom vårdsektorn. Hittills lyser politiken med sin frånvaro när det gäller bistånd till dem som kommer sämst ut i den ekonomiska krisen.

Alesia Rudnik

Tidigare ordförande Sveriges belarusier och Årets Europé

Jag tror att i dagens miljö står kvinnor inför olika utmaningar, som, liksom under alla tidigare decennier, är relaterade till i vilken utsträckning kvinnors röster hörs. Under den militära konflikten i Ukraina tvingades många kvinnor att flytta till andra länder och lämnade sina män vid fronten. Detta är separation av familjer, integration i andra länder, ett stort ansvar i ekonomiskt hänseende, men också en politisk kamp där många kvinnor i exil tvingas ansluta sig. När vi tittar på andra länder i Östeuropa, som Belarus, ser vi hur  kvinnor blir rösterna  för sina män, som är politiskt fångna i auktoritära regimer. Till exempel blir Natalia, frun till Nobels fredspristagare Ales Bialatski, som dömts till tio års fängelse, hans röst på den internationella arenan. Kvinnors kamp för demokrati fortsätter och tar nya former inför nya geopolitiska utmaningar.

Evin Cetin

Författare och advokat

Den viktigaste frågan just nu handlar om den rättvisa lönen för de ensamstående kvinnorna. Jag tror att den sätter prägel på så många av de utmaningar vi har. Du har ökade elpriser, ökade ­bostadskostnader, ökade matpriser.  Det mesta går upp och kvar står den ensamstående kvinnan med de fasta ­kostnaderna.  Här behöver samhället verkligen fundera kring de kvinnor som har de lägsta lönerna i de absolut svåraste ­branscherna. Det handlar inte bara om pengafrågan utan det handlar om rättvisefrågan, vilket anständigt liv som den ensamstående kvinnan, som också har barn att försörja, ska kunna leva. En ­ensamståendes mammas plånbok påverkar direkt barnet, och vi har sett att det kan vara en grogrund på vägen in till kriminalitet. 

Hervor Sjödin

Ockupant BB Sollefteå

Jag tycker förstås fortfarande att det är så  obegripligt att vi i Sverige sköter BB-omsorgen så undermåligt.  Inte bara i Sollefteå. Det viktigaste som händer i livet är väl när ett nytt barn kommer till världen? Då behöver man största möjliga trygghet, inte ligga med värkar i en bil på osäkra vägar! Men ser man ut över världen tycker jag att Iran sticker ut på värsta tänkbara sätt. Att fängsla och döda kvinnor för att de inte vill dölja sitt hår… Hur vansinnigt är inte det?

Suzanne Osten

Dramatiker

Det måste finnas en djupare överenskommelse, att män och kvinnor har samma värde. Jag styrs mest av det rättvisa och det innefattar också respekt för olikheter. Det historiska hatet mot kvinnokroppen är så deprimerande, och det vi ser i kriget nu med de legaliserade våldtäkterna. Den fruktansvärda skillnaden där det är som ett kastsystem. Jag har hela mitt liv bekämpat den skillnaden och också försvarat mäns rätt att vara feminister. Att se allianser på olika sätt och inte se män som fiender.  Jag längtar efter en solidarisk mänsklighet.  Att som humanist försöka balansera mellan respekt för olikhet och ­samtidigt en absolut rigorös laglig jämlikhet. Det måste komma. Och där kvinnor blir respekterade, där har barnen en chans. 

Esther Kazen

Pastor i Equmeniakyrkan, känd genom sitt Instagramkonto Feministpastorn

I kris och krig drabbas personer som redan är hårdast utsatta. Därför tycker jag det är det väldigt viktigt att ha ögonen öppna för  hur situationen är för just kvinnor i krig och på flykt  i till exempel Ukraina, i protesterna mot förtryck i Iran, i Sverige med höjda mat- och elpriser, särskilt för de kvinnor som redan innan levt på marginalerna eller inte har samma resurser som andra. Kriser slår hårdare mot vissa, och där behöver vi hjälpas åt att stötta dem som behöver det extra mycket.

Elsa Alm

Ungsekreterare för LO

Den viktigaste kvinnofrågan just nu är otrygga anställningar. 60 procent av alla unga kvinnor mellan 16-24 har en tids- ­begränsad anställning.  Det gör att det blir svårare att få bostad, att säga ifrån om något känns fel på arbetsplatsen och det skapar otrygghet i och med att arbetslivet blir så oförutsägbart. Att tvingas gå mellan jobb till jobb, som någon form av daglöneri, är ovärdigt på en modern arbetsmarknad. Unga kvinnor förtjänar bättre.

Sissela Kyle

Skådespelare, vars mamma var Nordens första professor i kvinnohistoria

Den aktuella och avslöjande ”Snippandomen” gör att kvinnors rättssäkerhet hamnar högt upp.  Gamla, förlegade och kvinnofientliga värderingar styr fortfarande vårt lagrum.  För övrigt kvarstår att kvinnor som grupp har lägre lön, utför och förväntas utföra betydligt mer obetalt arbete och har sämre pensioner.

Birgitta Sevefjord

Ordförande Tantpatrullen

Den viktigaste kvinnofrågan är en  lön och pension det går att leva på.  Kvinnor bär samhället på sina axlar. De jobbar med fysiskt och psykiskt tunga jobb inom vård och omsorg. Har osäkra anställningar, delade turer, låga löner och små möjligheter att påverka arbetet. Tacket för slitet är en pension det inte går att leva på. Fattig i arbetslivet och fattig tills du dör. Därför behövs ett nytt pensionssystem.

Bianca Kronlöf

Skådespelerska och debattör

När jag svarade på samma fråga förra året sa jag vården. För samhället skull. För kvinnorna som jobbar i vårdens skull. För patienternas skull. Vården, vården, vården. Det står jag fast vid. Men på senare tid har det också  blivit synligt hur vår rättsstat inte fungerar , vilket kvinnoorganisationerna har vetat och pratat om hela tiden. Det är som att vi ser ett barnens metoo nu. Jag tänker på Lex Tintin där vi har våldet, och nu ”snippadomen”, där vi har det sexuella våldet. Våldet mot kvinnor blir i förlängningen våld mot barn också, och rättsapparaten och samhället skyddar varken kvinnorna eller barnen.

Melody Farshin

Komiker och författare

Tyvärr samma som alla tidigare år, frågan om jämställdhet som vi fortfarande inte har uppnått.  Kvinnor underskattas , vår tid är inte värd lika mycket. Vi ser det i löner, möjligheter, förväntningar. Det är väldigt otacksamt att vara kvinna. Det går inte en dag utan att jag avundas manliga rättigheter, dit skulle jag vilja nå, att i alla fall ibland inte behöva avundas dem. Vi är långt ifrån där tyvärr. Samma gäller globalt inte minst, kvinnor kan inte säga vad vi vill.

Alexandra Pascalidou

Journalist, författare, ordförande i UN Women Sweden

Jag tycker det här lönegapet som inte verkar krympa trots att vi har tjatat om det här i hur många år och decennier som helst, både i Sverige och globalt.  Lönegapet kvarstår, och det på alla nivåer.  Det i sig leder till så många negativa konsekvenser för kvinnor. Det hänger ju ihop med patriarkatet, som egentligen kanske är det allra största problemet. Inte minst blev det tydligt nu i och med den här snippadomen. Patriarkatet måste upphöra, och lönegapet måste bort.

Gunilla Thorgren

Journalist, författare och en av kvinnorna bakom Grupp 8

Den viktigaste frågan just nu är lönerna inom omsorgssektorn. Det är bedrövligt att många knappt kan leva på sin lön. Sjuksköterskor, barnskötare, undersköterskor, barnmorskor, dagispersonal, det är illa överallt.  Det gör för det första att det här inte är attraktiva yrken, och att man då inte heller kan upprätthålla kompetensen, men framförallt så är det så skamligt att de viktigaste jobben har bland de lägsta lönerna. Det är en sån typisk hållning till kvinnors arbete – det måste få ett slut! Man lägger ut pengar på allt möjligt, men när det gäller löner till kvinnor, då finns det aldrig pengar. Det är så himla upprörande.

Bilan Osman

Journalist, medverkar ofta i Dagens ETC 

Löneinkomsterna har sjunkit mer för kvinnor än för män, samtidigt konstaterar Jämställdhetsmyndighetens rapport att lågutbildade kvinnors livslängd sjunker i Sverige, detta trots att den generella medellivslängden ökat i Sverige sedan 1800-­talet. Som en följd av långvarig arbetslöshet förpassas kvinnor i under- och arbetarklassen till långvarig ohälsa.  Det behövs en politik som radikalt förändrar livsvillkoren för kvinnor, det nuvarande sjukersättningssystemet möter inte kvinnors behov. Därutöver behövs en sjukvård med bättre förutsättningar att fånga upp och behandla den ojämlika ohälsan. Svensk under- och arbetarklass blir alltmer rasifierad, om inte utvecklingen stävjas, och det snart, lär nya generationer födas där kön och hudfärg kan avgöra deras hälsa och liv.

Fröken Snusk

Artist

Det är flera, men våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är de jag brinner mest för, men även ­hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har faktiskt även  haft med en kvinno­jour på en av våra spelningar för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor och tjejer. Det är dock sällan någon skriver om vårt engagemang i dessa ­frågor så jättekul att ni hör av er och frågar.