BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det känns väldigt bra. Nu vet jag att jag har en framtid här i Sverige, säger Haidar Jafari när ETC Göteborg når honom på telefon.
”Hon bara grät”
Han förklarar att det första han gjorde var att ringa till sin syster, som bor med mamman i Quetta i Pakistan, för att berätta den glada nyheten.
– Hon bara grät och trodde först inte att det var sant, säger Haidar Jafari.
Senare under tisdagen träffade han andra vänner i Alingsås för att fira beskedet och igår var han i skolan igen. Haidar Jafari går i nian i Gustav Adolfsskolan och siktar på att börja gymnasiet till hösten.
– Det är fantastiskt roligt även för mig som god man. Uppdraget kan kännas tungt ibland om man hela tiden får negativa besked, säger Jan Olof Larsson.Flydde som 14-åring
När vi träffades i slutet av augusti var de förtvivlade och kunde inte förstå att Migrationsverket inte trodde på Haidars historia om den markkonflikt som lett till att hans farbror dödat hans pappa och nu hotade att döda honom också. I beslutet om utvisning från den 6 juli skrev handläggaren att uppgifterna var ”vaga och knapphändiga”.
– Migrationsverket ville skicka honom rakt i armarna på den man han fruktar allra mest. De ställer orimliga krav på ett barn, tyckte Jan Olof Larsson och påpekade att Haidar bara var 14 år när han flydde till Sverige.
Andra skäl
När det gäller hotbilden gör Migrationsdomstolen samma bedömning som Migrationsverket och menar att det saknas tillräckligt med bevis som styrker berättelsen. Men domstolen slår sedan fast att det finns andra skäl att bevilja Haidar Jafari uppehållstillstånd.
I den aktuella domen står bland annat att det inte finns stöd i aktuell landinformation för att han skulle kunna resa säkert till Ghazni, den plats där Haidar Jafari bara bott de två första åren av sitt liv. För att ta sig dit måste man resa på landsväg omkring 14 timmar.
Riskfylld resa
”Det är vid resa på vägnätet som flest civila dödas och skadas av konfliktrelaterat våld i Afghanistan”, konstaterar Migrationsdomstolen och tillägger att Haidar Jafari som hazar, shiamuslim och minderårig löper förhöjd risk.
– Jag är fortfarande förvånad över att man inte tror på hans berättelse, men nu spelar det mindre roll. Viktigast i dag är att Haidar kan blicka framåt och planera för framtiden, säger Jan Olof Larsson, som kommer att ansöka om att bli utsedd till särskild vårdnadshavare.
Öppnar dörrar
Inom kort ska de gå tillsammans till Skatteverket för att ordna med svenskt personnummer. Då öppnas många dörrar och möjligheter, bland annat att få ett eget bankkonto och kunna ställa sig i bostadskö. Allra helst vill Haidar Jafari bo kvar i sitt familjehem ytterligare några år, kanske tills han gått ut gymnasiet.
Runt om i Sverige väntar just nu tusentals ensamkommande barn och ungdomar på besked om uppehållstillstånd. Många som kom med den stora flyktingströmmen hösten 2015 tillhör också folkgruppen hazarer, som är en förföljd minoritet i Afghanistan, och det är vanligt att de precis som Haidar bott i något av grannländerna större delen av sina liv.
– Det är svårt att säga vilken betydelse den aktuella domen får för andra asylsökande. Migrationsdomstolens beslut har inte samma prejudicerande betydelse som domar från högsta instans, Migrationsöverdomstolen.
Det säger Björn Åhlin, biträdande jurist vid Fridhs advokatbyrå, som arbetat med asylrätt sedan 2010. Han har stor erfarenhet av de här frågorna, bland annat som sakkunnig i Farr, Flyktinggruppernas riksråd.
– Domen är mycket glädjande och ligger helt i linje med den senaste tidens utveckling där vi ser att Migrationsdomstolen i Göteborg i många ärenden gör en annan bedömning än handläggarna vid Migrationsverket. Det är tydligt att domstolen har en mer realistisk bild av hur verkligheten i Afghanistan ser ut, säger Björn Åhlin.
Intensiva stridigheter
Han påpekar vidare att det i Haidar Jafaris fall var tre omständigheter som vägde tungt för domstolens slutsats att resan till hemorten skulle medföra allvarliga risker: han är minderårig, hazar och shiamuslim.
– Många av de asylsökande från Afghanistan som väntar på besked tillhör samma etniska minoritet, men de har hunnit fylla 18 år eller blivit åldersuppskrivna av Migrationsverket vilket naturligtvis kan påverka riskbedömningen.
Enligt Björn Åhlin är det viktigt att lyfta fram information om svårigheten att ta sig till hem-orten i varje asylansökan, något som ofta missas. En stor grupp hazarer som kommit till Sverige är ursprungligen just från Ghazni, en provins där stridigheterna varit intensiva under 2017 och dit det inte går att ta sig med flyg.
– I domen antyds att Migrationsverket baserat sitt beslut på ett gammalt rättsligt ställningstagande. Det är väldigt positivt att Migrationsdomstolen börjar se verkligheten som den ser ut och att man anser fler asyl-sökande vara skyddsbehövande, säger Björn Åhlin.
Först om tre veckor har domen vunnit laga kraft, men det händer ytterst sällan att Migrationsverket överklagar.
