Barnkullarna förväntas bli mindre och till följd av det även elevkullarna under prognosperioden. Därmed förväntas drygt 5 000 heltidstjänster bland lärare försvinna. Men trots det förväntas inte de kommande nyutexaminerade täcka upp för de som går i pension eller lämnar yrket.

– Det är inte så att bristen innebär att det står tomma klassrum. Det finns även obehöriga lärare. Men det är viktigt att alla elever får tillgång till behöriga lärare, säger Anders Duvkär, enhetschef på Skolverket.

Han tror att yrkets attraktivitet har en betydande roll för att få fram tillräckligt med behöriga lärare i framtiden. Idag är det för få lärarstudenter både som påbörjar en utbildning och som slutför en.

Samtidigt är det många i yrket som förväntas gå i pension under kommande 14 år.

– Vi kan se i olika studier att många lärare trivs med sitt yrke. Men det är viktigt att stärka yrkets attraktivitet så att fler väljer att utbilda sig till lärare och söker sig till yrket. Hur vi pratar om yrket, hur vi ser på yrket, tror jag är väldigt viktigt, säger Anders Duvkär.

Brist på yrkeslärare

Den beräknade bristen väntas uppstå bland yrkeslärare på gymnasiet och ämneslärare i grundskolan år 7 till 9.

– Det är så klart allvarligt när det handlar om ämneslärare för elever i år 7 till 9, när ungdomar behöver bra utbildning för att bli behöriga till en gymnasieutbildning. På gymnasiet väntas det inte bli någon större brist på ämneslärare. Men det är ju allvarligt att det väntas sakna yrkeslärare.

Anders Duvkär säger att kommunaliseringen och decentraliseringen har inneburit en stor förändring för läraryrket. De olika huvudmännen, menar han, har en betydande roll för den beräknade bristen.

Lärarprognosen visar också på geografiska skillnader i behovet av nya lärare. Hälften av landets rekryteringsbehov finns i de tre storstadslänen. Men när rekryteringsbehoven sätts i relation till storleken på den nuvarande lärarkåren i länen så är det Gotland, Uppsala och Västmanland som har störst behov.