Dagens ETC
För hundra år sedan fick svenska kvinnor för första gången rösta i val till riksdagen. Efter en lång rösträttskamp och som sista land i Norden röstade riksdagen 1919 om att båda könen skull få rösträtt. I september 1921 fick de första kvinnorna gå till valurnorna i valet till riksdagens första och andra kammare. Här svarar hundra kvinnor på vad vi har uppnått sedan rösträtten infördes och vad vi har kvar att uppnå.1. Vad har vi uppnått?
2. Vad ska vi uppnå?
Annelie Nordström, 66
Arbetsmarknadspolitisk talesperson (FI), Stockholm
1. Listan över vad vi har uppnått sedan kvinnor fick rösträtt är lång och är viktig, för att bara nämna något: Särbeskattningen som gör båda makarnas inkomster lika mycket värda för familjen. Skolbespisningen, som frigör kvinnan från att passa på att barnen kommer hem lunchen. Barnomsorgen som började byggas ut i takt med att kvinnor ville jobba utanför hemmet.
2. Det största området där det behövs fler framsteg handlar om pengar och ekonomisk makt.
Ida Östensson, 36
Ordförande Make Equal och chef för kommunikation och påverkan på stiftelsen Child 10, Stockholm
1.
Extremt mycket! Kvinnor har fått tillgång till de statliga läroverken, införandet av särbeskattning, införandet av föräldraförsäkringen, rätten till fri abort, jämställdhetslagen, varannan damernas, förändringar i föräldraförsäkringen, sexköpslagen och såklart införandet av samtyckeslagen - för att bara nämna några.
2.
Väldigt mycket. Jag driver, inom mitt nuvarande jobb på Child10, bland annat att samtycke inte ska kunna köpas, att alla barn under 18 år ska ha samma skydd mot att utsättas för kommersiell sexuell exploatering (där främst flickor drabbas). Men lagstiftning är bara en pusselbit: till exempel behöver vård och stödfunktionerna verkligen uppdateras deluxe. Och såklart: ge Sverige en kvinna som statsminister please.
Tjia Torpe, 70
Folkbildare, kulturpolitiker (MP), Stockholm
1. Rätten till högre utbildning, särbeskattning, förbud mot barnaga och mot våldtäkt inom äktenskapet, fri abort, daghem, barnbidrag, föräldraförsäkring, samtyckeslagstiftning och så vidare.
2. Solidaritet mellan kvinnor av olika bakgrund som klass, ålder, etniskt ursprung, sexuell läggning och funktionsvariationer. En vardag utan våld och sexuella övergrepp. En jämn könsfördelning i alla typer av styrelser, inom politiken, näringslivet med mera.
Sara Kilberg, 27
HR-generalist, Västerås
1. Hur självklart det är nu att kvinnor jobbar.
2. Om man får drömma ska vi uppnå att sexuella trakasserier inte längre förekommer alls. Det är i alla fall målet som vi bör sträva emot.
Ida Kjellin, 45
Manusförfattare, Stockholm
1. Det är en enorm skillnad på representationen på vita duken. När jag växte upp kunde jag bara se manliga hjältar rädda skrikande hjältinnor. Om det ens var med en enda kvinna i filmen. Idag växer barnen upp med filmer och tv-serier där de får se många och komplexa kvinnoroller och hjältinnor som räddar sig själva - och männen.
2. Våldet och det sexuella våldet verkar aldrig ta slut. Hur kan vi och samhället fostra pojkar så de inte direkt hamnar i en toxisk maskulinitet?
Åsa Gustafsson, 57
Artist, skådespelare, Göteborg
1. Ja, vi får ju tänka högt, uttrycka våra åsikter, se ut hur vi vill, prata med vem vi vill, älska vem vi vill, utbilda oss till vadhelst vi vill, säga ifrån när något går snett, polisanmäla när något inte är rätt. Eller?
2. Konsekvenserna av det har vi inte kommit fram till hur de ska hanteras.
Mariah Kiramo, 15
Gymnasieelev, Stockholm
1. Att kvinnor inte längre behöver vara hemma med barnen medan männen ska ”provide”.
2. Man måste fortsätta att anställa kvinnliga chefer och inte gå tillbaka till hur det var förr.
Åsa-Pia Järliden Bergström, 51
Tf enhetschef LO-ekonomerna, Stockholm
1. Sverige är i stor utsträckning en meritokrati där kvinnor kommer fram på grund av sin förmåga, kompetens och erfarenhet. Det är den viktiga basen för ett jämställt samhälle.
2. Fortfarande är det stor skillnad på kvinnors och mäns inkomster – både i termer av löner men inte minst skiljer sig kapitalinkomster och förmögenheter. Vi vet vad ojämlikheten innebär: Redan innan pandemin kom beskedet att arbetarkvinnors medellivslängd minskar.
Annika Qarlsson, 56
Riksdagsledamot och jämställdhetspolitisk talesperson (C), Sollebrunn
1. Att kvinnor idag har en helt annan roll både i arbetslivet och i familjelivet och har tagit plats i maktens korridorer, och jämställdhetsfrågan med det.
2. Att öka kunskapen på könsblinda fläckar och att jämställdhet inte ska vara en kvinnofråga utan en frihetsrörelse även för killar och män.
Aisa Sverin, 41
Designer, Stockholm
1. Har vi uppnått så mycket? Jag tycker nog inte det.
2. Vi har ännu inte haft en kvinnlig statsminister. Även om vi börjat jobba som männen har vi inte fått mindre att göra hemma. Det är fortfarande kvinnor som projektleder familjen, som läser veckobreven, köper presenter och allt det där.
Maja Eriksson, 22
Göteborg
1. Kvinnor har fått bättre arbetsvillkor, och vågar höja sina röster. Det finns fler kvinnliga chefer, lönerna är bättre, idrotten har blivit mer jämställd. Och allt med metoo, att killar nu måste tänka efter.
2. Det återstår mycket. Kvinnor har sämre löner, sämre arbetsvillkor, tar mer ansvar för hemmet. Mycket behöver fortfarande göras för att kvinnor ska få det bättre.
Veronica Palm, 48
Debattör, tidigare riksdagsledamot (S), Stockholm
1. Massor. Vi får inte glömma det. Vi har kommit långt på 100 år. Om jag bara ska nämna en reform väljer jag särbeskattningen. Enormt viktigt för kvinnors möjlighet att ta plats på arbetsmarknaden och få egna pengar.
2. Massor. Eller egentligen bara en sak: Jämställdhet, att var och en av oss värderas efter den vi är, inte vad vi har mellan benen.
Larisse Amani, 40
Undersköterska, Jordbro
1. Man har kommit jättelångt i Sverige. Här kan kvinnor göra nästan allt. Kvinnor kan göra samma arbete som män och flickor våga välja ämnen som varit vanligare för pojkar och män förut, som teknik och matematik.
2. Vi har samma positioner nu men inte samma lön. Det är meriten som måste avgöra, inte könet.
Karin Ericson, 47
Danslärare och studerande, Solna
1. Man tar allt som gjorts för oss för givet. Men en sak att komma ihåg var att vi var relativt sena med införandet av rösträtten, så om vi är bäst i världen på jämställdhet vet jag inte.
2. Det är löjligt att man 2021 ska behöva kämpa för kvinnors rättigheter. Feminism borde vara mer naturligt. Vi behöver också tänka bredare för att få med fler, att inte bara ha en feminism för en vit medelklass.
Anita Cronstedt, 71
Pensionär, Sörmland
1. Rösträtten lade grundstenen för mer kvinnliga perspektiv i politiken.
2. Jag upplever att samhället har som mål att män och kvinnor ska ha så lika intressen och mål som möjligt men vi är olika och bör snarare komplettera varandra. Om man vill göra valet att vara hemma med barn istället för att arbeta ska man också få göra det.
Katarina Mazetti, 77
Författare och journalist, Lund
1. Vi har uppnått att få dela försörjningsbördan med männen (fast mera sällan fått motsvarande hjälp i hemmen).
2. Att få alla att förstå hur absurt det är att anse att ena halvan av mänskkligheten har oinskränkt rätt att ta för sig av den andra (arbetskraft, bekräftelse, uppmärksamhet, kroppar).
Apiyo Opondo, 15
Gymnasieelev, Stockholm
1. Det är mer acceptabelt för kvinnor att jobba på höga positioner även om det behövs få in fler kvinnor i mansdominerade branscher.
2. Vi måste uppmuntra fler kvinnor att ta plats.
Karin Carlsson, 48
Historiker på Stockholms universitet
1. På bara några generationer har kvinnors formella rättigheter stärkts rejält i Sverige! Vi har till exempel rösträtt, lika lön och rätt till utbildning. I alla fall på pappret.
2. Att de formella rättigheterna är lika enkla att ta del av oavsett vem du är, och att kvinnor ska kunna känna sig trygga både i det offentliga rummet och i sitt eget hem. Sedan måste vi bevaka de rättigheter vi har tillkämpat oss, så de inte tas ifrån oss, såsom nu sker med aborträtten i Texas.
Jessica Johnson, 50
Ordförande Liberala Kvinnor, Stockholm
1. De största feministiska reformerna har vi fått igenom tack vare samarbete över partigränser. Borgarna, de konservativa och bondepartiet var emot kvinnlig rösträtt och vi hade inte fått igenom det 1921 om inte folkpartister och socialdemokrater gått samman.
2. Samtyckes- och jämställdhetskultur som är tolerant och inkluderande. Vi kan aldrig uppnå jämställdhet så länge det finns patriarkala strukturella rester, intolerans och rasism.
Amineh Kakabaveh, 50
Riksdagsledamot tidigare V, nu politisk vilde, Stockholm
1. Sverige har varit ett föregångsland när det gäller de feministiska landvinningarna och kommit långt med mycket.
2. Men tyvärr är det också mycket backlash – metoo visade på att hur sexuella trakasserier sker i alla generationer och olika klasser bland samhällets kvinnor och flickor även i Sverige. Våld i hemmet och hedersnormer och hedersförtryck är de största jämställdhetsutmaningarna.
Anna Tascha Larsson, 37
Vik chef Kvinnohistoriska museet, Stockholm
1. Kvinnor ur alla samhällsklasser har varit med och byggt samhället – från drottningar till pigor. Att synliggöra dessa insatser är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati.
2. I år kulminerar 100-årsfirandet av kvinnlig rösträtt men om hundra år är det vår tid som är historia. Vad minns framtiden av allt kvinnor gör idag? I satsningen Arkivism uppmanar vi kvinnor att arkivera sina gärningar för framtidens historieskrivning – ni är historiska!
Taily Jenner, 19
Student, Stockholm
1. Vi har blivit mer självständiga och folk tar oss mer seriöst.
2. Vi behöver fortfarande få lika mycket lön som killar.
Petra Lundmark, 52
Enköping
1. Att kvinnors ekonomiska möjligheter börjat närma sig männens men än är vi inte i mål.
2. Vi ska fostra våra söner att se saker ur ett mer feministiskt synsätt.
Birgitta Colt, 69
Pensionär, Stockholm
1. Det har gjorts för lite. Men man är i alla fall inte tvingad till att bli hemmafru längre.
2. Mer jämlikhet på arbetsmarknaden – framförallt i lönesättning!
Johanna Wallin, 34
Arkitekt, Stockholm
1. Det är nu normalt att kvinnan arbetar och är en del av samhället.
2. Det är konstigt att det fortfarande finns så mycket våld i hemmen och att folk känner sig osäkra. Det är skämmigt att det ska vara så.
Leah Dennis, 15
Gymnasieelev, Stockholm
1. Tjejer får allt fler möjligheter att hålla på med vad de vill.
2. Det behövs fortfarande förändring för lika löner och jämställdhet.
Petra Tötterman Andorff, 48
Generalsekreterare Kvinna till kvinna, Stockholm
1. På ett sekel är det en hel del och allt har skett tack vare en stark svensk kvinnorörelse, män i beslutsfattande positioner har sällan bidragit. Jag tar några exempel: Att det blev förbjudet att avskeda gravida kvinnor, kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet, en generös föräldraförsäkring, den väl utbyggda förskolan och rätt till fri abort.
2. Både i Sverige och globalt behöver vi bli fria från hat, hot, trakasserier och våld riktat mot kvinnor.
Anna Charlotta Gunnarson, 52
Frilansjournalist, Stockholm
1. Förutom rösträtten: Att kvinnor kan jobba med vad som helst. Lyckan i särbeskattning och förskolor! Också att lagar och normer förändrats så pass att vi självklart kan spela vilka instrument vi vill, bära byxor, gå på gym och dricka en öl i en bar. Och killar är föräldralediga.
2. Likvärdiga löner. Bredare historieskrivning. Att små pojkar får lära sig poängen med att lyssna på tjejer och ställa motfrågor. Då slipper vi höja våra röster för att höras.
Stina Oscarson, 45
Regissör, författare, debattör, Stockholm
1. Den Isländske författaren Andri Snaer Magnason menar att det kan ta människan decennier, ibland århundraden, att förstå nya ord och begrepp. Begreppet demokrati är ett sådant. Som kommer ta lång tid att begripa och därmed omsätta i handling. Men den kvinnliga rösträtten var ett viktigt steg på vägen mot detta.
2. Troligtvis något vi idag finner otänkbart.
Anne-Marie Morhed, 72
Ordförande Kvinnliga Akademikers förening, Knivsta
1. Inom offentligheten med medborgerlig insyn har det gått mest framåt, inom utbildningsområdet och politiken i synnerhet. Men inom den privata sfären har den patriarkala ordningen varit svår att ändra på.
2. Jämställdhetstanken är viktig för att könet i sig inte ska tillmätas betydelse för människors samhällspositioner. Där är vi inte idag. Hela arbetsmarknaden är ”könad” och i barns fostran tillskrivs barnen ”könade” roller och egenskaper.
Cecilia Hjelm, 67
Pensionär Göteborg
1. Viktigast är att vi nu i alla fall har möjligheten att försörja oss själva.
2. Vi är inte riktigt jämställda än, särskilt inte ekonomiskt. Män tjänar mer pengar, även om det så klart har blivit bättre.
Annika Lillemets, 59
Policyrådgivare, tidigare riksdagsledamot (MP), Linköping
1. Politisk demokrati.
2. Ekonomisk demokrati. Den ekonomiska makten har koncentrerats till ett fåtal individer och stora företag, som därmed även får en orimligt stor politisk makt. Utan en mer rättvis fördelning av resurser och inflytande över ekonomin kommer rösträtten att betyda allt mindre i praktiken.
Nino Sheikh, 27
Göteborg
1. Rösträtten gjorde att kvinnor också fick en röst, och att kvinnor nu är en del av politiken och makten. Kvinnor har helt andra rättigheter idag, har möjlighet att göra karriär och det finns ett skydd för kvinnor som utsätts för våld.
2. Det är ändå inte jämställt än. Kvinnor tjänar inte lika mycket, vi har aldrig haft en kvinnlig statsminister, och kvinnor har svårare att nå de högsta positionerna.
Anna-Lisa Nitzelius, 81
Pensionär, Stockholm
1. Det är klart att det är viktigt att man får rösta men barnomsorgen, som gjorde att kvinnor både kunde skaffa barn och arbeta gjorde en stor skillnad för kvinnans självständighet.
2. Jag tycker att nog man måste uppfostra barn på ett sätt som inte gör så stor skillnad på könen, de behöver inte kategoriseras som flickor och pojkar alltid, de är barn.
Barbro Westerholm, 88
Riksdagsledamot (L), Stockholm
1. Jag är född 1933. Jag har det som min mormor, född 1875, inte kom i närheten av. Jag har kunnat utbilda mig och älska min man men inte bli ekonomiskt beroende av honom. Hemmafrun är i princip historia. Detta är resultatet av kvinnors frigörelse under 1900-talet, inte minst rösträtten 1921.
2. Lika lön för lika arbete och därmed lika pensioner.
Susanna Alakoski, 59
Författare, Stockholm
1. Mycket men långt ifrån allt. Än har vi till exempel inte haft en kvinnlig statsminister i Sverige.
2. Två kvinnliga statsministrar efter varandra vore väl det minsta.
Birgitta Sevefjord, 76
Ordförande Tantpatrullen, Stockholm
1. Vi har uppnått viss frihet via rätt till utbildning och rätt till egen ekonomi, utbyggd barnomsorg, aborträtt och sexköpslagen.
2. Vi dignar fortfarande under ekonomisk ojämställdhet, strukturell underordning och mäns våld. Det är våra tre stora utmaningar idag.
Susanna Gideonsson, 58
Ordförande i LO, Umeå
1. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat och gjort fler kvinnor ekonomiskt oberoende av män. Utbyggnaden av barnomsorgen, avskaffande av sambeskattningen är några av de strukturella reformer som gjort detta möjligt.
2. Mycket! Kvinnor har otryggare anställningar, är sjukare, tjänar mindre, får lägre pension, utsätts för sexuella trakasserier. Klass och kön är starkt sammankopplat och många av svaren för ökad jämställdhet ligger i arbetsmarknaden.
Laila Vianden, 50
Frilansjournalist, Göteborg
1. Vi har ju uppnått många formella rättigheter framförallt inom äktenskapet och på arbetsmarknaden och rätten till sin kropp, i alla fall i större utsträckning än innan.
2. Även om man har formella rättigheter så släpar kulturen efter, man har rätt att inte bli våldtagen men tjejer blir sexuellt trakasserade, man har rätt till lika löner, men det fungerar horribelt, man har rätt att delta i det offentliga livet men det är en massa gubbar överallt, kvinnor har rätt att äga men äger mindre helt enkelt.
Sandra Vestin, 45
Fastighetsmäklare, Stockholm
1. Spontant tänker man ba ”ingenting – men bra försökt”. Nej men, det är klart det finns en del positiva saker som hänt också. Främst det faktum att vi har en rösträtt.
2. Vi ska betraktas som jämlikar som ska ha lika mycket rättigheter som män. Vi har FN:s mänskliga rättigheter men vi kanske ska börja leva efter de konventionerna också. Sparka gubbarna och kvotera in kvinnor för förändring.
Evin Cetin, 37
Advokat, Stockholm
1. Vi har kommit till ett samhälle där kvinnan får bestämma över sin egen kropp, är fri ekonomiskt och socialt. Fler kvinnor tar plats i beslutsfattande rum och har möjlighet att skapa ett samhälle med ett kvinnligt perspektiv. Män har också gynnats då de fått rätt att umgås med sina barn.
2. Ett exempel är bostadspolitiken som låst in kvinnor som utsätts för våld i nära relationer – från Östermalm och Södermalm till Tensta – i förhållanden de inte kan lämna för att de inte har råd, de inte har någonstans att ta vägen.
Beatrice Rindevall, 33
Chefredaktör på Supermiljöbloggen, Solna
1. Kvinnor har nu möjlighet att arbeta med vad de vill, bara skaffa barn om de faktiskt vill och inneha tunga maktpositioner.
2. Vi är fortfarande långt ifrån att ha lika lön för samma arbete, lika ansvar över hemmet och rätt över våra kroppar. Som exempelvis politiker, företagare eller idrottare är vägen fram mycket svårare om du är kvinna. Våra kroppar ses fortfarande som om de vore skapade för att tillfredsställa män.
Clara Berglund, 34
Generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby, Stockholm
1. Tack vare breda reformer, framförallt på 70- och 80-talen har stora kliv mot jämställdhet tagits. Det handlar framförallt om utbyggd barnomsorg, särbeskattning, föräldraförsäkring med mera som gjort att fler kvinnor kunnat arbeta och försörja sig själva
2. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har inte minskat på 25 år, kvinnor är sjukskrivna nästan dubbelt så mycket som män och män fortsätter att utöva våld mot kvinnor och flickor.
Anne Teigen, 70
Pensionerad tandläkare, Karlstad
1. Många lagar och regler har tagits bort genom åren och jag tänker på till exempel sambeskattningen som fanns förut där kvinnan som under den här perioden oftast tjänade mindre än mannen var tvungen att betala lika hög skatt som någon som tjänade mer än henne själv.
2.Vi måste jobba aktivt i våran vardag för jämställdheten och inse att vi alla människor spelar en roll för att driva frågan framåt och tänka på både dom stora och små sakerna vi kan göra för att öka jämställdhet.
Jyothi Svahn, 32
Solna
1. Förutom att vi uppnått kvinnlig rösträtt har vi blivit demokratiska varelser! Hurra, vi är en del av det demokratiska samhället. Det hade aldrig gått utan kvinnorörelsen back in the days. Förutom att vi numera är demokratiska varelser går vi inte heller med på att vara några passiva stilfigurer i narrativet vad gäller hur ett samhälle ska bedrivas, varken historiskt eller nutid.
2. Vi ska fortsätta arbeta för självbestämmandet hos kvinnor, skapa möjligheter för alla sorts kvinnor i samhället.
Gunnel Flygh, 87
Pensionerad sjuksköterska, Karlstad
1. Jämn fördelning av kvinnor och män i regering, riksdag, statliga myndigheter och bolagsstyrelser. Rätten till fri abort. Kvinnor kan jobba i mansdominerade yrken. Kvinnliga präster.
2. Jämka den orättvisa lönesättningen, lika lön för lika arbete. Mer lagar och åtgärder för kvinnor som utsätts för misshandel och dödligt våld i nära relationer. Komma till rätta med sexuella trakasserier på jobb och överhuvudtaget i det dagliga livet.
Linda Waxin, 41
Generalsekreterare Ownershift, Lidingö
1. Vi har uppnått många av de allra nödvändigaste legala rättigheterna, och baserat på dem som plattform spräckt många glastak. Vi har uppnått en skara fantastiska förebilder inom alla fält, såsom politik, näringsliv, akademi, konst och tankekonst.
2. Att de legala rättigheterna omsätts i normer och strukturer som möjliggör för alla kvinnor att faktiskt dra nytta av dem. Vi ska uppnå att majoriteten kvinnor i praktiken har autonomi, baserad i ekonomisk autonomi.
Karin Karlsbro, 50
EU-parlamentariker (L), Bryssel
1. Som kvinnlig politiker är det med stor tacksamhet jag ser tillbaka på de modiga kvinnor som banat väg för oss andra. Jag tänker på Kerstin Hesselgren som för hundra år sedan valdes in i Sveriges riksdag och Simone Veil som blev den första kvinnliga talmannen för Europaparlamentet.
2. Det är en sak att ha rätten att söka en maktposition, men en helt annan att faktiskt få möjligheten att inneha den. Varje gång jag ser en rubrik om “första kvinnliga-” blir jag påmind om att vi har en lång väg kvar till att vi kvinnor naturligt ses som makthavare.
Maria Sveland, 46
Författare och journalist, Stockholm
1. Otroligt mycket, framförallt genom att kvinnor numera lagligt och kulturellt betraktas som likvärdiga medborgare med samma rättigheter som män.
2. Tyvärr finns en hel del kvar att kämpa för och emot, såsom till exempel lika lön för samma jobb men viktigaste frågan är och förblir möjligheten att kunna leva våra liv fria från våld, inklusive det sexuella våldet.
Barbro Skogbäck, 77, och Ingrid Åkesson, 73
Pensionärer, Göteborg
1. Att vi har blivit det land som är mest jämställt i hela världen!
2. Vi har en hel del kvar att göra, kanske särskilt i hemmen. Fortfarande finns det gubbar som tror att dom inte kan diska. Även i arbetslivet finns mer att göra. Vi behöver lika lön för lika arbete, och föräldraledigheten måste delas lika.
Johanna Runius, 29
Jurist, Göteborg
1. Genom rösträtten har kvinnor introducerats mer i politiken, och då också lyft frågor som är viktiga för kvinnor.
2. Kvinnor tar fortfarande ut mer föräldraledighet och jobbat mer deltid än män, det påverkar både karriär och pension.
Hanna Hallgren, 41
Produktutvecklare, Stockholm
1. Vi har kommit en bit, men vi har ännu långt kvar.
2. Man bör inte behöva vara rädd för att gå hem på gatan på kvällarna.
Ylva Grönvall, 35
Professor i socialt arbete/sexologi, Malmö
1. Vi utsätter inte längre sexsäljande kvinnor för påtvingade gynekologiska undersökningar och vi för inte register över de som säljer sex. Vi ser det inte som lösdriveri på samma sätt som det ansågs vara förr och möjligheterna för personer som säljer sex att anmäla övergrepp och våld har förbättrats.
2. Samtidigt har vi en lång väg kvar när det gäller synen på, och bemötandet av, kvinnor (och framförallt personer oavsett kön) som säljer sex. Utsattheten och stigmatiseringen av personer som säljer sex finns kvar.
Elsa Alm, 22
Ordförande för SSU i Göteborg
1. Sen kvinnor fick rösträtt för hundra år sedan har mycket hänt. Vi har tagit plats i beslutande församlingar, byggt upp en välfärd som gjort att många har kunnat gå från hem till arbete och sett till att alla har rätt att gå i skolan.
2. Vi har däremot en bit kvar. Kvinnors arbete nedvärderas forfarande och vi behöver ta tydliga kliv mot jämställda löner. Alldeles för många kvinnor i Sverige får en allt för dålig pension, och många sliter ut sig fysiskt och psykiskt på sitt arbete.
Susanne Nyström, 38
Liberal ledarskribent Dagens Nyheter, Stockholm
1. Oerhört mycket. Framför allt rätt till utbildning, arbete och lön – det vill säga goda möjligheter för kvinnor att bygga sin egen ekonomi – vilket är grunden för ett självständigt liv. Detta har i sin tur möjliggjorts av flera politiska beslut som skattesubventionerad barnomsorg, äldreomsorg och avskaffad sambeskattning.
2. Det finns givetvis en hel del saker kvar att göra innan Sverige är ett jämställt land. Exempelvis har kvinnor i snitt 90 procent av mäns lön och 31 procent lägre pension.
Liv Sandaker, 17
Student, Södertälje
1. Jag tycker att det är väldigt viktigt att se 100 år med kvinnlig rösträtt endast som en milstolpe, eftersom att det finns så mycket kvar att göra för jämställdheten.
2. Det är viktigt att alla personer är medvetna om deras roll för att driva frågan framåt och för att nå den medvetenheten är det viktigt att fortsätta diskutera jämställdhet.
Sara Spetz, 32
KBT-terapeut, Stockholm
1. Jag tycker det är bra att kvinnor fick rösträtt men det viktigaste är att kvinnor och män har respekt för varandra.
2. Framåt bör vi bejaka människors rättigheter, och se till båda könen, för vi är alla människor.
Julia Ström, 20
Göteborg
1. Rösträtten var början till hela kvinnorättsrörelsen. Den betydde väldigt mycket för nästan alla politiska beslut som har gjort att kvinnor fått det bättre. Numer tar kvinnor tag i sina egna frågor
2. Mycket behöver bli bättre. Sverige är långt ifrån jämställt. Att det fortfarande finns en stark kvinnorörelse visar på det, den finns för att den behövs.
Ingrid Eriksson, 16
Gymnasieelev, Stockholm
1. I sportsammanhang börjar tjejer bli mer sedda, det är inte bara män som får bästa tv-tiden i hockey.
2. Vi behöver se till att vi inte ska behöva vara rädda för att gå ut själva.
Agneta Stark, 75
Företagsekonom, samhällsdebattör, Göteborg
1. Kvinnor idag har rätt till sin politiska uppfattning, rätt till sin kropp, rätt till sina pengar, rätt att höja sina röster, rätt att förändra världen. I princip. Varje steg mot kvinnors erövrande av sina rättigheter har mötts av motstånd. I hundra år, och motståndet pågår också idag.
2. Våldet mot kvinnor måste upphöra. Den världsomfattande pandemi som mäns våld mot kvinnor innebär inskränker alla kvinnors alla andra rättigheter.
Julia Skott, 38
Journalist och författare, Stockholm
1. Man vill ju kunna tro att det inte måste in kvinnor för att få till aborträtt, dagis, föräldraledighet, förbud mot våldtäkt inom äktenskapet och så vidare, men jag tror att vi har arbetarkvinnor och en handfull okej män att tacka för det mesta av det.
2. Just nu känns det lite som att vi mest måste hålla fast i det vi uppnått med näbbar och klor. Annars tror jag på vettigare sjukvård och att slåss för kvinnors rättigheter i andra länder.
Cecilia Elving, 42
Jämställdhetspolitisk talesperson (L) Stockholm
1. Tack vare modiga feminister som gått före har vi har uppnått mycket både vad gäller kvinnors ekonomiska makt, rätt till sin egen kropp och hälsa och förutsättningar för ett jämställt ansvar för hem och barn.
2. Vi har mycket kvar vad gäller kvinnors ägande, företagande och pensioner. Också våldsfrågan, både det fysiska, psykiska och sexuella. Vi har även stor potential att förbättra kvinnors vård och prioritering av sjukdomar som främst drabbar kvinnor.
Moa Svan, 35
Ståuppkomiker, författare, Stockholm
1. Min mamma och hennes mamma har för varje generation uppnått en hel del som jag får ta del av idag. Min mormor var aktiv i föreningslivet och pratade om att hon hade velat ha bättre tillgång till utbildning. Det har vi nu.
2. Jag får visserligen tillgång till både arbete och utbildning men jag får inte samma resurser för att uppnå samma resultat som män. Som lesbisk får jag inte heller samma status som om jag hade levt med en man.
Louise Larsson, 29
Revisor, Stockholm
1. Rösträtten var ett steg i rätt riktning för att vi ska ha samma förutsättningar.
2. Det finns utrymme för förbättring. Löner, arbeten, och att det ska bli ett klimat där kvinnor vågar ta för sig mer.
Susanna Wrywood, 35
Farmaceut, Stockholm
1. Mycket har hänt, i alla fall om man jämför med 30-, 40- och 50-talet. Det går åt rätt håll.
2. Vi är ett steg på väg men vi får inte ge upp eller sluta kämpa än.
Mullva Gustad, 37
Lärare, Stockholm
1. Vi har väl mer eller mindre fått möjligheter att göra vad vi vill, vi är inte beroende av att andra tar hand om oss.
2. Det är mycket som är ojämnt, som att föräldraledigheten främst tas av mamman. Att det blir vettigast så ekonomiskt.
Louise Helgesson, 49
Teaterproducent, Stockholm
1. Jag tycker man har uppnått en start mot jämställdhet men det släpar fortfarande efter.
2. För kvinnors del gäller det att ta ansvar för att se till att inte spela männen i händerna och för männens del gäller det att aktivt verka för ett jämställt samhälle.
Maria Mesmer, 19
Student, Stockholm
1. Vi har fler rättigheter generellt, och kan jobba lite var vi vill.
2. Fler tjejer måste bli chefer och partiledare.
Elin Örnell, 30
Advokat, Göteborg
1. Vi är väldigt mycket mer jämställda än för 100 år sedan, kvinnor har fått mycket större möjligheter i arbetslivet till exempel, och föräldraledighet delas mer.
2. Föräldraledigheten borde delas ännu mer lika, och män tar fortfarande inte lika stort ansvar för hem och barn. Kvinnor får heller inte samma utrymme, det forskas för lite på kvinnosjukdomar, och våld mot kvinnor är fortfarande ett stort problem. På många sätt är det långt kvar till jämställdhet.
Yaya Youlo, 28
Student och restaurangbiträde, Stockholm
1. Kvinnor har fått en större rätt till utbildning och har genom det kunnat ta större plats och uttrycka sig genom att arbeta med det som man verkligen vill.
2. Väldigt mycket kan fortfarande göras och främst inom arbetslivet där det har gått framåt dom senaste åren, men det är fortfarande väldigt mycket män på höga positioner och inte lika många kvinnor som det bör vara.
Mariam, 57
Sjuksköterska, Göteborg
1. Mycket bra har hänt, som kvinnors rätt till abort, att kvinnor nu är självklara i politiken och arbetslivet, att kvinnofrågor tas på allvar.
2. Lönerna är inte jämställda. Får högern makten kommer det ta ännu längre tid för dem att bli det. Kvinnors rättigheter är en pågående kamp även om vi har kommit långt, men vi ska inte tro att det sker utan ansträngning.
Noa Martin, 20
Göteborg
1. Vi har sett en strukturell förändring. Nu finns en allmän uppfattning om att vi ska ha en strukturell jämlikhet. Vi har inte riktigt nått dit, men den fajten för att komma dit tar större plats nu.
2. Löneskillnaderna är fortfarande stora, och kvinnor kan fortfarande inte alltid känna sig trygga. Det måste förändras.
Therese Sanchez, 36
Egenföretagare, Stockholm
1. Många har fått en breddad bild, män och kvinnor är inte alltid så lika så om alla får höras får man fler infallsvinklar och kan ta bättre beslut.
2. Det ska bli ännu mer jämt, det är inte 50/50 idag. Rösterna ska vägas lika.
Susan Jibran, 22
Ordförande SSU i Sigtuna
1. Vi har uppnått mycket i fråga om kvinnors rättigheter. Nära i tid är införandet av samtyckeslagstiftningen som tydliggör att brist på samtycke vid sexuellt umgänge är straffbart.
2. Kvinnor som vågar gå ut och berätta om sexuella övergrepp eller orättvist bemötande möts av misstro och förakt. Idag har även kvinnors klädsel gjorts till politik. Flera vill reglera och bestämma över hur mycket och hur lite kvinnor ska ha på sig. Vi måste göra bättre, som land, som värld och som samhälle.
Barbara Hägglund, 72
Pensionär, södra Frankrike
1. Jag tycker inte att det hänt någonting. Det finns fortfarande så enorma skillnader. Men jo, det har blivit lite bättre, och det är mycket bättre än i länder på kontinenten. För 30 år sedan när jag arbetade var jag till exempel tvungen att ha kjol och fick inte ha byxor, så är det inte idag.
2. Jag tror att det är svårt att göra några verkliga förändringar för patriarkatet är så starkt. Jag tycker kvinnor ofta är mycket bättre än män men det spelar ingen roll, vi får ändå sämre positioner. Men det är klart man ska fortsätta att kämpa.
Linda Palmetzhofer, 49
Förbundsordförande Handels, Nacka
1. Vi har uppnått så mycket! Innan 1939 var det lagligt att säga upp en kvinna för att hon förlovat sig, gift sig eller skaffat barn. Före 1960 hade arbetsgivare rätt att ge kvinnor lägre lön än män. 1971 gjorde skattesystemet om för att sluta skapa ekonomiska incitament för kvinnor att vara hemmafruar. 1975 blev abort lagligt i Sverige. 2018 infördes samtyckeslagstiftningen.
2. En kvinna som statsminister, att livsinkomstskillnaden på i snitt
3,6 miljoner mellan män och kvinnor försvinner och att kvinnors
arbetsvillkor blir så pass bra att vi lika glatt visslar på vägen till jobbet som på vägen hem.
Sigrid Sirén, 27
Student, Stockholm
1. Känslan av att kunna uttrycka sig även om man inte måste göra det hela tiden. Men man får vara och känna sig som man är utan att någon annan säger åt mig hur jag ska tänka. Det är en typ av frihet.
2. Män måste fortfarande lära sig att lyssna bättre och inte ta det som kritik medan kvinnor måste ta mer plats. Det går åt båda hållen. Jag tror män också måste bli bättre på att prata om sina känslor, det är en grund för att vi ska uppnå jämställdhet.
Katarina, 79
Pensionär, Stockholm
1. Rätten till samma utbildning.
2.Vi ska ha absolut lika villkor som män.
Elin Larsson, 30
Tekniker, Stockholm
1. Det allra viktigaste är att få vara en myndig peson, att inte ens pappa eller man bestämmer över mig.
2. Det finns tusen saker man ska och bör göra för ökad jämställdhet.
Daniela Bodgård, 32
Inredare, Stockholm
1. Vi kan nu påverka lagar.
2. Det finns så mycket kvar att göra. Det känns som att samhället fortfarande styrs av patriarkatet, något som alla förlorar på.
Jenny Bengtsson, 38
Författare, politiker (V), Stockholm
1. Vi har förvisso infört allmän rösträtt och genom det har dörrar som tidigare varit stängda öppnats för hälften av befolkningen. Men likaberättigande i samhället och på arbetsmarknaden har vi definitivt inte fått till ens idag, 2021.
2. Kvinnor är fortfarande underordnade män i många avseenden och frågor som kategoriseras som så kallade ”kvinnofrågor”, som exempel förlossningsvård och sexualbrott, prioriteras inte tillräckligt.
Ilona Orgmetz, 56
Interimskonsult, Stockholm
1. Det stora är väl att vissa saker under den här perioden har blivit lagstadgade och tack vare det har kvinnor rättigheter förbättrats.
2. Jag tror att man måste sätta upp tydliga mål i arbetet för jämställdhet och fortsätta jobba aktivt för att nå dessa. Inom arbetslivet tycker jag att det är viktigt att alla arbetsgivare använder valida urvalsmetoder för att öka jämställdheten på arbetsplatserna.
Agnes Hellström, 42
Ordförande Svenska Freds, Stockholm
1. Mycket positivt har förstås uppnåtts, även om Sverige kunnat vara betydligt mer jämställt 100 år efter att kvinnor fick rösta första gången.
2. Patriarkala maktstrukturer står fortfarande i vägen för kvinnors rättigheter men också för en rättvis och hållbar värld. Militära lösningar prioriteras politiskt och ekonomiskt framför mänsklig säkerhet, som exempelvis rätten till en säker förlossning och rätten till frihet från våld. Det måste förändras.
Bilan Osman, 29
Journalist och krönikör, Stockholm
1. Varje generation har ju skapat nya möjligheter och förändringar. Om det inte handlat om att kunna komma ut i arbete, så har det varit att genom barnomsorg kunna ha ett arbete. För att sedan kriga för att slippa trakasserier på arbetet. Det är svårt att sammanfatta 100 år av kvinnokamp, men det som varit mest avgörande är inte de enskilda förändringarna – men hur nya feminister krävt lite mer, för oss alla.
2. Fortsatta rättigheter, hemma och på jobbet. Men framförallt jämlikhet. För oss alla. När vi just nu genomgår en backlash och konservativa och nationalistiska idéer villkorar kvinnors rättigheter ytterligare behöver vi vara fler som ser och varnar för det.
Eva Nordlund, 57
Ordförande svenska barnmorskeförbundet, Stockholm
1. Vi har uppnått att kvinnor kan arbeta och klara sin egen försörjning acceptabelt. Det finns barnomsorg och kvinnor kan själva bestämma när och om de vill få barn.
2. Arbetsvillkoren är inte acceptabla i typiskt kvinnodominerade yrken som i vården. Det är också en bit kvar till att kvinnor fullt ut kan besluta över sin kropp. Inom till exempel förlossningsvården behöver kvinnors valmöjligheter av förlossningsplats öka och vi behöver förenkla för kvinnor att påbörja aborten i hemmet.
Anna-Klara Bratt, 54 år
Chefredaktör Feministiskt perspektiv, Stockholm
1. Är rädd att jag måste säga just rösträtten, även om det har förflutit hundra år, följt av fri abort och utbyggnaden av förskolan på 70-talet. Även #metoo måste med i ett hundraårsperspektiv.
2. Jämställda löner, jämställt rättsväsende, jämställd vård och jämställda medier? Misogynin sitter hårt i Sverige och vågorna av backlash är vanligare än motsatsen. Närmast hoppas jag att lärdomarna av covid-19, om arbetsförhållandena i vårdsektorn, hamnar i fokus i valrörelsen, och att de 65 #metoo-uppropen gör avtryck på svensk arbetsmarknad.
Carin Björk, 75
Pensionär, Stockholm
1. Vi har uppnått jättemycket även om det inte är tillräckligt. Kvinnor har fått möjlighet att skaffa sig utbildning och arbeten.
2. Vi ska fortsätta så att kvinnor blir jämställda på arbetsplatsen och ha fokus på pojkarna så att de får rätt riktning i dessa frågor.
Anna Holmkvist, 53
Stockholm
1. Det har varit superviktigt för kvinnor att kunna få en ekonomisk grund och få göra sina val.
2. Vi ska fortsätta jobba med jämställdhet på alla sätt som går.
Åsa Romson, 49
Fd språkrör (MP), Stockholm
1. Idag finns kvinnor som förebilder inom de flesta sektorer och en ökad medvetenhet om vikten av jämställdhet brett i samhället.
2. Vi behöver fortsätta jobba för jämställdhet i beslutsfattande, både ekonomiskt och politiskt.
Linnéa Bruno, 45
Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholm
1. Kvinnors organisering och inflytande, politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt har varit helt avgörande för att Sverige nu är ett av världens bästa länder att leva i. Så mycket som vi idag tar för givet som inte funnits utan denna envisa kamp. Tack mödrar det gjorde ni bra!
2. Ett samhälle som sätter omsorg om människor och planet som utgångspunkt för ekonomins och politikens organisering. Det kräver ett genomgripande systemskifte.
Mara Ramnehill, 40
Frilansjournalist, Göteborg
1. Det är förstås omöjligt att sammanfatta det viktigaste på bara ett par meningar, är det tillgång till utbildning, fri abort, likställandet av samkönade och straighta relationer? Jag tror att reformer som syftar till ekonomisk jämställdhet är bland de absolut viktigaste.
2. De närmaste åren kommer vi att behöva slåss för att behålla de framsteg våra föregångare vunnit. Vi behöver avskaffa könsgränserna, avskaffa nationsgränserna och vi behöver avskaffa klassgränserna.
Marie Hagegård, 35
Servitris, Sundbyberg
1. Kvinnor i Sverige har fått en större rätt att bestämma över sig själva och sina kroppar, jag tänker när p-pillret tilläts som preventivmedel och lagen om fri abort.
2. Mycket kan göras för jämställdheten och jag trot att det är viktigt att undervisa yngre personer tidigt om jämställdhet för att nå en strukturell skillnad. Sedan inom arbetslivet att se över otrygga deltidstjänster inom kvinnodominerade yrken.
Alice Bah Khunke, 49
EU-parlamentariker (MP), Bryssel
1. Vi har ett sekel av segrar i ryggen som borde vara självklarheter för alla kvinnor, världen över. Generationer av kvinnor före oss har sett till att vi har alltifrån aborträtt till frihetsreformer som utvecklad barnomsorg.
2. Väldigt mycket mer. Dels intersektionalitet, innan alla kvinnor är jämställda är ingen det. Vi måste också sätta stopp för me too-backlashen och mäns förbannade våld mot kvinnor. Kampen fortsätter.
Ann Engqvist, 54
Debattör, politiker (MP), Malmö
1. Rättigheter och möjligheter för kvinnor är fortfarande en klassfråga, då som nu. Medvetna, utbildade, modiga och välbärgade kvinnorättskämpar banade vägen för oss kvinnor att idag våga, vilja och kunna ifrågasätta könsmaktordningen, övergrepp, våld i hemmet, jämställdhet med mera.
2. Att inkludera alla. Bara för att kvinnor fått rösträtt innebär inte att alla kvinnor är välkomna in i samtalet eller får delta i samhällskontraktet.
Lo Kauppi, 51
Skådespelare, författare, Stockholm
1. Fri abort, fri barnomsorg, föräldrapenning.
2. Allt som är kvar.
Maija Inkala, 27
Talesperson för stiftelsen Allbright, Stockholm
1. Allt från fri abort till särbeskattning till en samtyckeslag. Vi har all anledning att stanna upp och känna stolthet över den mark som vunnits.
2. Vi har ännu inte uppnått något av regeringens jämställdhetsmål, när det kommer till exempelvis ekonomisk jämställdhet eller en jämn fördelning av makt och inflytande. Det är klart underkänt för ett land som gärna titulerar sig som världens mest jämställda.
Ianthe Holmberg, 86
Ordförande Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Säve
1. Erkännande att kvinnor är fullgoda samhällsmedborgare och därmed att mänskliga rättigheter inkluderar rättigheter för kvinnor. Insikt om att könsroller är tidsbestämda och inte huggna i sten, att fler yrken är öppna för kvinnor och samkönade förhållanden accepteras.
2. Vi ska öka kvinnorepresentationen inom viktiga mansdominerade områden såsom försvaret, akademiska världen, affärsvärlden, idrottsvärlden. Jämställdhetsidealet bygger på rättvisekrav, men också på en tro att samhället tjänar på att kvinnor gör sig gällande i lika hög grad som män.
Gudrun Schyman, 73
Fd partiledare Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, Simrishamn
1. Preventivmedel blir tillåtna, homosexualitet avkriminaliseras, kvinnor får rätt att vigas till präster, p-piller, särbeskattning, föräldraförsäkringen, fri abort, jämställdhetslag, FN:s kvinnokonvention, JämO startar, sexköpslagen, samtyckeslagen, osv. osv. Kombinationen med särbeskattning, föräldraförsäkring och utbyggd barnomsorg har lagt grunden till den relativa självständighet vi har idag, med utbildning och arbete som självklar norm, oavsett kön.
2. Den förhärskande idén i samhällsbygget är fortfarande den patriarkala ordningen. Könsmaktsordningens konsekvenser ser vi i allt ifrån mäns våld mot kvinnor, sexismen, på arbetsmarknaden där kvinnokodade arbeten fortfarande har otrygga anställningar, deltid och låg lön, vilket sätter sig i alla socialförsäkringar och i slutändan ger en låg pension. Två steg framåt och ett steg bakåt brukar vi ju säga. Just nu känns det som vi behöver ta ett extra stort steg framåt!
Lotta Lindqvist, 32
Frilansskribent, Göteborg
1. Rösträtten är ju ett mycket strålande exempel på vad kvinnor kan uppnå när vi går samman, som kvinnor, runt ett gemensamt mål. De systrar, döttrar och mödrar som gått före oss har vunnit massor av segrar och vår situation i Sverige är förstås radikalt förändrad i jämförelse med för hundra år sen. Samtidigt gäller det att aldrig ta några segrar för slutgiltiga och våga se att mycket tas ifrån oss igen. Du vet det är sant som dom säger; ingen är fri förräns alla är fria.
2. Jag hoppas innerligt på och tror att vägen framåt är en återradikaliserad kvinnorörelse som tar sig an den grundläggande patriarkala konflikten mellan kvinnor och män. En rörelse som överger både ofarligt samförstånd och uppblåst akademisk begreppsporr till förmån för breda analyser som man faktiskt kan göra politik och kamp av. En rörelse där kvinnokollektivets gemensamheter är grunden och som arbetar med de stora feministiska frågorna: mäns våld mot kvinnor, familjepolitiken, den ekonomiska ojämlikheten och exploateringen av kvinnors kroppar och reproduktiva förmågor.
Enkäten sammanställd av Sofie Axelsson, Adam Sundman, Karin Annebäck, Ulrika Lindahl, Hanna Thåström och Adolfo Diaz
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det
loggar du in här
.
JUST NU: Prova en vecka utan kostnad
Gör som över 24 000 andra – registrera ett konto på etc.se. Ingen bindningstid – avsluta när du vill.
POPULÄRT VAL: Läs hela vintern
Vill du läsa hela vintern till superpris? Prova 3 månader för 99 kronor. Ingen bindningstid.
Betala per år
Du kan spara upp till 1 109 kr med en årsprenumeration på Dagens ETC.