Ett forskarlag på Harvard bygger färdigt en avancerad och supersnabb robot som bara är 15 x 15 x 20 millimeter stor. Tekniken bygger på så kallade deltarobotar som används flitigt inom livsmedelsindustrin då de är extremt snabba på att plocka saker från löpande band. Harvards nya millidelta-robot kan arbeta på en yta av sju kubikmillimeter och forskarna ser en rad olika användningsområden som mikromontering, mikroplockning i industri och kanske viktigast av allt: precisionskirurgi. Roboten eliminerar små darrande rörelser och skulle kunna användas vid exempelvis ögonoperationer eller kärlkirurgi.
AI-mikroskop kan hjälpa forskare rädda haven
Mars
Tekniker vid IBM meddelar att de lyckats konstruera ett självstyrande mikroskop med inbyggd artificiell intelligens. Uppfinningen ger forskare en ny möjlighet att studera plankton och kan bli banbrytande i arbetet med att rädda världshaven. Plankton fungerar nämligen som tidiga indikatorer på när något är fel i ekosystemen men deras korta livscykel, minimala storlek och oförutsägbara beteende gör dem mycket svåra att studera.
Förhoppningen är att det nya mikroskopet ska kunna följa plankton mycket noggrant och därmed fånga upp tidiga varningssignaler på när något är fel i haven.
Klantiga forskare skapar plastätande enzym
April
Brittiska forskare skapar av misstag ett muterat enzym som kan bryta ner plastskräp på bara några dagar. De begår den lyckosamma klantigheten när de undersöker en sedan tidigare känd bakterie som finns på en soptipp i Japan och har utvecklat ett enzym med plastätande egenskaper. Den muterade varianten forskarlaget får fram visar sig vara betydligt effektivare.
– Det visade sig att vi faktiskt förbättrade enzymet, vilket var lite av en chock, säger John McGeehan, professor vid Portsmouths universitet, till The Guardian.
Förhoppningen är att det nya enzymet ska kunna användas både för plaståtervinning och för att bryta ner plastskräp i naturen.
Möjligt genombrott i kampen mot Alzheimers
April
Ett genombrott med potential att bota Alzheimers görs vid Gladstone-institutet i San Francisco när forskare upptäcker att en gen hos sjuka personer producerar ett protein som skadar hjärnans neuroner. Forskarlaget lyckas dessutom utveckla en metod för att oskadliggöra proteinet och det leder till att de skadade neuronerna återhämtar sig helt. Alzheimer är dock en komplex sjukdom och det återstår mycket forskning innan man ens vet om det överhuvudtaget går att utveckla behandlingsmetoder utifrån de nya rönen.
Gaskraftverk med nollutsläpp testas
Maj
Företaget Net Power testkör ett kraftverk i amerikanska Houston med helt ny teknologi som de hoppas ska kunna eliminera koldioxidutsläpp från naturgas. Tekniken bygger på koldioxidlagring, men i stället för att leda bort all koldioxid används en del av den till att driva själva kraftverksturbinen i ett slutet system. Detta sänker kostnaderna för lagringen dramatiskt. Utvärderingar väntas inom ett par månader och om testet visar sig lyckat skulle tekniken kunna få avgörande betydelse under världens pågående övergång från fossilt till förnybart. Naturgas står för 22 procent av den globala elproduktionen och trots att den är renare än kol är utsläppen fortfarande betydande.
Radioaktivt avfall blir till glas
Maj
Forskare vid amerikanska energidepartementet demonstrerar en egenutvecklad teknik för att smälta ihop glas med riskavfall som kemikalier och radioaktiva rester.
– De radioaktiva elementen binds kemiskt som en del av glasmaterialet. Och glasmaterialet är ett tåligt avfall som isolerar radioaktiviteten från miljön väldigt länge, säger forskningsledaren Will Eaton till Live Science.
Eftersom avfallet är kemiskt bundet kan det inte läcka även om glaset skulle gå sönder. Upptäckten kan få stor betydelse i USA som har miljontals ton med radioaktivt restmaterial efter närmare 50 års kärnkrafts- och kärnvapenproduktion.
Odlade grislungor transplanteras för första gången
Augusti
Forskare i Texas genomför första lyckade transplantationen av lungor odlade i laboratorium. Försöket görs på grisar som får en ny lunga var och de nya organen stöts inte bort av djurens kroppar, vilket annars är ett vanligt problem vid transplantationer. Lungorna kan dock inte syresätta blodet och grisarna andas endast med en lunga. Att lösa problemet med syresättningen är nästa utmaning för forskarna i Texas.
– När vi gjort det ser jag ingen anledning till att vi inte skulle kunna tillverka två lungor som gör det möjligt för djuret att andas, säger Joaquin Cortiella, chef på medicinska institutionen vid universitetet i Texas, till NBC.
Svärmande nanobotar kan bli tillskott i vården
Augusti
Vid universitetet i Hong Kong lyckas forskare få mikroskopiska nanobotar att imitera svärmbeteende som finns hos bland annat fåglar och fiskar. De elektromagnetiska nanobotarna styrs genom kraftfält som kan krympa, utöka och dela på svärmen. Forskarlaget ser stor potential för tekniken, framför allt inom sjukvården. I en artikel i tidskriften Natur Communications radar de upp olika användningsområdet som kärlkirurgi, precisionsleverans av cancermedicin och avancerade ögonoperationer.
Obegripligt snabb kamera byggs
Oktober
En kamera kallad T-CUP färdigställs av ett kanadensisk forskarlag vid Quebecs universitet. Den tar 10 biljoner bilder per sekund och blir därmed med god marginal världens snabbaste kamera. Dittills snabbaste kameran finns i Lund och klarar hälften så många bilder. T-CUP kan bland annat fotografera blixtsnabbt laserljus och flera tidningar har beskrivit det som att den ”fryser tiden”. Kameran kan leda till stora framsteg inom bland annat fysisk grundforskning eftersom den ger helt nya möjligheter att studera hur ljus och materia interagerar.
Japansk AI-robot kan göra tunga och farliga skitjobb
November
Första prototypen av roboten HRP-5P visas upp av forskare och tekniker vid Japans nationella institut för avancerad industrivetenskap och teknik, AIST. HRP-5P är en så kallad humanoid-robot som är 1,82 centimeter lång och väger drygt 100 kilo. Den är utrustad med avancerad artificiell intelligens och kan enligt forskarna programmeras till att självständigt utföra farliga och tunga arbetsuppgifter inom exempelvis industrin eller på byggen.
”Dess robotintelligens omfattar objektigenkänning, avståndsmätning, rörelsekoordination, planering och kontroll, uppgiftsbeskrivning samt utförandehantering”, skriver AIST i ett pressmeddelande.
