Men sedan i somras har idyllen här på Medelhavet störts av de allt skarpare politisk-militära spänningarna mellan å ena sidan Turkiet, å andra Grekland och Cypern. Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans beslut att sända ut prospekteringsfartyg för att leta gas och olja i de andra ländernas så kallade exklusiva ekonomiska zoner i havet, har lett till oro och skarpa protester. Särskilt som turkiska krigsfartyg också följt med under letandet.

I augusti sattes den grekiska armén i högsta beredskapsläge och Frankrike sände krigsfartyg för att backa upp grekerna och cyprioterna. Allt har i högsta grad påverkat lilla Kastellorizo, i vars vatten de omstridda turkiska fartygen uppehållit sig.

– Om du är här för att skriva, skriv då om turismen. Det andra är bara skit. Nu kommer det bara ett fåtal turister hit och det påverkar allt och alla, säger Georgios Lazarakis, en 59-åring som driver en taverna på ön.

Drabbat av corona

Kastellorizo är starkt beroende av turistnäringen. Trots coronapandemin kom det en del besökare i början av sommaren, men dessa har nästan försvunnit igen sedan konflikten med Turkiet förvärrades. Hotellen har fått en mängd avbokningar när turisterna läst konfliktrubriker i medierna.

Tvisten här grundar sig främst i att det sedan slutet av 2010-talet pågått en kamp om att exploatera betydelsefulla gas- och oljefyndigheter i östra Medelhavet. Sju länder i regionen har diskuterat och slutit avtal inom ramarna för ett nybildat samarbetsforum. Men Turkiet har lämnats utanför, främst eftersom landet är avskuret från fyndigheterna på grund av hur gränserna för de exklusiva ekonomiska zonerna är dragna.

Och Kastellorizo är orsaken till hur gränserna ser ut. Detta är Greklands mest östliga ö, vars läge kraftigt utökar den grekiska zonen. Men Kastellorizo blev en del av Grekland så sent som 1948. Innan dess kontrollerades ön av både britterna, Nazityskland, Italien och Frankrike, och innan första världskriget tillhörde den i århundraden det Osmanska riket.

– Det har alltid bott en majoritet greker här, men ön gick till Grekland först efter andra världskriget. Så nu ligger vi här och Turkiet ligger där, säger Georgios Lazarakis och nickar över sundet.

Mer soldater, färre turister

Ön ligger bara två kilometer utanför det turkiska fastlandet, men 120 kilometer från närmaste grekiska territorium. Dess läge innebär att Turkiet de facto mister en egen maritim zon här. Och i somras bestämde sig Erdogan för att strunta i gränserna och börja leta olja ändå, i de här vattnen och i Cyperns maritima zon.

Kastellorizos strategiska betydelse är fullt synlig på ön. Här bor det blott 500 fasta invånare, men det finns såväl en armébas som en artilleribestyckad patrullbåt tillhörande grekiska flottan. Flera öbor klagar på att soldaterna tagit upp allt mer plats i takt med att turisterna minskat i antal.

Sedan många år tillbaka finns en hjärtlig kontakt mellan grekerna på Kastellorizo och turkarna i staden Kas, borta på fastlandet. Det finns familjerelationer över sundet och folk brukar dagligen ta en färja över gränsen för att handla eller äta middag. Men gränsen stängdes i mars när coronapandemin utbröt. Nu fruktar folk på båda sidorna också att den kan förbli stängd, till följd av konflikten.

Georgios Lazarakis och hans fru har ett eget hus och nära vänner borta i Kas, som de inte kunnat besöka sedan i början av året.

– Det sägs att det finns olja här. Jag vet inte hur mycket, men den stora frågan är att vi ännu inte vet till vilken kostnad oljan ska tas upp, säger han.

I mitten av september lugnades situationen något när Erdogan drog tillbaka sitt prospekteringsfartyg Oruc Reis från vattnen utanför Kastellorizo. Även om både han och Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis har fortsatt kasta beskyllningar och förolämpningar mot varandra, har de också sagt sig villiga att föra en dialog. Tyskland ska agera samtalsledare.

Men samtidigt har Erdogan förlängt uppdraget för ett annat prospekteringsfartyg som ännu borrar i Cyperns zon. Cyperns regering fortsätter därför kräva att EU inför sanktioner mot Turkiet i det EU-toppmöte som äger rum den 1–2 oktober. Utan sådana sanktioner säger sig Cypern vara ovilligt att ge sitt nödvändiga stöd till att EU inför sanktioner mot Lukasjenkoregimen i Belarus.

Oro för isolering

Turkietexperten Asli Aydintasbas som är verksam vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations tvivlar på att Erdogan skulle förändra sitt beteende, om EU trots allt lyckas införa sanktioner mot Ankara.

– Politiska förhandlingar skulle åstadkomma mer. I grund och botten handlar konflikten om att Erdogan vill att Turkiet ska få ta del av energiresurser. Men samtidigt verkar det finnas en genuin rädsla för vad som liknar en anti-turkisk allians i östra Medelhavet, säger Asli Aydintasbas till Dagens ETC.

Det finns långt skridna planer på att bygga en pipeline för gasexport till EU, som ska gå via Egypten, Israel, Cypern och Grekland. Att Turkiet exkluderats från planerna har bara ökat Erdogans oro för isolering.

Enligt Asli Aydintasbas måste en lösning på konflikten också innefatta en diskussion om hur Greklands och Turkiets maritima gränser är utformade. Men detta är ett oerhört känsligt ämne som är präglat av 1900-talets krig och historia.

– Idag hör vi ett giftigt nationalistiskt språk komma från både medier och politiker i såväl Turkiet som Grekland. Det är lätt att trigga igång sådant, eftersom båda nationalstaterna har grundats på en negativ inställning till den andre, säger Asli Aydintasbas.

När Dagens ETC tar färjan till Rhodos reser det med flera grekiska män som varit stationerade i armébasen på Kastellorizo. De är alla unga, värnpliktiga och verkar präglade av den ovan nämnda nationalismen. Ingen vill vara med på bild, men en av soldaterna, Dimitris, säger att han ser det som en självklarhet att försvara sitt fosterland på alla sätt som krävs.

– Den här ön och det här vattnet tillhör den grekiska nationen. Innan turkarna fördrev oss greker på 1920-talet så bodde vi även på fastlandet, där som staden Kas ligger idag. Det är väldigt viktigt att vi inte ger en enda meter mark till åt Turkiet och Erdogan.