BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Redan 2006 när Danske Bank köpte sin Estlandsfilial fanns varningssignaler som enligt utredningen borde tagits på allvar. Filialen köptes av finska Sampo där Björn Wahlroos var ordförande. Idag är Wahlroos Nordeas starke man och den som drev igenom beslutet att flytta Nordea till Helsingfors från Stockholm.

Varningssignalerna duggade tvätt genom åren, till och med den ryska centralbanken varnade för att affärerna i banken borde granskas redan 2007, men i Köpenhamn hände ingenting. Ryska myndigheter anmälde också att de misstänkte att ”rena kriminella aktiviteter inklusive penningtvätt förekom i storleksordningen miljarder rubel i månaden”.

Att Danske Banks egen utredning inte kommer fram till hur stora summor som faktiskt tvättats väcker stor kritik från utländska bankanalytiker. Banken försvarar sig med att det handlar om 9,5 miljoner transaktioner gjorda av över 16 000 kunder.

Hur det kan komma sig att det lilla landet Estland med bara 1,3 miljoner invånare kunde ha en så stor verksamhet för banken, är ingenting som Danske Bank vill kommentera.

Att transaktionerna gällt utlandsaffärer anser analytikerna är ytterligare ett faktum som borde fått Danske Bank att undra. Enligt bankens utredning var det inte enligt reglerna att Estlandsfilialen hade så många utländska kunder.

Mångmiljardböter

Omfattningen av skandalen gör att USA blivit än mer intresserad av vad som hänt i Danske Bank. En amerikansk utredning är redo att starta och straffen mot penningtvätt är betydligt hårdare i USA än i Europa.

I Europa är de högsta böterna begränsade till 10 procent av bankens årsomsättning, vilket för Danske Bank skulle betyda drygt 30 miljarder kronor. I USA finns inga sådana begränsningar utan banken kan åläggas att betala det dubbla värdet av de kriminella transaktionerna.

Tidigare har bland annat en lettländsk bank tvingats lägga ned sin verksamhet efter att ha svartlistats av USA.

Danske Banks kunder är skyddade av bankgarantin som är utformad på liknande sätt i Danmark och Sverige.

Men lyckas inte Danske Bank självt klara av att reda upp sina affärer kommer det att bli mycket dyrt för framför allt de danska skattebetalarna. Det kan också mycket väl spilla över på den svenska garantin.