– Jag slutade gå i kyrkan eftersom det bara kändes falskt och hycklande, säger Chelsea MacMillan.
– Jag var alltid ett väldigt frågvist barn men jag kände aldrig att svaren jag fick om vår tro var särskilt genomtänkta.
USA:s krig i Irak och Afghanistan efter terrorattackerna 11 september 2001 fick henne att ytterligare ifrågasätta värderingarna i staden hon växte upp i, som starkt präglades av de kringliggande militärbaserna, patriotism och konservativ kristendom.
– Det fanns en homofobi och ett slags individualism, att man bara bryr sig om sin familj och kyrka, och inte världen utanför.
Idag definierar hon sig som ”andlig, men inte religiös”.
– Jag känner att många i min generation ser på religion som något som varit en del av förtryck och sexism. Men samtidigt har jag haft upplevelser som jag inte kan förklara och jag känner samhörighet med någonting som är större än jag själv.
Religionen har politiserats
Chelsea MacMillan är del av en kraftigt växande grupp som opinionsinstitutet Pew Research Center kallar för ”nones”: människor som uppger i undersökningar att de inte tillhör någon kyrka eller religiös organisation. De är ateister, agnostiker, icke-religiösa eller ”andliga med inte religiösa”, och de håller på att ta över USA, ett land där religionen starkt påverkar politik och samhälle. Varje gren av kristendomen tappar mark och 3 500 kyrkor stänger årligen i USA. ”Nones” är redan fler än katolikerna och protestanterna.
I år kan de även komma att gå om antalet evangelikala kristna, enligt Pews mätningar. Förändringen sker i alla åldersgrupper, men är tydligast bland ”millenniegenerationen”, som idag är mellan ungefär 25 och 39 år gamla. Där definierar sig drygt en tredjedel som ”nones”.
– Det går att peka på politiseringen av religion i USA under 1990-talet, med den kristna högerns aggressiva arbete för en homofobisk och sexistisk politik, säger Casper ter Kuile, forskare vid Harvard Divinity School som har studerat varför fenomenet ”nones” växer.
Även Pew drar slutsatsen att utvecklingen kan bero på att kyrkan inte hänger med i unga vuxnas syn i frågor som samkönade äktenskap och abort. Det senare är nu en särskilt brännande fråga i USA, efter att delstaten Alabama röstat igenom ett förslag som i princip totalförbjuder abort, och efter att flera andra delstater skärpt sin abortlagstiftning.
För tvivlare finns internet
Den växande gruppen ”nones” föredrar klart övervägande Demokraterna framför Republikanerna, som domineras av vita evangelikala väljare. I valet 2016 röstade 65 procent av landets ”nones” på Hillary Clinton, jämfört med 24 procent på Donald Trump, enligt Pew. Bland Demokraternas väljare har ”nones” en mer positiv inställning till aborträttigheter, samkönade äktenskap och invandring, än vad religiösa demokrater har.
Casper ter Kuile ser också kyrkan som ett offer för internet-eran. ”Unga människor är både mer globalt sammanflätade och mer lokalt isolerade än någonsin tidigare”, skriver han tillsammans med forskarkollegan Angie Thurston i rapporten ”How we gather” (hur vi samlas). För den som tvivlar gör internet det lättare att hitta argument mot religion och diskutera med likasinnade. Andra tänkbara faktorer, enligt Pew, är att unga amerikaner gifter sig senare eller inte alls och skaffar färre barn. Gifta amerikaner med barn är nämligen mer religiösa.
”Gymmet den nya kyrkan”
Men allt detta betyder inte att alla unga amerikaner blivit ateister, betonar Casper ter Kuile.
– Unga människor söker sig till gemenskaper som är skenbart sekulära, men som ägnar sig åt väldigt religiösa saker.
Casper ter Kuiles och Angie Thurstons studie lyfter fram gymmet som den nya kyrkan och menar att särkilt två populära träningsformer har religiösa drag: Soulcycle, gruppträning på motionsscyklar och Crossfit, en kombination av styrke- och konditionsträning i grupp.
– Folk gifter sig och har begravningsceremonier på crossfitgym, säger Casper ter Kuile. Här finns en sammansvetsad gruppgemenskap som tidigare bara fanns i kyrkan, starka ledargestalter och en känsla av mening för medlemmarna. De pratar med träningsinstruktörerna om sina relationsproblem och livskriser, de samlar pengar till varandra om de blir sjuka och hör av sig om någon inte dyker upp. Crossfit har till och med en gemensam diet för medlemmarna, och Casper ter Kuile drar paralleller till koshermatreglerna inom judendomen.
– När vi intervjuade medlemmar hörde vi väldigt ofta saker som ”crossfit är min religion” och ”Soulcycle är som en sekt men på ett bra sätt”, säger Casper ter Kuile.
Söker sig till andlighet
Andra ”nones”, som Chelsea MacMillan, söker sig till mer tydligt andliga sammanhang utanför organiserad religion. Vi träffas en tidig söndagskväll i stadsdelen Crown Heights i New York, där ett dussintal människor, de flesta i 20- och 30-årsåldern har samlats. De mediterar tillsammans på vardagsrumsgolvet, diskuterar veckan som gått, sjunger och har knytkalas med vegetarisk gryta i köket. Platsen kallas Brooklyn Center for Sacred Activism och är en samlingsplats för aktivism och andlig verksamhet utanför den organiserade religionen.
– Det fyller ett behov av gemenskap, säger Chelsea MacMillan, som är en av grundarna. De flesta som kommer dit definierar sig som ”andliga men inte religiösa”.
– Folk kommer hit för att träffa andra människor som också funderar över de stora livsfrågorna, och som vill påverka världen i positiv riktning.
Strömhopp från katolska kyrkan
En kvinna i gruppen berättar att hon växte upp inom katolicismen, och saknar ceremonierna och sångerna där, men att hon inte kunde förlika sig med de konservativa värderingarna kring abort och homosexuella. Katolska kyrkan i USA är hårt drabbad av avhopp, inte minst efter en lång rad övergreppsskandaler. 13 procent av den amerikanska befolkningen är exkatoliker.
Blandningen av samhällsengagemang och andlighet är kärnan i Brooklyn Center for Sacred Activism. Medlemmar har bland annat arrangerat demonstrationer mot Donald Trump, deltagit på plats i protesterna mot en oljeledning genom Standing Rock Sioux-stammens reservat i North Dakota och i Poor People’s Campaign, en kampanj mot ekonomisk och annan ojämlikhet i det amerikanska samhället.
– Jag tror att många efterlyser en andlighet som också hänger ihop med vad som händer i världen, med social rättvisa och globala frågor, säger Chelsea MacMillan.
