Kanske hade regeringspropagandan inte varit tillräckligt effektiv. 

– Eller kanske, sa min översättare, så visar det bara vilket grepp Erdogan har om sina anhängare. De ger sig inte ut på gatorna förrän han ger en tydlig signal.

Erdogans orimliga kravlista 

Onsdagens samtal i Ankara var det första efter att Turkiets regering ställde specifika krav på Sverige och Finland, som måste uppfyllas för att man ska släppa in länderna i Nato. Kravlistan mot Sverige säger att Sverige måste utlämna ett antal individer med rötter i Turkiet, som har terrorstämplats i Turkiet. Man påstår att Sverige levererar både vapen och pengar till den kurdiska PKK-gerillan och det syriskkurdiska partiet PYD – detta måste upphöra. Vidare måste Sverige lyfta sitt militärexportembargo mot Turkiet, samt inleda ett nytt samarbete med landet mot terrorism.

Än så länge återstår det att se vad samtalen utmynnar i. Men flera av kraven kan Sverige inte alls göra något åt eftersom de turkiska påståendena är tagna helt ur luften. Utrikesdepartementet har dementerat att Sverige ger vapen till kurder. Och de enda pengar som skickats – till det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien – är biståndsmedel öronmärkta åt civila hjälpinsatser. 

”Massiv jakt på oberoende”

I onsdags publicerades ett upprop undertecknat av 17 svenska publicister, inklusive ordförandena i Journalistförbundet, Reportrar utan gränser, Publicistklubben och Svenska Pen, om att Sveriges regering på inga villkor får lämna ut personer till Turkiet. Flera av de som utpekats som ”terrorister” är Erdogan-kritiska journalister, förläggare och författare.

Journalisten Erol Önderoglu representerar Reportrar utan gränser i Turkiet. Han menar att det här är den absolut sämsta tiden att förvänta sig en rättvis rättegång i landet.

– Vi närmar oss valet nästa år och regeringen är mindre populär än någonsin förut. Så jag förväntar mig att den massiva jakten som bedrivs på oberoende civilsamhällesaktörer kommer fortsätta, säger han till Dagens ETC.

Enligt Erol Önderoglu är ett av de främsta hoten mot skribenter som ännu vågar uttrycka fria åsikter, liksom mot den politiska oppositionen och civilsamhället är stort, det vidsträckta missbruket av den turkiska antiterrorismlagstiftningen. Den används för att försvaga dissidentröster – vem som helst kan stämplas som terrorist. 

Stämplas som terrorister

Den i Sverige bosatte författaren Ragip Zarakolu som står med på den separata lista över personer Turkiet vill ha utlämnade, utsattes för en orättvis brottsmålprocess i Turkiet för många år sedan.

– På grund av den här typen av missbruk av antiterrorismlagstiftningen. Och många andra intellektuella i Turkiet fortsätter idag falla offer för orättvisa arresteringar, säger Erol Önderoglu. 

Han har själv drabbats av det här förtrycket. 2016 visade han stöd till en nedstängningshotad kurdisk tidning genom att agera chefredaktör under en dag. För det blev han åtalad, anklagad för att ha ”spridit terroristpropaganda” och riskerade 14,5 år i fängelse innan han frikändes 2019. 

– Men jag tror vi måste tala om en ny dimension när regeringen nu kräver utlämning av välkända skribenter från andra länder, och när det blir ett krav i utbyte mot globala beslut som medlemskap i Nato. Det här är en helt ny nivå av missbruk av en redan förtryckande lagstiftning, som vi redan känt av lokalt men som nu också blir utsträckt internationellt.

Fängslade oppositionspolitiker

Det turkiska parlamentet har inte heller varit immunt för den här typen av förtryck i antiterrorismens namn. Ett flertal parlamentariker i det prokurdiska oppositionspartiet HDP har under de senaste åren åtalats och fängslats.

I parlamentsbyggnaden i Ankara träffar Dagens ETC Saruhan Oluc, som är HDP:s talesperson i den lagstiftande församlingen. Han har varit politiker i många år och är känd för att tala klarspråk. Men just idag verkar det lite tufft, på grund av omständigheterna. HDP är Socialdemokraternas systerparti. S-representanter har suttit med, för att protestera, vid turkiska rättegångar mot ledande HDP-politiker. 

Det vore en stor tragedi om det svenska regeringspartiet gick med på turkiska eftergifter, på ett sätt som skulle skada HDP och den kurdiska rörelsen – i Turkiet och andra länder.

– Väldigt många människor har flytt till Sverige på grund av det politiska förtrycket här. Om det skulle komma några eftergifter från Sverige gällande de individer som Turkiet vill ha utlämnade, så vore det ett brott mot de mänskliga rättigheterna och mot asylrätten. Det skulle stå i direkt konflikt med de politiska värden som Sverige står för, säger Saruhan Oluc.

Och utöver de politiska flyktingarna, tillägger han, så bor det en stor mängd andra kurder i Sverige. De människorna har yttrandefrihet och rätten att få tala sin mening. 

– Det är väldigt viktigt att de inte heller förtrycks, så att de inte längre får säga sina åsikter. Detta är ett värde som de europeiska länderna står för.

Planerar ett frontalangrepp

Den turkiska regeringens utspel har varit bredare än att bara handla om kravlistan. Man har krävt ett stopp för kurdiska organisationers besök i den svenska riksdagen, ett stopp för kurdiska demonstrationer med fel slags flaggor, och ett stopp för svenskkurdiska organisationer man uppfattar som illegala frontgrupper. 

Saruhan Oluc ser flera orsaker till att konflikten mellan Turkiet och Sverige har blossat upp. Erdogan vill försöka slå flera flugor i en smäll. Å ena sidan handlar det om förhandlingar med USA, Turkiet vill köpa amerikanska stridsflyg. Å andra sidan handlar beror det på något Erdogan själv kommenterade i mitten av maj, att han inte tänker låta relationerna bli dåliga med vare sig Rysslands eller Ukrainas ledare. Turkiet ska stå neutrala i Ukrainakriget. På så vis försöker han sända ett meddelande till Putin, om att han fortsatt söker en vänskap med Ryssland genom att blockera Sveriges och Natos Natomedlemskap och en utvidgning av militäralliansen.

– Men för det tredje, så handlar konflikten med Sverige och Finland om den kurdiska frågan om att sända ett inrikespolitiskt budskap till väljarna, säger Saruhan Oluc.

För honom är det irrelevant att Erdogan bara talar om PKK-gerillan och syrienkurderna i sammanhanget. Det handlar lika mycket om HDP och den kurdiska rörelsen i Turkiet. Syftet är att få europeiska länder som stått på kurdernas sida att tvingas distansera sig, inför att Erdogan går till frontalangrepp mot den kurdiska rörelsen även i Turkiet. 

Hela partiet kan stängas ner

HDP befinner sig i ett mycket utsatt läge då man i dagsläget är föremål för två stora rättegångsprocesser. En riskerar leda till livslånga fängelsestraff för ett flertal tidigare HDP-ledare och folkvalda parlamentariker. Den andra processen går ut på att stänga ner hela HDP som parti och ge nära 500 ledande partimedlemmar förbud att utöva politik.

– Vi gissar att domstolarna kommer med sina beslut till hösten, eller åtminstone innan valet 2023. Målet är att kurderna inte ska vara politiskt representerade i valet, säger Saruhan Oluc. 

Valet 2023, samma år republiken fyller 100 år, har gått enorm betydelse i Erdogans retorik. Vid hundraårsfirandet vill han kunna fortsätta leda landet, och det långsiktiga målet är att bli en ny landsfader av samma proportioner som Mustafa Kemal Ataturk, republikens grundare. 

Med HDP nedstängt kan partiet inte spela ut sin viktiga vågmästarroll och försöka hjälpa den övriga turkiska oppositionen, som samlats i en allians, att besegra Erdogan i valet. Precis som man lyckades göra i flera städer i lokalvalen 2019.

Budskap till alla svenskar

Saruhan Oluc säger att det är både sorgligt och smärtsamt att se kurdfrågan missbrukas som ett politiskt verktyg i debatten om Nato-medlemskapet. Och hela situationen är förstås bisarr, där den minst demokratiska medlemmen i Nato försöker tvinga en av de mest demokratiska länderna i Europa att göra eftergifter i den svenska utrikespolitiken, som är menad att genomsyras av arbetet för mänskliga rättigheter. 

Om det svenska regeringspartiet, som är HDP:s systerparti, skulle göra eftergifter och på något sätt distansera sig från kurderna och kurdfrågan: Hur skulle det få er att känna? 

– Vi säger till Sverige att man ska hålla fast vid sina demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Att göra eftergifter kanske skulle kunna rädda dagen, men det vore väldigt farligt för framtiden. Det måste vara en varning till Sverige och alla andra länder som tror på demokratin, säger Saruhan Oluc.

– Som HDP kommer vi fortsätta vår kamp oavsett. Men medborgarna i Sverige borde ifrågasätta sin regering hur man kan göra eftergifter när det kommer till demokrati, om det blir så.