De får stöd av Thomas Gokey, organisatör på Debt Collective, en organisation för skuldsatta.

– Det är skulder som inte borde ha existerat från första början, människor borde inte tvingas skuldsätta sig för att få en utbildning. I dag är det inte ovanligt att ha över 900 000 kronor i studielån.

Döms ut som orättvist

Den amerikanska högern sågar förslaget om avskrivna lån och ondgör sig över att skattepengar skulle gå till studenter som valt utbildningar som inte leder till välavlönade jobb, med genus­teori och poesi som favoritexempel. Dessutom är det orättvist att en del ska slippa betala tillbaka när andra redan gjort det, menar man.

Både från högern och en del centerdemokrater hörs även en invändning som oftast brukar förknippas med vänstern: ”Höginkomsttagare kommer att tjäna mest på det här”.

Matt Bruenig, som beskriver sig som Sanders-vänster och som grundat den progressiva tankesmedjan People’s policy project, håller med om att höginkomsttagare skulle gynnas mest.

– De minst förmögna har mycket studielån men lånen ökar också när du rör dig uppför inkomststegen. Mer pengar skulle gå till höginkomsttagare än låginkomsttagare.

Beroende på vilken berättelse man väljer kan man ge väldigt olika bilder vilka låntagarna är, påpekar Matt Bruenig.

– Det finns personer som ville testa college, gick ett par år men tog ingen examen. Nu har de det inte bättre ställt än någon som bara gått ut high school, men ändå studielån på 50 000 till 100 000 kronor. Samtidigt finns de som precis tagit examen från Harvard business school eller Yales juridikprogram. De har miljontals kronor i studielån men kommer att ha en ingångslön på 1,5 miljon kronor per år på de bästa juristfirmorna i landet. Inom några år kan de vara uppe i tio miljoner per år.

Att avskrivning av studielån skulle vara en regressiv reform, alltså gynna höginkomsttagare mer, är inte sant, anser Thomas Gokey och hänvisar till ekonomen Marshall Stembaum.

– Nej, det är studielån som är regressiva. De verkligt rika tar inga lån.

Gokey menar istället att låginkomsttagare och icke-vita är reformens vinnare.

– Svarta kvinnor har den tyngsta studieskuldbördan och på grund av diskriminering svårare att betala av dem, eftersom de tjänar 61 cent på varje dollar som en vit man har i lön.

Ska få folk att spendera

En studie från Brookings Institution från 2016 visar att svarta studenter i genomsnitt har 450 000 kronor i studieskulder fyra år efter examen – nästan dubbelt så mycket som vita studenter.

Rättviseaspekten är ett argument för skuldavskrivning men tanken är att det även ska stimulera ekonomin. Åtgärder som får amerikaner att börja spendera igen anses nödvändiga – men demokrater och republikaner i kongressen kan inte komma överens om hur det ska se ut.

– Avskrivning av federala studieskulder är något som Bidens administration kan göra på egen hand och som kongressen inte kan stoppa, framhåller Thomas Gokey.

Vad säger Joe Biden själv då? Under kampanjen presenterade han en blygsammare plan: efterskänka runt 85 000 kronor av alla studielån oavsett inkomst och ännu mer för lägre inkomstskikt och för dem som studerat på historiskt svarta lärosäten. Även i intervjuer efter valsegern har Biden sagt att studielånen är ett problem, både för individer och den amerikanska ekonomin, men inte gett några löften.

Thomas Gokey menar att en fullständig radering av studielånen är det enda rätta.

– 85 000 kronor förändrar inte alls situationen för många. Räntan gör att skulden växer snabbt igen.

Kan locka Trumpväljare

Pressen mot Biden fortsätter från vänster, samtidigt som högern använder förslaget för att bygga vidare på sin berättelse om Demokraterna som ett parti för universitetsutbildad elit och som inte längre bryr sig om arbetare. Thomas Gokey är inte särskilt oroad.

– Jag pratar med folk hela dagarna från alla sidor av det politiska spektrumet som krossas under studieskulder. Vi har undersökningar som visar att en av fem Trumpväljare skulle rösta på Demokraterna om de avskrev alla studieskulder.

Enligt Gokey visar studier även positiva effekter för dem utan studielån.

– Det skulle skapa miljoner nya jobb och pumpa in hundratals miljarder dollar i ekonomin de kommande tio åren. Samtidigt säger vi inte att det här är det enda som behöver göras. Minimilönen måste till ­exempel höjas.

Sen då, när skulderna är borta? Thomas Gokey kommer att jobba för att studielån inte längre ska vara nödvändiga.

– Under de sista 40 åren så har offentlig finansiering av högre utbildning minskat och bördan lagts på individer genom högre skolavgifter. Det finns ingen anledning att det ska vara så. Staten skulle kunna finansiera det med samma belopp som nu läggs på ”war on drugs”.

Press på Republikanerna

Matt Bruenig är dock fundersam över vilka signaler avskrivning av studielån kan ge arbetarklassväljare och hur det kan användas som propaganda. Men han nämner ett förslag av ekonomiskribenten Steve Randy Waldman på hur Biden skulle kunna gå tillväga för att försöka göra alla nöjda.

– Biden skulle kunna föreslå att alla amerikaner får samma belopp att betala av skulder med: för studier, bostaden, kreditkort, etcetera. De som har små eller inga skulder får istället den överskjutande delen i reda pengar.

President Biden skulle då bara kunna ta det första steget: avskriva studielånen. Steg två skulle vara att lämna ett lagförslag till kongressen i vilket även övriga amerikaner ges samma stöd. Pressen flyttas till den republikanskt styrda senaten.

– Det kan vara ett sätt att illustrera för folk att ”vi försöker ge det här till er också, det är Republikanernas fel. Straffa dem, inte oss”, säger Matt Bruenig.