Den unge juriststudenten Max Schrems i Österrike har i flera år utkämpat en ojämn kamp mot Facebook. Han blev först känd för att ha skrivit till Facebook och begärt att få se all information om sig själv som företaget lagrat. Som svar fick han ett dokument på 1222 sidor.

Hans kamp mot IT-jätten har fortsatt sedan dess. I augusti förra året stod Schrems bakom en stämning där Facebook anklagas för ”ett stort antal” brott mot användares rättigheter, samt den, enligt Schrems illegala användningen av insamlad data.

– Vi vill att Facebook ska sluta massövervaka, att införa en integritetspolicy som folk kan förstå och att sluta samla in data om personer som inte ens är Facebookanvändare, säger Max Scherms till franska nyhetsbyrån AFP.

Totalt står 25 000 personer bakom stämningen och i dag tas fallet upp i österrikisk domstol. Facebook vill inte svara på hur företaget ser på stämningen.

– Vi har ingen kommentar, säger Mandarva Stenborg på pr-byrån Jung Relations som är Facebooks nordiska talesperson.

Via användarvillkoren ger den som loggar in på Facebook bolaget rätt att samla in och använda stora mängder privat information. Men Måns Svensson, docent i rättssociologi vid Lunds universitet som forskat om bland annat nätkränkningar, menar att rätten ändå kan ifrågasättas.

– Rent socialt är det väldigt svårt att inte vara med i Facebook. Så mycket av kommunikation, nätverk och att hålla kontakt med nära och kära försiggår på Facebook. Det gör att Facebook har ett övertag redan när man går med. De har möjlighet att ställa krav och människor känner sig tvingade att gå med på dem. Facebook kan inte luta sig mot att användarna godkänt villkoren med tanke på att företaget har en så monopolliknande ställning, säger Måns Svensson.

Avslöjades av Snowden

I den Österrikiska stämningen mot Facebook tas också företagets roll i den amerikanska underrättelsetjänstens massövervakningsprogram Prism upp. Samarbetet avslöjades av den tidigare CIA-anställde och visselblåsaren Edward Snowden för snart två år sedan. Hemliga dokument visade att Facebook sedan 2009 givit NSA och FBI tillgång till information om sina användare.

– Jag var inte förvånad när det uppdagades. Det är nog oundvikligt, även om det är olyckligt. Vi har ingen insyn i vad övervakningsprogrammen har för information eller vad de använder den till. Ur integritetssynpunkt är det problematiskt att en organisation kan kartlägga människor utan vi vet på vilka grunder det är, säger Måns Svensson.

Trots att han är kritisk till hur Facebook använder informationen om sina användare betonar han att övervakningen kan fylla ett syfte.

– Det kan finnas lägen där man räddar många människoliv genom att säkerhetstjänsten har insyn. Den är inte per definition av ondo utan löser också svåra uppgifter. Samma sak gäller var gränsen går mellan produktinformation och reklam. Det allvarliga är att det inte diskuteras tillräckligt. Att det inte är tillräckligt transparent, säger Måns Svensson.

Fortsatt jakt på dina uppgifter

Samtidigt som rättsprocessen mot Facebook pågår håller företaget också på att utveckla nya sätt att bli en ännu större del av din vardag. Nyligen lanserades en tjänst som gör det möjligt att betala sina räkningar via Facebook. Enligt de första uppgifterna kommer tjänsten att lanseras i USA inom de närmsta månaderna men det är oklart när den kommer till Sverige.

Teoretisk innebär tjänsten att Facebook för första gången får direkt insyn i sina användares privatekonomi. Måns Svensson tror dock att Facebook kommer att ligga lågt med den information som tjänsten ger företaget.

– Facebook kan inte använda informationen på ett sätt som skulle skada förtroendet alltför mycket. Min gissning är att det kommer att fungera tämligen väl. De kommer att se till att människor inte är upprörda. Sedan kommer det att dyka upp en och annan skandal när det uppdagas att de gjort något som känns fel eller konstigt, säger Måns Svensson.

Men trots larm efter larm om hur urholkad vår integritet är i samband med inloggning på Facebook eller sökning på Google så lyser det massiva motståndet med sin frånvaro. De 25 000 människor som i dag ställer Facebook inför rätta i Wien är ett undantag. De flesta av Facebooks 1,35 miljarder användare över hela världen låter företaget samla information om dem utan att protestera.

– Vi som forskar på det här är tagna och förvånade över att människor inte är mer oroliga än vad de är. Det finns all anledning att ta det här på allvar. På något sätt vaggas människor in i en acceptans för övervakningen, säger Måns Svensson.