– Ju större ojämlikhet desto större dominansmotiv bland grupper i samhället som blir mer villiga att att använda sig av våld, sexism och rasism. Samtidigt har vi visat att ju mer våld desto större dominansmotiv. Det tyder på en ond cirkel som kan leda till ännu mer våld och instabilitet, säger Lotte Thomsen, doktor i socialpsykologi vid universiteten i Oslo och Århus och en av författarna till studien.

Data från 27 länder

Forskarna har samlat data från runt 45 000 personer i 27 länder och 30 amerikanska delstater. De utgår från teorier om social dominans, så kallad social dominance orientation, SDO, som utvecklats av svensk-amerikanske Jim Sidanius, professor i psykologi vid Harvard.

Stor ojämlikhet i ett land leder till att de privilegierade grupperna har högre SDO, alltså är mer benägna att försöka vidmakthålla existerande maktstrukturer.

Länder med hög SDO är exempelvis Ryssland, Indien och Ungern.

Tyskland, Sverige och Schweiz ligger i andra änden av skalan, men också i dessa samhällen finns tydliga och stabila hierarkier.

Inte bara ekonomi

Och det är inte bara ekonomisk ojämlikhet som påverkar privilegierade gruppers benäget att försvara status quo. Faktorer som grad av demokrati och skillnader mellan etniska eller kulturella grupper spelar också in.

– Sättet man skiljer på folk varierar mellan olika samhällen. Det som verkar vara universellt för samhällen som är förbi jägar-samlarstadiet är att det finns en skillnad och att människor delas in i olika grupper. Ljushyade danskar har till exempel generellt en högre SDO än danskar med bakgrund i Mellanöstern, och det är ju något annat än att det skulle handla om överklassen specifikt, säger Lotte Thomsen.

Social bedömning

Människor som tillhör minoritetsgrupper uppnår alltså inte nödvändigtvis samma status som majoritetsbefolkningen även om de lyckas avancera rent ekonomiskt.

– Statusen är inte bara förutbestämd av ekonomiska faktorer utan också av den sociala bedömningen. Om man till exempel är muslim från Bosnien i Sverige kan det vara så att man fortsätter uppleva diskriminering, negativa attityder och ses som tillhörande en social lågstatusgrupp, även om man klarat sig bra rent ekonomiskt, säger studiens huvudförfattare Jonas Kunst, doktor i socialpsykologi vid universiteten i Oslo och Århus.

Vinner på undvika konflikt

Trots detta kan det innebära en stor risk för människor i förtryckta grupper att försöka ta makt från de privilegierade. Det beror helt enkelt på att sådana konflikter kan bli alltför dyrköpta och att det därför kan vara strategiskt att undvika dem. Resultatet är att samhällens makthierarkier är relativt stabila över tid.

Hur eller om detta ska förändras är inget som forskarna undersökt.

– Det är väldigt, väldigt viktiga diskussioner men ligger utanför det vi skrivit. Det är också viktigt att understryka att vi inte säger att människor bara är som hundar eller apor och att ideologi, reflektion, historia och identitet inte är viktigt. Självklart menar vi inte det. Vi säger bara att dominansstrategierna vi refererar till här är några av de mest grundläggande dynamikerna man kan se i djurriket. Därför är det möjligt att de också är med och påverkar och motiverar politiska åsikter och diskussioner bland människor, säger Lotte Thomsen.

Japan sticker ut

Ett land i studien sticker ut och det är Japan. Trots att det är ett ekonomiskt välmående samhälle med demokrati och få våldsamma konflikter ligger det högst av alla på SDO-skalan.

– Det är inte typiskt för den relation vi funnit och är ett slags undantag. Det kan ha många olika orsaker men jag är inte expert på Japan. Det är ett väldigt kollektivistiskt land som är hierarkiskt välfungerande. Så det är ett intressant case säger Jonas Kunst och lägger till att en djupare analys av Japan specifikt behövs för att förklara varför det sticker ut.

Att maktstrukturer och hierarkier är relativt stabila i alla slags länder, oavsett om de ligger högt eller lågt på SDO-skalan, betyder inte att vi per automatik måste acceptera att det alltid finns ett visst mått av ojämlikhet i våra samhällen.

– Det hoppas jag inte, men det är en rent personlig åsikt. Det som själva forskningen går ut på är vilka som är processerna och mekanismerna som ligger bakom. De kan såklart användas för olika politiska syften. Önskar man mer jämlikhet och solidaritet är det också viktigt att förstå vilka processer som vidmakthåller strukturerna, säger Lotte Thomsen.