78,24 procent röstade för en omskrivning av lagen medan 21,76 procent röstade nej. Nej-rösterna kom i huvudsak från förmögna medborgare som har gynnats av Pinochets extremt marknadsliberala konstitution.

Pinochet följde den amerikanska ekonomen Milton Friedmans ideal om en minimal stat som tillåter privata sektorn att hantera offentliga tjänster som utbildning, pension och sjukvårdssystem. Dessa principer låg alltså till grund för de massprotester som bröt ut efter höjda priser i kollektivtrafiken i fjol. Protesterna ledde till att President Sebastián Piñera i november förra året krävde en omröstning för konstitutionen.

– Vi kom till detta skede eftersom landet är i en kris. Det är inte bara att konstitutionen är olaglig, men den är inte lämplig för den verklighet vi lever i – det är dags att ändra den, säger Maria Cristina Escudero, docent i statsvetenskap på Universidad de Chile till The Guardian.

Stort firande

När resultatet presenterades tog sig tusentals chilenare ut på gatorna i ett fredligt firande.

Ett val kommer att hållas i april för att rösta fram de 155 medlemmar som ska ingå i den konstitutionella församlingen som ska arbeta fram ett förslag på en ny grundlag. Medlemmarna kommer till hälften vara kvinnor och till hälften män – den första jämställda konstitutionsförsamlingen i världen.

Senast 2022 ska en folkomröstning avgöra om det nya konstitutionsförslaget accepteras.