Angels Escrivà Chordà, professor på Huelvas universitet och en del av nätverket Mujeres 24H som stöttar kvinnliga migrantarbetare, berättar hur rekryteringen ser ut.
– Man vill ha dem som är lättast att exploatera, säger hon och frågar sig hur vissa av kvinnorna hon mött ens har kunnat signera avtalen då de inte kan skriva.
Det krävs många händer för att plocka jordgubbarna som ska ut till Europas butiker. När säsongen når sin kulmen behövs cirka 90 000 arbetare i Huelva.
Runt 13 000 är migrantarbetare från Marocko, majoriteten av dem är kvinnor. De flesta kommer via ett bilateralt avtal mellan Spanien och Marocko. I avtalet understryks att den marockanska arbetsförmedlingen ANAPEC måste se till att arbetarna återvänder till Marocko när bärsäsongen är slut. Det är därför man helst vill ha kvinnor med barn under 14 år, då har de något de måste återvända till.
Dagens ETC har tidigare rapporterat om slavliknande förhållanden i växthusen i Almería i södra Spanien som producerar frukt och grönsaker till hela Europa och även Sverige. Väster om Almería ligger Huelva, ett område som förser Europa med jordgubbar och där arbetsförhållandena liknar de i Almería.
– Det finns ingen respekt för arbetarna. Det är dels verbala förolämpningar men också fysiskt våld, berättar Angels Escrivà Chordà.
Sexuellt utnyttjande
Bilden hon målar upp av migrantarbetarnas vardag bekräftas av de nio FN-sändebud som besökte regionen 2020.
Långa arbetsdagar, betalt under minimilön eller inte betalt alls. Tusentals av migrantarbetarna bor i skjul utan elektricitet, vatten eller toaletter. Ofta isolerat långt från byar eller städer och utan transportmöjligheter.
Utöver de olagliga arbetsförhållandena finns en stor risk för sexuella trakasserier, sexuellt utnyttjande och till och med påtvingad prostitution enligt FN-rapporten.
Men det största problemet enligt Angels Escrivà Chordà är att arbetarna inte är garanterade jobb.
– Om det regnar, som det gjort nu i några dagar, så har de inget jobb och ingen inkomst. Om du inte plockar tillräckligt snabbt kan de straffa dig genom att inte ge dig jobb på ett par dagar. De här kvinnorna har betalat för visum, pass och hälsobevis för att på arbeta på fälten. De har rest långt och lämnat sina barn. Och så låter dem de inte ens arbeta, det är grymt.
Butikerna köper in
Enligt avtalet förlorar även migranterna rätten att arbeta i Spanien om de lämnar sin arbetsplats, oavsett anledning. De här kan leda till att kvinnorna utnyttjas än mer enligt FN, som nämner en ökad risk för både människohandel och en modern form av slaveri i sin rapport.
Förhållandena är välkända även för regeringsföreträdare och bryter mot den överenskommelse som ska skydda arbetarnas rättigheter. Men än så länge har inte den spanska regeringen agerat.
Och i svenska butiker står jordgubbsförpackningarna i plast uppradade för de som är sugna på tidig sommarkänsla. Ica, Coop, Willys och Hemköp är några av de butiker som säljer jordgubbar från Huelva.
I en skriftlig kommentar skriver Coops hållbarhetschef Mattis Bergquist så här:
– Vi har ingen information om att våra leverantörer inte skulle följa de krav som vi ställer upp. Vi har löpande avstämningar med våra leverantörer och vi tar nu en förnyad kontakt för att följa upp dessa frågor.
Lovar följa upp
Gruppchefen för hållbarhet på Axfood som köper in varor till Willys och Hemköp säger att de redan är i kontakt med deras tre leverantörer i Huelva och även två fackförbund.
– Uppgifterna som framkommer i FN-rapporten är mycket allvarliga. Det här är viktiga frågor och vi är väl medvetna om de utmaningar som finns när det förekommer mycket migrantarbete. Vi kommer att besöka Spanien under våren och ha dialog med både fack och våra leverantörer om hur vi tillser bra arbetsvillkor. Om de sociala revisionerna inte räcker så är vi beredda att göra mer tillsammans med andra parter, säger Kristina Areskog Bjurling på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab.
Även gruppchefen för hållbarhet på Axfood som köper in varor till Willys och Hemköp säger att de kommer att kontakta sina leverantörer för att följa upp informationen.
Ica har inte kommenterat uppgifterna.
”Sårbara grupper”
Företagen har ett stort ansvar när det gäller mänskliga rättigheter menar Sandra Atler, jurist och chef på Enact human rights and business practice group.
– Det är vanligt att företag gör en kontroll vartannat år och att man ser det som en box att checka av. Men den här typen av övergrepp är svår att upptäcka för kontrollörerna. Det krävs ofta andra åtgärder och en frekvent dialog, särskilt när det handlar om sårbara grupper som kvinnliga migrantarbetare.
