Laia är min dotter. Jag har nu tre månader att styrka att hon är vaccinerad mot alla obligatoriska sjukdomar för att hon ska få gå kvar på skolan. Eftersom hon föddes år 2016 gäller det bara tre sjukdomar – difteri, stelkramp och polio.
Vaccination mot andra sjukdomar har bara varit rekommenderade, inte obligatoriska. Från och med 2018 har dock åtta sjukdomar lagts till listan på obligatoriska vaccin för barn under två år: mässling, kikhosta, påssjuka, röda hund, hepatit B, Hib (haemophilus Influenzae typ B), pneumokocker och meningokocker (serotyp C).
Fyra av tio tvivlar
Anledningen till skärpningen är att vaccinationsmotståndet är påtagligt i Frankrike – och det har växt på senare år. Samtidigt har mässlingen kommit tillbaka: Mellan 2008 och 2016 fick 24 000 fransoser mässlingen varav tio personer dog. Under 2017 ökade antalet ytterligare.
Under samma period växte vaccinmotståndet. År 2016 ansåg 41 procent av fransmännen att vaccinering inte var säkert – jämfört med 8,5 procent år 2000, enligt tidskriften Ebio Medicine.
Före 2018 riskerade föräldrar som inte vaccinerade sina barn höga böter och till och med fängelse. Idag gäller lagen i princip bara om ett barn insjuknar i någon sjukdom som de inte vaccinerats mot. Däremot kan inte barn som inte har alla vaccin delta i några kollektiva aktiviteter. De första skolveckorna har vi föräldrar fått sitta och fylla i diverse blanketter och be husläkare om vaccinationsintyg att tillhandahålla skola, fritids och idrottsaktiviteter. Annars får inte barnen vara med.
Markant vaccinökning
I april i år kom hälsoministeriets första mätning efter lagändringen 2018. Siffrorna visar en markant ökning av barn som vaccineras mot de obligatoriska sjukdomarna, den mest markanta ökningen gäller meningokocker som 36 procent fler än året innan vaccinerades mot – men även enbart rekommenderade sjukdomar. Dessutom har andelen vaccinskeptiker minskat något på bara ett halvår – även om det är fortsatt utbrett.
– De obligatoriska vaccinen har gjort diskussionerna färre. När ett vaccin är obligatorisk finns inget utrymme för diskussion medan de som fortfarande bara är rekommenderas leder till ifrågasättande. De allra flesta tror inte att staten skulle tvinga på barn något som är farligt, även om jag träffat sådana också. Jag är tacksam för lagen, säger Elias Safwan, husläkare som vaccinerar barn i vårt distrikt i Paris.
Det uppskattas att ungefär en procent av franska barn inte har några vaccin alls. Detta är möjligt i och med falska vaccinationsintyg, och några fall av läkare som låtit sig mutas har uppdagats.
Vaccinkritiken i Frankrike är sprungen ur flera skandaler som skadat förtroendet för sjukvården och relationen till läkemedelstillverkare – den mest kända det hastigt tillverkade vaccinet mot svininfluensan som visade sig öka risken markant för narkolepsi. I skandalers kölvatten, och bland annat Europaparlamentets kritik av hur WHO hanterade svininfluensan, blev det vaccinets vara eller icke vara högt satt på agendan och den offentliga debatten, där vaccinmotståndare fick stort utrymme, även de allra mest extrema.
Sociologen Joycelyne Raude menar att få länder exponerat den vaccinationskritiska rörelsens frontgestalter så mycket och okritiskt som Frankrike. De har bjudits in till debatter som jämbördiga bredvid forskare eller läkare. Detta var tydligt även under debatten som föregick lagändringen 2018. Ett uppmärksammat fall var när skådespelaren Isabelle Adjani tilläts sitta i franska public service France Inter och lägga fram sin ovetenskapliga vaccinkritik utan motstånd.
– Jag minns det särskilt. Flera patienter citerade bokstavligen hennes utläggning när det var dags att vaccinera deras barn. Medierna har ett ansvar här, säger läkaren Elias Safwan.
”Tenderar att revoltera”
Hälsoministern Agnès Buzon som var ansvarig för den nya lagen för obligatoriska vaccin var i de föregående debatterna hela tiden noggrann med att rättsväsendet inte skulle förfölja vaccinmotståndare. Fokus låg inte längre på straff och risk för böter. Det handlar snarare om en stark signal till föräldrar och ett verktyg inom skolan och sjukvården.
– Repressiva metoder tenderar att stärka motståndet, generellt. Nu har fokus lagts på folkbildning och information snarare än att förfölja oliktänkande och det tycks ha en positiv effekt. Fransmän tenderar att revoltera utifrån principer och är mycket måna om sina friheter, säger sociologen Jérémy Wars.
Pasteur mot Voltaire
Enligt en studie på London School of Hygiene and Tropical Medecine 2016 var Frankrike världens mest vaccinationskritiska land – samtidigt som det är vaccinets vagga. Vaccinets ”fader” är den franska vetenskapsmannen Louis Pasteur. Inför införandet av lagen var det hans namn som användes som politiskt slagträ, medan motståndarna krävde yttrandefrihet i filosofen Voltaires namn.
– Det innebär inte att Voltaires fria yttranden ska ha inflytande på Pasteurs forskningsresultat, säger Jérémy Wars.
Felicia Loubaky
Paris
”Jag är för. Det beror på kollektivet. I Frankrike börjar barn i skolan redan vid tre års ålder och ofta på daghem redan vid tre månader. Det är oansvarigt att riskera andra barns hälsa när de är så små. När de blir stora gör de som de vill. Jag tycker vaccin är bra.”
Suzannah Vernier
Paris
”Jag är för. Det är skandalöst att det varit lagligt att smitta andra med dödliga sjukdomar som det finns skydd emot fram tills nu.”
Malik Behram
Paris
”Jag är emot. Jag tycker att läkemedelsföretag ska straffas för farliga tillsatser i vaccin så att folk får förtroende för sjukvården – snarare än att straffa folk.”
Miguel Torres
Paris
”Jag är emot. Mina barn är vaccinerade men jag tycker inte att hälsotvång hör hemma i en demokrati.”
Lao Uy Pheng
Paris
”Jag är för. Mina barn är stora så jag är inte insatt i rådande lagar men jag är sjuksköterska i grunden och vet att man inte bara riskerar sin egen utan andras hälsa utan vaccin.”
