BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Till att börja med, konceptuellt, vad är EU-skepsis? Det är ett ganska svårfångat fenomen. Vi har inom forskningen använt olika typer av kategoriseringar. En som varit ganska dominerande är uppdelningen i hård EU-skepsis och mjuk EU-skepsis. Där den hårda EU-skepsisen är sådana attityder eller partier som vill utträda ur EU eller har en grundläggande kritik mot EU som konstruktion. De mjukare formerna av EU-skepsis ifrågasätter inte EU på ett grundläggande plan, men är kritisk till hur delar av EU eller större delar av EU fungerar, både när det gäller innehåll och former till politiken, men också kanske omfattningen av EU. Hård och mjuk EU-skepsis är begrepp som används, men som också är lite knöliga begrepp, säger Göran von Sydow till ETC.

"Bra läge att fundera"

Göran von Sydow framhåller att EU-kritiken har olika politiska färger.

– Beroende på var den kommer ifrån ideologiskt, så har den olika betoningar. Den gamla, nordiska eller svenska EU-skepsisen var ofta vänsterkritik i någon mening. Mot EU som ett kapitalistiskt system, mot EU som ett odemokratiskt system och så vidare, för självbestämmande och neutralitet. Medan mycket av den EU-skepsis som har funnits i kontinentala Europa och på många andra platser också har mycket mer av en högerprägel och kommer från högerpopulistiska partier. Då handlar det mer om en kritik av EU som ett gränslöst samarbete. Man vill återupprätta gränser, det är en nationalistisk ideologi. Brittisk EU-skepsis har ofta varit mer högerinfluerad och har också, tvärtemot vänsterkritiken, tyckt att EU är för lite kapitalistiskt. Det är för reglerande, det borde vara mer liberaliserat. 

– Ser man på partier som företräder en starkt EU-skeptisk hållning, så återfinns de allt som oftast i ytterkanterna av partisystemet. Det är före detta kommunistpartier på vänsterflanken och dessa nya högerpopulistiska partier på högerflanken. Att vi i Sverige länge hade ett EU-kritiskt miljöparti det är lite mer av en avvikelse faktiskt. Så skulle jag beskriva landskapet. 

Hur har EU-opinionen i Sverige förändrats över tid?

– Opinionen har systematiskt långsamt blivit mer och mer positiv till EU. Det har funnits en tendens i mer än femton år att vi har haft ett uppåtgående stöd för EU. Samtidigt är svensk Europaopinion sådan att det inte finns någon vilja att samarbetet ska utökas eller fördjupas. Men det finns inga lockelser till en federal stat, euro-stödet har gått ner väldigt kraftigt sedan eurokrisen bröt ut. Ser man på partier i stället i Sverige så har Sverige förändrats på så sätt att vi blivit mer lika resten av Europa i och med att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och i och med att Miljöpartiet har bytt ståndpunkt. Partipolitiskt ser Sverige nu ut som resten av Europa, att det är partierna längst ut på flankerna som är EU-kritiska. 

Vad kommer ett Brexit innebära för EU-debatten i Sverige?

– Det skulle kunna trigga igång en mer påtaglig diskussion om Sveriges EU-medlemskap. Det kommer hända i andra länder också, krav kommer föras fram på folkomröstningar. Det visar opinionsmätningar också, att svenskarna kommer känna sig mer osäkra på sin inställning till EU om det blir ett Brexit. 

– Jag är forskare, jag tar inte ställning till vad man bör göra, men omröstningen kommer att påverka Sverige och jag tror att det är ett bra läge att fundera över vad man vill ha ut av EU-samarbetet. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.