Det är tidningen Klassekampen (8/8) som frågat myndigheten Norska Utlendingsdirektoratet, UDI, vad som gäller för den nyuppkomna svensksituationen med löftet till Erdogan. UDI har svarat att de som söker skydd i Norge kommer att få sin ansökan bedömd på vanligt sätt. Men att det är omöjligt att svara i förväg på om den blir godkänd eller ej.

”Bra skäl att söka skydd”

Både Norge och Sverige är med i Dublinavtalet, vilket innebär att en asylansökan ska behandlas i det första land som en person söker sig till. Om det här blir ett problem för kurder som redan fått uppehållstillstånd i Sverige, har inte UDI svarat på. 

Men Terje Einarsen, expert på flyktingrätt och juridikprofessor vid Bergens universitet, säger att avtalet med Turkiet kan göra att Sverige inte längre ses som ett säkert land, om det i framtiden ställs krav på utlämning av människor som fått asyl beviljad. Dublinavtalet skulle inte gälla. Det skulle strida mot flyktingkonventionen att skicka tillbaka människor till Sverige. Oavsett om Turkiet anser att de är terrorister.

– Grundprincipen i asylrätten är att man inte ska motta upplysningar från det land där en människa riskerar att förföljas. Så där har man ett fundamentalt principbrott i och med samarbetet, där Sverige förpliktigar sig att beakta terroristinformation från Turkiet, säger Terje Einarsen.

Hur stora är chanserna att en kurd från Sverige får asyl i Norge?

– Jag kan inte säga något om det, det är för svårt. Varje fall ska genomgå en process och en grundlig, individuell bedömning. Men jag bedömer att det svensk/turkiska-avtalet ger dem rätt bra skäl att söka skydd här. 

Hur skulle det påverka relationen mellan Norge och Turkiet?

– Bara genom att ens ta emot de här människorna och behandla deras ansökningar, skulle Turkiet nog kritisera oss för att skydda terrorister. Så förmodligen skulle de sätta press på våra myndigheter, precis som de gör med de svenska. För att få dem utlämnade.