– En liten kaffe skulle sitta fint innan vi börjar, säger hon. Och kanske borde vi vädra lite för smittspridningens skull?
Punktlig och ansvarsfull. En spansk journalist berömmer henne och hon ler och säger att det är precis vad man kan vänta sig av henne: Ansvar.
År 2017 stod det mellan Marine Le Pen och den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det franska presidentvalets andra omgång. Cirka 10 miljoner röstade på Le Pen och drygt 20 miljoner på Macron. Många lade sin röst på honom för att rösta bort henne enligt den så kallade ”republikanska spärren” – som historiskt innebär att den traditionella vänstern och högern går samman för att hålla högerextremismen ute.
Men inför valet 2017 kunde de traditionella partierna i princip räknas bort. Högerpartiet på grund av en korruptionshärva och vänstern på grund av socialdemokraternas fall och övriga partiers splittring. Emmanuel Macron stod som ensam ställföreträdare för båda sidor. Den politiska spelplanen hade förändrats.
– De kallar oss extremhöger men det finns inget extremt med oss. Dagens höger har precis samma förslag som vi, de säger samma saker som vi. Att kalla oss extrema är ett försök att smutsa ned oss. Det börjar folk förstå nu, säger Marine Le Pen.
Försvarade Frexit
Den första riktigt stora framgången för fransk extremhöger var när Marine Le Pens pappa, Nationella frontens grundare Jean Marie Le Pen, kandiderade till presidentposten år 2002. Efter att sensationellt ha slagit ut den socialdemokratiska kandidaten Lionel Jospin kom även han till den andra valomgången. Men den gången aktiverades den republikanska spärren, Jospin uppmanade sina väljare att rösta på högerkandidaten Jasques Chirac – som segrade med mer än 80 procent av rösterna. Ur det perspektivet är Marine Le Pens 44 procent i presidentvalet 2017 en framgång och ett stort steg på den högerextrema vägen mot makten – som tycks bli lite kortare för varje val.
– Det är en självklarhet för mig att ställa upp som presidentkandidat. Jag vaknar varje morgon med en enda tanke i huvudet: fransosernas bästa, säger Marine Le Pen.
Hennes stöd växte konstant under kampanjen 2017 – med potentiella väljare från både höger och vänster. Men den sista tevedebatten mot Macron blev ett fiasko för Marine Le Pen. Hennes försvar för en fransk utgång ur EU – Frexit – och återgång till den franska valutan franc möttes med argument som fick Marine Le Pen att för första gången tappa tråden och stå svarslös. Hennes stöd rasade i opinionen.
Strax efter valet beslutade partiet att överge såväl Frexit som valutabyte.
– Det betyder inte att vi har ändrat vår hållning till EU, tvärtom. Brexit visar att unionen i dagens form har spelat ut sin roll. Vi har stor makt inom EU med gruppen Identitet och demokrati (ID) och allierade grupper. Vårt mål är att radikalt reformera EU inifrån. EU ska inte vara ett fängelse, det ska vara en europeisk allians av nationer och varje nation ska ha full legislativ egenmakt, säger Marine Le Pen.
Vill återuppta SD-kontakt
Senast Dagens ETC träffade Marine Le Pen var i EU-parlamentet i november 2013. Då var målet att bilda grupp med andra europeiska högernationalister. Månaden innan mötet hade Jimmie Åkesson (SD) bjudit in henne till riksdagshuset för ett informellt samtal. Men Sverigedemokraterna avbröt relationen strax därefter.
– De bjöd in oss till Stockholm och vi pratade om ett samarbeta men från en dag till en annan bröt de kontakten.
Marine Le Pen låter upprörd.
– Inte bara med oss utan med våra allierade, förutom med våra vänner i Danmark. Jag kan inte svara på varför men jag tycker det är synd eftersom vi delar värdegrund. Vi är patrioter, vi gör samma analys av problemen i Europa och vi försvarar våra folks intressen. Jag vill gärna återuppta kontakten med dem, säger Marine Le Pen.
Hon bläddrar bland sina papper och hittar ett dokument bildsatt med en gummibåt med migranter på Medelhavet.
– Gränserna. Det viktigaste för oss är att varje nation får bestämma över sina gränser. EU ska stå som en garant för de yttre gränserna. Men Bryssel kräver att Frontex utreds för att ha deltagit i Greklands rättmätiga försvar av sina gränser. Voilà – det här är vad vi har att göra med idag!
Marine Le Pen tittar menande på alla i rummet. Dokumentet visar att EU-myndigheten deltar i olagliga push-back-operationer på Medelhavet.
– Frontex borde naturligtvis inte sanktioneras för att hjälpa ett land – och i slutändan hela Europa – att skydda sina gränser, säger Marine Le Pen.
”Dubbel nationalitet”
Att stoppa och tvinga tillbaka asylsökande vid gränsen är olagligt enligt internationell rätt. Flera europeiska medier publicerade i oktober en artikel med uppgifter om att Frontex aktivt deltagit i att stoppa gummibåtar i Egeiska havet – på väg från Turkiet till Grekland. De presenterade videobevis som visar hur EU-poliser deltar i att – bland annat – skapa kraftiga svallvågor runt en gummibåt och riskera människors liv. Frontex har motvilligt utlovat en internutredning – som är höljd i dunkel.
– Det är skandalöst att Bryssel kritiserar Frontex för att göra ett minimum av det jobb de borde ha rätt att göra. Det här är vad vi måste förändra med EU för att skydda våra folks frihet, säger Marine Le Pen.
Hon dänger migrationsdokumentet i bordet och lutar sig över bordet.
– I flera fall, nu senast den unga tunisier som utförde ett terrordåd i kyrkan i Nice, har terrorister infiltrerat det flöde av invandrare som kommer till EU illegalt, säger hon.
De flesta terrorattentat på fransk mark har utförts av franska eller europeiska medborgare.
– Fel. De flesta har utförts antingen av utländska medborgare eller franska medborgare med dubbel nationalitet. Och jag har ett enkelt svar till dem: Ut!
Hon lägger emfas på ordet ”ut” och upprepar det sedan gång på gång:
– Om en utländsk medborgare begår brott i Frankrike – ut. Har han dubbelt medborgarskap ska han få det tillbakadraget och sedan – ut.
Vill inte ursprungslandet ta emot sina medborgare måste ”diplomatins alla verktyg” sättas in, menar hon. Och vad gäller det, enligt Marine Le Pen ”fåtal terrorister som bara har franskt medborgarskap” – så: ”ut med dem också” – fast från samhället med långa fängelsestraff.
Terror i egna leden
Många attentat i Frankrike har utförts av högerextremister – till och med i hennes egna led. Detta avfärdar Marine Le Pen och kallar det ”oansvarigt” att jämställa med islamistisk terror.
Av de fyra attacker Frankrike drabbades av i oktober så begicks två av islamister. De andra två gärningsmännen var högerextremister. Den man som hotade folk med kniv och sköts av polis på bron i Avignon var anhängare av den våldsamma, högerextrema gruppen Génération Identitaire – och mordförsöket på en präst i Lyon begicks inte av en islamist.
Organiserat, högerextremt våld ökar i Frankrike sedan några år tillbaka, enligt inrikesministeriet. Jämförelsen får henne att höja rösten.
– Oansvarigt är det. Oansvarigt. Alla vet att det är den islamistiska terrorismen som är det stora hotet för Frankrike och Europa. Vilka var det som mördade era kollegor på Charlie Hebdo, utförde blodbadet på Bataclan 2015, mördade Samuel Paty och de oskyldiga kyrkobesökarna i Lyon? Det är oansvarigt att påstå annat.
Det är ett retoriskt knep hon använder genomgående: Hon upprepar signalord som ”oansvarigt” eller ”ut” och för sedan ett mer nyanserat resonemang en stund innan hon höjer rösten och uttalar ordet igen.
Vill sparka ambassadören
Så gör hon även när Dagens ETC nämner Frankrikes ambassadör i Sverige. Signalordet är ”sparken”. Etienne de Gonneville hyllades för en intervju i svenska nyhetsprogrammet Agenda, strax efter det islamistiskt motiverade mordet på läraren Samuel Paty i oktober. Läraren hade använt Charlie Hebdos satirteckningar av profeten Mohammed i sin undervisning. Ambassadören försvarade såväl läraren, satiren och den franska sekularismen – la laïcité. Han gjorde skillnad på franska muslimer och radikala islamister och visade sin poäng genom att säga ”Frankrike är ett muslimskt land”. Uttalandet nyanserade han genast och förklarade att islam är en del av Frankrikes historia och traditioner, precis som andra religioner och även så kallad hädelse. Men det väckte ilska hos många i Frankrike, särskilt efter att den högerkonservativa idétidskriften Valeurs actuelles uppmärksammade intervjun med rubriken ”Franska ambassadören: Frankrike är ett muslimskt land”.
På Twitter ställde Marine Le Pen den retoriska frågan ”Blir det några sanktioner?”. Hennes tweet väckte ilska och hat riktat mot ambassadören. När Dagens ETC frågar är budskapet tydligare:
– Sparken! Sparken! Hade jag varit president har jag gett honom sparken med omedelbar verkan.
Sedan nyanserar hon: Hon säger att hon inte är förvånad, att Etienne de Gonneville inte kommer från diplomatins värld utan var en av ”president Macrons många rådgivare vars karriärer skjutit i höjden” och att han förmodligen inte bemästrar diplomatins konst.
Att han sa så i ett sammanhang där han försvarade la laïcité avfärdar hon.
– Han kan inte ta tillbaka vad han sagt. Om en ambassadör begår ett så allvarligt misstag ska han bytas ut, voilà – få sparken.
Vill införa krigslagar
Den slags kategoriska beslut påminner om hur hon vill regera landet hon menar är i krig mot terrorismen. Den franska regeringen har infört högsta terrorberedskap, stänger vissa moskéer, försöker upplösa flera muslimska organisationer – bland annat en organisation som erbjuder och juridisk hjälp mot islamofobi – och ska snart presentera en ny lag mot ”islamistisk separatism” som inkluderar förbud mot utländsk finansiering av moskéer.
– Jag kommer nog att rösta för den lagen. Den är en början men långt ifrån tillräckligt. Vi är i krig mot en ideologi. Terrorism är den radikala islamismens vapen. Frankrike behöver erkänna detta som en krigssituation och införa krigslagar. Alla de föreningar, strukturer, män och kvinnor som på något vis propagerar eller sprider denna ideologi måste kunna utvisas eller, om de är fransmän, straffas. Vi vill införa de krigslagar mot nationens fiender som inte gäller i fredstid, säger hon.
Skulle upplösas
Det är oklart vilka som ska räknas som ”nationens fiender”.
– Vi kan göra en lista tillsammans, alla som har något att göra med Daesh, Al Qaeda, Boko Haram …
Dagens ETC undrar vem som bestämmer vad som är ”islamistisk ideologi” och vem som är ”nationens fiende” utöver självklara exempel som terrorgruppen Daesh (IS). Redan i nuläget försöker regeringen upplösa kollektiv mot islamofobi, till exempel, och Marine Le Pen har kallat muslimsk huvudduk en symbol för islamism.
– Islamofobi är i grunden en islamistisk term. Man använder offerrollen för att propagera för islamism. I mitt Frankrike skulle dessa inte bara upplösas utan utvisas eller fängslas. Islamofobi och antirasism är vackra ord att gömma sig bakom och religiösa symboler hör inte hemma i fransk offentlighet, säger Marine Le Pen.
Stängda gränser – Le Pens lösning på alla problem
Marine Le Pen om...
... klimatkrisen:
– Vi rotade, nationella antiglobalister är miljöaktivister per automatik. Vi vill stärka allt som är närodlat och närproducerat. Globaliseringen med de öppna gränserna är det största hotet mot planeten.
... coronakrisen:
– Inget har visat så tydligt nationernas och gränsernas värde. Vi skulle ha stängt gränserna i ett tidigt skede, även här är det globaliseringen som är boven.
... den sociala krisen:
– Vi måste stänga gränserna och strypa invandringen. Coronakrisen drabbar fransmän, allt fler hamnar i fattigdom och vi måste ta hand om fransmän först.
... terrorismen:
– Vi måste utvisa eller fängsla alla som försvarar islamistisk ideologi men den viktigaste åtgärden är att stänga gränserna och strypa invandringen.
Tidslinje: Nationell samling (tidigare Nationella fronten)
1972
Front National som det heter på franska grundas av Jean Marie Le Pen.
2002
Marine Le Pen tar över partiledarskapet
2011
Partiledaren Jean-Marie Le Pen tar sig för första gången till franska presidentvalets andra omgång men får knappt 18 procent av rösterna.
2017
Partiledare Marine Le Pen tar sig till presidentvalets andra omgång och får 44 procent av rösterna mot Emmanuel Macron.
2018
Front national byter namn till Rassemblement national som en del i normaliseringsprocessen.
2022
Marine Le Pen kandiderade till presidentposten på nytt. Enligt den senaste opinionsmätningen skulle det i brist på utmanare åter stå mellan henne och Emmanuel Macron.
