Bland dessa finns Trumps attack på den svarte medborgarrättsaktivisten Al Sharpton – enligt presidenten en ”bedragare” som ”hatar vita och poliser” – och uppmaningen till fyra kvinnliga kongressledamöter, alla demokrater, att ”åka tillbaka” till sina hemländer, trots att tre av dem är födda i USA.

Trump hävdade å sin sida i ett tal i Jamestown i tisdags att ingen president i USA:s historia gjort så mycket för den afroamerikanska befolkningen som han själv, och pekar på fattigdomssiffrorna för svarta amerikaner som är de lägsta någonsin – ett otvetydigt faktum, men också något som enligt tidningen The New Yorker inte nödvändigtvis måste tillskrivas Trumps politik.

I samma tal i Jamestown – som av en händelse platsen där både den amerikanska demokratin tog form och där de första slavarna landsteg för 400 år sedan – passade han på att fördöma slavhandeln och hyllade Martin Luther King för att ha kämpat för de svartas rätt att bli fria amerikaner.

Mobilisera kärnväljare

Alla dessa diametralt motsatta budskap tolkas av inhemska bedömare som ett sätt att både slå ifrån sig rasismanklagelser och att mobilisera sina kärnväljare, det vill säga de främlingsfientliga segmenten av befolkningen, inför kommande års presidentval.

En undersökning från opinionsinstitutet Quinnipiac antyder dock att denna eventuella strategi kan ha slagit bakut. För första gången sedan Trump intog presidentposten väljer nu en majoritet av amerikanerna – en knapp sådan, 51 procent – att etikettera honom som rasist.

Att skiljelinjerna mellan demokrater och republikaner i undersökningen är stora kommer kanske inte som någon överraskning. Nio av tio demokrater anser att Trump är rasist, medan det omvända förhållandet gäller för republikaner.

Vad som däremot kanske kan bli en viktigare faktor i kommande presidentval är de oberoende väljarna, där 56 procent nu anser att Trump är en rasist, och kvinnorna, av vilka 59 procent anser det. Det är också de grupper som expertisen tror han behöver vinna för att bli omvald som president.