– Förändringarna som Kina driver igenom nu på miljöområdet saknar motstycke och just nu är man ett av de länder som kämpar hårdast för att minska sina utsläpp, säger Harri Lammi.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Man ska dock ha i åtanke att landet kämpar med exeptionellt höga nivåer, tillägger Harri Lammi. I Kina är luftföroreningar ett stort problem som dödar 1,4 miljoner människor varje år.
– Kolindustrin i landet är enorm. Diskussionen om luftföroreningar har blivit så stor att regeringen nästan inte hade något annat väl än att byta spår. Jag tror att diskussionen överraskade regeringen, säger han.
Ökar stadigt
Kinas starka tillväxt hör ihop med miljöfrågan. Landets BNP ökar med i snitt 6–7 procent årligen men för att kunna bibehålla den farten måste de anpassa sig efter flera internationella standarder, bland annat vad gäller utsläpp. 2016 blev därför även året som regeringen ville lämna fasen som kallas ”tillväxt till varje pris” och i stället anpassa sig efter en hållbar tillväxt.
– De ekonomiska reformerna är den andra anledningen till att Kina har agerat så kraftfullt i miljöfrågan. Man ser det inte enbart som en god gärning där man värnar miljön, det är också något man måste göra för att kunna växa och fortsätta vara konkurrenskraftiga, säger Harri Lammi.
Eftersom Kina är en så stor aktör kan landets agerande ha en direkt påverkan på världsekonomin – inte minst vad gäller omställning till grön teknik. När Kina kräver att minst var tionde bil ska kunna köras avgasfritt 2019, reagerar naturligtvis biltillverkningsindustrin.
Gjort om sin ekonomi i grunden
En motgång som Kina har mött det senaste året är att det internationella samfundet inte vill erkänna landet som marknadsekonomi. Det kan tyckas vara en petitess i sammanhanget, men med en status som marknadsekonomi följer ändrade regler om skyddstullar. När Kina 2001 gick med i världshandelsorganisationen WTO klassades landet som ”icke marknadsekonomi”, vilket underlättade för andra länder att skydda sina marknader från billiga kinesiska produkter.
Därför har bland annat USA och EU fortfarande inte godkänt Kina som marknadsekonomi. Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, ger dem rätt i detta.
– Jag tycker att Kina snarare är en form av hybrid eller blandekonomi. Det finns stora delar marknadsekonomi men en stor andel av de kinesiska företaget är ägda av staten och staten har stor påverkan på det privata näringslivet. Alla företagsledare är medlemmar i kommunistpartiet och det finns regleringar och hinder för utländska företag som begränsar marknadskrafterna, säger han.
Hur har den kinesiska ekonomin utvecklats?
– Den stora förändringen är att man har gått från enkel tillverkningsindustri till att fokusera på inhemsk efterfrågan och det har förklarat de senaste 20 åren av fantastisk ekonomisk utveckling. Det bedrivs en mer offensiv internationell politik och det hänger ihop med ett tilltagande självförtroende. Det finns en vilja att reformera och berätta för världen hur duktiga man är.
Vad kan vi vänta oss av den kinesiska marknaden i framtiden?
– Det är svårt att säga. Det är klart att Kina också kommer få uppleva ekonomiska kriser. Det finns en berättigad oro för finansiell kris i Kina med bankväsendet och lånebubblor så jag tror att man får räkna med att något negativt kommer hända den kinesiska marknaden, precis som alla andra marknader. Men i ett långsiktigt perspektiv så är Kina här för att stanna som ekonomisk stormakt. De kommer vara en av världens största ekonomier under vår livstid.
”Till och med regeringen förstår att klimatutmaningarna är så stora att inte en enda myndighet kan hantera det. Det behövs samarbete mellan företag, regeringar, frivilligorganisationer och befolkningen. Offentligt ansvarstagande kommer vara den ultimata drivande kraften.”
Ma Jun, kinesisk miljörättsaktivist.
”I Kinas mångtusenåriga historia av civilisation har konflikten mellan mänskligheten och miljön aldrig varit så allvarlig som den är i dag.”
Zhou Shengxian, Kinas miljöminister 2011.
”Det politiska åtagandet att på allvar se till miljöfrågan och kämpa för ökad effektivitet inom energisektorn är på riktigt. Det nya ledarskapet kommer att utnyttja det här tillfället för att visa hur de kan agera effektivt
i miljöfrågan eftersom det är något som den kinesiska befolkningen
känner oro inför.”
Den politiska konsultfirman Eurasia Group i ett samlat uttalande till CNN 2013 efter att ha analyserat Kinas nya miljöpolicys.
”Kineserna har kommit fram till att de har ett enormt miljöproblem. Vissa dagar kan människor i Peking bokstavligt talat inte andas. Över en miljon kineser dör i förtid varje år på grund av luftföroreningarna. Och de här gifterna kväver inte bara kineser, de kväver oss också.”
Joe Biden, USA:s före detta vicepresident, i mars 2013, i en intervju med tidningen Rolling Stone.
”Parisavtalet var en svårvunnen framgång. Alla som har skrivit på borde hålla fast vid den, istället för att lämna den. Det är viktigt att vi skyddar miljön samtidigt som vi fortsätter göra ekonomiska och samhälleliga framsteg. Vi försöker uppnå harmoni mellan mänskligheten och miljön, mellan mänskligheten och samhället.”
Kinas president Xi Jinping i januari 2017 då han öppningstalade på World economic forum i Davos. Uttalandet kan ses som riktat till Donald Trump som vid den tiden öppnade för att USA skulle lämna Parisavtalet.
