När denna tidning går till tryck ligger ett 30-tal män i tält utanför Folkets hus. De slutade att äta förra veckan, många har kritiskt låga blodsockervärden och några har bland annat fått dropp på Sahlgrenska.

– Jag ska lämna in en skriftlig fråga till migrationsministern och se vad han kan göra, lovade riksdagsledamoten Shadiye Heydari (S) som besökte i tältet i tisdags.

”Vi har två alternativ nu”

Flera av männen berättar om oron och om anhöriga som har dödats. Alla vill ha uppehållstillstånd. 24-årige Nadal Lulu säger att han fick utvisningsbeslut för ett par år sedan, men att gränspolisen har meddelat att de inte kan skicka iväg honom eftersom officiella kontakter saknas.

– Vi har två alternativ nu. Få uppehållstillstånd eller dö, säger Nadal Lulu.

Shadiye Heydari sitter i riksdagens socialförsäkringsutskott, det utskott som har asylfrågor på sitt bord. Hennes råd till männen är att anlita ett välinformerat ombud med god kunskap som kan företräda dem. 

Kan inte ni påverka detta?

– Nej, det är lagen som bestämmer. Men om det är systemfel så måste vi kanske se över lagen och hur länge människor ska behöva vänta, säger hon.

För att återuppta utvisningar till Gaza krävs en varaktig stabilitet, vilket blir en framtida bedömningsfråga. Hungerstrejken har skapat uppmärksamhet, men den påverkar inte vilka som får uppehållstillstånd.

– Det påverkar ju individerna väldigt mycket, detta är en desperat åtgärd och det ska man ha respekt för. Men det är tyvärr ingenting som påverkar den juridiska bedömningen av beslutet, säger Fredrik Bengtsson som är presschef på Migrationsverket.

Han påpekar att det tas särskild hänsyn till barn och barnfamiljer, samt att det också finns vuxna personer från Gaza som får uppehållstillstånd – om de är i behov av skydd även när området inte är under beskjutning.

Fast de som får avvisningsbeslut måste själva skaffa fram dokument som visar att de kan återvända. Om det inte går måste de i stället visa att de har gjort allt de kan för att få fram de efterfrågade pappren, men att det inte är möjligt. I så fall kan de ändå få stanna. 

”Stenhård praxis”

De som inte lyckas med detta upplever att de fastnar i en sorts limbo.

– Jag har förståelse och respekt för det. Det finns ett antal personer som kanske har varit här i sju-åtta år. Du lever ju i Sverige men ändå inte på något sätt eftersom du ju inte har status som bosatt här. Men där är både lagstiftning och migrationsöverdomstolens praxis stenhård, säger Fredrik Bengtsson. 

Verket kan inte svara på hur stor andel av palestinierna som får stanna, eftersom de inte kan särskiljas från andra statslösa i statistiken.