Läget har blivit än mer spänt sedan Trump dömdes på 34 punkter för bokföringsbrott i New York i förra veckan. Efter domslutet svämmades Trumpkontrollerade och Trumpvänliga sajter som Truth Social och Patriots Win över av uppmaningar till våldsam hämnd, upplopp och revolution.

Capitolium gav tillfällig skärpning

När Trump-anhängare stormade USA:s kongress den 6 januari 2021 för att stoppa utnämnandet av Joe Biden till president, spelade sociala medier en nyckelroll. Både Facebook och Youtube ignorerade varningar om att våldsam retorik och falska påståenden om valfusk spreds på plattformarna. Särskilt från dåvarande president Trump, som använde sociala medier för att uppvigla sina anhängare till att gå till attack mot kongressen. 

Efter 6 januari-attacken skärpte techföretagen tillfälligt sina regler mot desinformation och uppvigling. Facebook och Twitter (numera X) stängde av Donald Trump och begränsade inlägg som innehöll desinformation om valet. 

Men sedan dess har de lättat upp reglerna. Techjättar som Meta (som äger Facebook och Instagram), Google, Tiktok och X har till stor del misslyckats med att lösa de problem som bidrog till 6 januari-attacken i USA och till Brasiliens motsvarighet 8 januari 2023, då anhängare till den tidigare presidenten Jair Bolsonaro stormade landets parlament efter att lögner om valfusk spridits i sociala medier.

Förbereder sig för ”krig”

Samtidigt organiserar sig högerextrema milisgrupper återigen på Facebook, efter att ha legat lågt under åren efter 6:e januari-attacken, rapporterar tidningen Wired. Facebookgrupper uppmanar sina medlemmar att gå med i ”Three Percenters”, en beväpnad milisgrupp som var inblandad i stormningen av kongressen 2021. Trots att Facebook förbjuder paramilitär organisering lever grupperna vidare på plattformen. De gör reklam för stridsträning, försöker organisera medlemmar lokalt i olika delstater och uppmanar sina följare att vara beredda på ”krig” och på att stå upp mot fiender som immigranter och drag queens.

En grupp forskare med expertis på val och politiskt våld, tillsammans med före detta högt uppsatta anställda på techföretag som Meta, uppmanar i den nya rapporten ”Preventing tech-fueled violence” sociala medie-jättarna att göra allt de kan för att hindra ett nytt 6 januari.

– Företagen har rullat tillbaka flera av de åtgärder som sattes in under valet 2020 och efter 6 januari 2021, säger Daniel Kreiss, en av rapportförfattarna och forskare vid Center for information, technology and public life på University of North Carolina.

– Till exempel tillåter de flesta stora plattformar numera lögner om valet 2020, och de lögnerna är tillbaka i stor skala. Påståenden om att tidigare val har stulits bäddar för liknande påståenden om årets val, säger Daniel Kreiss. 

Tillåter politisk desinformation

2022 började Meta på nytt tillåta politiska annonser på Facebook och Instagram som felaktigt påstod att USA-valet 2020 var riggat. Förra året tillät Google-ägda YouTube återigen videor som förnekar resultatet av valet 2020, med hänvisning till att de inte längre utgör någon större risk för skada. Google förklarade dock inte sitt resonemang. Det är överlag mycket som är oklart när det gäller hur techföretagen förbereder sig på risken för våld under valåret, menar Daniel Kreiss:
– Hur analyserar de hoten? Gör de någon riskanalys? Det finns mycket lite transparens kring detta.

Ett kärnbudskap i rapporten Preventing tech-fueled violence är att techföretagen måste förbereda sig på det värsta redan nu, istället för att vänta med att reagera tills något händer.
– De måste göra ett bättre jobb när det gäller att förbereda sig för hot om våld, att utveckla policies och sedan ha mycket tydliga mekanismer för hur dessa ska tillämpas om något händer, säger Daniel Kreiss.
– De måste vara beredda inte bara under själva valperioden, utan också under tiden efter valet.

Kändisar slipper regler

En av techjättarnas största brister är enligt rapportförfattarna att sociala medieplattformar ofta undantar offentliga personer med många följare från de regler som gäller för ”vanliga” användare. Detta har gjort det möjligt för politiker som Trump och Bolsonaro att uppvigla och sprida desinformation på ett sätt som skulle leda till avstängningar eller förbud för vanliga användare.

– Meta har motiverat detta med att allmänheten förtjänar att höra vad ledande politiker har att säga, för att kunna bilda en egen uppfattning om deras påståenden, säger Daniel Kreiss. 

– Men politiker är väldigt bra på att övertyga sina följare. Om de ljuger om exempelvis valsäkerheten i ett val som de förlorat, måste de följa samma regler som andra användare.

Musk: Moderering = censur

Det tydligaste exemplet på hur techföretagens arbete mot desinformation och politiskt våld försvagats sedan förra USA-valet är X, tidigare Twitter. Elon Musk, som köpte plattformen 2022, har kraftigt bantat personalstyrkan, och lagt ner företagets avdelning för valsäkerhet. Användare som under den tidigare ägaren blev av med sina konton för att ha spridit desinformation och hat, har välkomnats tillbaka. Musk ser moderering av innehåll på sociala medie-plattformar och försöken att stoppa valdesinformation som vänstervriden censur. 

Musks förhållningssätt har sänkt ambitionsnivån hos andra sociala medie-företag. Dessutom har republikanska politiker lagt fram flera stämningsansökningar för att stoppa koordinering mellan techföretagen och regeringen för att hindra desinformation. Techföretagen har samtidigt skurit ner på antalet anställda de senaste åren, vilket gör att färre kan arbeta mot desinformation och politiskt våld.
– Företagen vill inte anklagas för att censurera politiska åsikter och för att vara partiska åt något håll. Men som vi ser det är det viktigaste att skydda demokratin, säger Daniel Kreiss.