– Vi har ett av de mest ­imponerande monumenten i Frankrike här. Klosterkyrkan Saint-Denis där Frankrikes alla kungar fram till revolutionen ligger begravda, säger turist­kontorets direktör Rergis Cocault.

Han är stolt. Och det är verkligen en hisnande upplevelse att besöka kyrkan. De gotiska bågarna och de enorma, målade fönster som sätter färg på ljuset som strömmar in är ett skådespel i sig. Och sedan: kunga­gravarna: Marie-Antoinette, Ludvig den fjortonde…

– Det är anmärkningsvärt hur få utländska turister som kommer hit med tanke på hur snabbt det går att ta metron hit från centrala Paris, säger Regis Cocault.

– Många fler tar sig till katedralen i Chartres till exempel som ligger längre ifrån Paris. Men det beror förstås på ortens rykte, säger han.

”Styrka få förstår”

Ryktet, ja: Seine-Saint-Denis är Paris mest socialt utsatta ­departement. Det är ökänt även utanför landets gränser för ­kravaller, brinnande bilar, gängvåld och droghandel.

Det är också ett av mest multikulturella departementen i landet.

Staden Saint-Denis folk­valda till fullmäktige, socialisten Leyla Temel, vill vända på perspektivet. Hon menar att det multikulturella är en fördel.

– Vi har runt 135 nationaliteter här i Saint-Denis. Det är vi stolta över, det berikar staden, säger hon och visar runt på den livliga och marknaden – där priserna är betydligt lägre än andra marknader i centrala Paris enligt henne.

– Extremhögern säger att det finns 135 nationaliteter men att ingen är fransk. Det är falskt. De flesta är franska här. Också. Det är en styrka få förstår att värdera men det är vårt uppdrag att få upp andras ögon för detta.

Flerspråkighet en fördel

Det är också vad staden försöker övertyga Paris och OS-­kommitté om. Att Saint-Denis mång­kulturella invånare kan och bör få möjlighet att arbeta under de Olympiska spelen.

– De flesta av våra ­ungdomar talar minst två språk. Det borde tas tillvara på när världen kommer på besök, menar Leyla Temel.

Men det är inte bara ­organisatörerna som behöver övertygas. Invånarna är skeptiska – även gentemot de folk­valda, som Leyla Temel.

Saint-Denis är en fransk vänsterbastion. Det nuvarande socialistiska (socialdemokratiska) styret efterträdde år 2020 kommunisterna och många ser det som en försämring till höger.

– En del säger att de ångrar sig och kallar oss hjärtlösa för våra satsningar. Men deras politik var stagnerande, man kommer aldrig att uppnå någon förändring om det inte satsas på Saint-Denis, säger hon.

Blir nya bostäder

Leyla Temel trycker också på att satsningarna som görs nu i längden kommer att gagna invånarna. Stora områden har rivits för att bygga en OS-by, presscenter och en olympisk simarena. Bland annat naturområdet Arbetets park.

– Det ska byggas upp 13 hektar grönområden, vilket är mer än det som tas bort, poängterar Leyla Temel.

– Och så ska det byggas minst 4 000 nya bostäder som kommer vara kvar när spelen är över. Det byggs en bro mellan Íle-de-France och Saint-Denis, rörelsen kommer att öka.

OS-kommittén och lokal­politikerna stoltserar med att det blir ”det grönaste OS någonsin”, bland annat eftersom att flera av arenorna som kommer att användas redan finns på plats och att nybyggen kompenseras med satsningar på grönområden.

– Det är så mycket skitnack från politikerna. Investeringarna som görs nu görs är enbart till för de Olympiska spelen, inte för oss. Beviset är att ingen byggde några broar innan det här. Tro inte att vi är idioter, vi som bor här inte värda något för dem, det är business inte välgörenhet. Alla vet att de där nya bostäderna kommer att vara svindyra, vilket kommer att leda till ­gentrifiering, vi skuffas undan som vanligt, säger Farah ­Youseff, boende nära marknaden i sociala bostäder med tre barn i tonåren.

Hon skrattar högt.

– De tror alltid att de kan lura oss med sina löften.

Väg planeras vid skola

Arkitekten Hamid Oudir har barn i skolan Anatole France i Saint-Denis och representerar föräldra­gruppen. Han kallar snacket om gröna satsningar, broar, bostäder och jobb för hyckleri.

– Saint-Denis är landet ­nionde fattigaste stad men också den mest förorenade. Vad de glömmer att nämna är miljon­satsningen på den avfart från genomfartsvägen som ska göra det några ynka minuter snabbare att ta sig till OS-byn. Den kommer att passera tio meter från vår skola. 700 barns välmående är tydligen inget att bry sig om. De har redan problem med astma som det är idag.

Leyla Temel:

– Det finns flera risker och nackdelar med det här projektet. Så är det alltid och det är inte bara vi som fattar beslut. Vi är vana vid att bli överkörda nationellt, vi står på våra invånares sida men vinner inte alla kamper. Men jag är ändå övertygad om att det kan vara bra och ge invånarna möjligheter. Det är därför Saint-Denis också satsar på att bli europeisk kulturhuvudstad 2023.

”Det är bara blablabla”

Staden är en av 9 möjliga städer. Även på turistkontoret är de entusiastiska för detta och menar att gatukonsten, den stora unga befolkningen och de historiska kulturarven borde kunna få dem nominerade.

Farrah Youssuf ­skrattar år ambitionen.

– Kulturhuvudstad? ­Jomenvisst. Kom hit ni bara men lämna värdesakerna hemma och håll dig undan tåg­stationen efter mörkrets inbrott. Om du inte är van vid öppen knarkhandel, säger hon.

– Nämen jag skojar, jag älskar Saint-Denis och det finns mycket att se och göra. Problemet är kanske att folk inte vågar. Om fler vågade skulle farorna bli färre. Kanske är det bra om lite fint folk flyttar hit också. Men skriv inte i din tidning att de här projekten kommer att gagna oss. Det är bara blablabla.