En grupp som ser sin chans att utnyttja de senare är extremhögern. Journalisten Patrik Hermansson granskar den internationella extremhögern och har sett en ökad aktivitet inom gruppen mot transpersoner.  

I senaste numret av brittiska Hope not Hates tidning med samma namn beskriver Hermansson varför extremhögern i Storbritannien och globalt siktar in sig på transaktivister.

Extremhögern ser världen utifrån strikta hierarkier och tydliga kategorier. Den delar upp människor utifrån ras men också kön. Trans går stick i stäv med dessa kategoriseringar eftersom trans handlar om rätten att själv bestämma över sin könsidentitet och utmanar gängse normer. Trans har inget med sexuell läggning att göra, men hatet slår över på hela hbtqi-rörelsen.  

Hat kan ta sig i uttryck på många sätt, till exempel att förneka människor deras könsidentitet, uttrycka avsky, rädsla och fördomar. Hatet har blivit en central del av den högerextrema propagandan och inte sällan med ”regelbundna och direkta uppmaningar till våld”. Hat mot transpersoner har förenat extremhögern på ett sätt som få andra frågor har gjort, skriver Hermansson. 

I slutet av mars skrev Floridas republikanske guvernör Ron DeSantis under den så kallade ”Dont say gay”-lagen. Den går ut på att man inte får prata om hbtqi-frågor i grundskolorna och inte lyfta böcker som ger ”skadlig undervisning”. 

”Vi kommer att se till att föräldrar kan skicka sina barn till skolan för att utbildas, och inte indoktrineras”, sa guvernören under en presskonferens.  

Föräldrar ges också rätten att stämma skolan om de upplever att deras barn exponerats för samtal om homosexualitet.  

I januari ställdes Finlands tidigare inrikesminister kristdemokraten Päivi Räsänen inför rätta för att tidigare ha beskrivit homosexualitet som en utvecklingsstörning. Fallet har väckt mycket uppmärksamhet internationellt och konservativa grupper har mobiliserat till Räsänens fördel. Den amerikanska kristna högern skickade juridisk hjälp via det homofobiska nätverket Alliance Defending Freedom.  

Förra året kallade kallade Tjeckiens president Miloš Zeman transpersoner för ”motbjudande”. Uttalandet gjordes i CNN i samband med en intervju om den nya kontroversiella lagen som stiftats i Ungern, som förbjuder skildringar av homosexualitet. Zeman uttryckte stöd till Ungerns president Victor Orbán.  

”Jag kan förstå homosexuella, lesbiska och så vidare. Men vet du vilka jag inte kan förstå? Transpersoner. De är verkligen motbjudande”, sa han.  

I Sverige är vi knappast befriade från attackerna mot transpersoner och andra hbtqi-grupper. Det kan ta sig i uttryck i allt från subtila hatiska handlingar till politiska beslut. Biblioteket i Ljusdal har en hylla där de lyfter böcker med hbtqi-tema. I januari upptäckte personalen att någon eller några satt upp post-it-lappar med hakkors och texten ”SD”. 

I Sölvesborg beslutade kommunens politiska styre – SD, M, KD och lokala Sölvesborg- och Listerpartiet – att Prideflaggan inte längre ska hissas på stadshuset i Sölvesborg. En handling som direkt riktar sig mot Pride och hela rörelsen.  

Med Rysslands krig mot Ukraina har vi redan sett en ökad vurm för maskulina hierarkier och normer. I debatten har vi sett en längtan efter ”starka män” och ledare. Det här, hand i hand med Vladimir Putin som utmålar hbtq-rättigheter som ett hot mot den ryska nationen, bådar inte gott.