Två exempel ur verkligheten.
1. En sjuksköterska jobbar på en intensivårdsavdelning. Hon trivs med uppgifterna men måste jobba grymma helgpass där hon jobbar till tio på kvällen och börjar sju morgon efter. De här helgerna hinner hon knappt se sina barn som sover när hon går och sover när hon kommer hem. Eftersom avdelningen inte har full bemanning, flera sjuksköterskor har valt att sluta, måste de som är kvar jobba varannan helg.
2. Hon är undersköterska. Har jobbat i över 40 år. Det tunga arbetet med skiftarbete och lyft har gjort att hon har behövt operera både axlar och fötter. Nu gör det ont lite överallt. Hon bävar för hur hon ska hålla de år som är kvar till pensionen. Att gå tidigare är inte ekonomiskt möjligt eftersom hon har jobbat deltid i nästa hela sitt yrkesliv för att orka.
SKL larmar. Det finns inte tillräckligt med människor att få tag på till offentlig sektor. Om offentlig sektor fortsätter att växa i samma takt som i dag kommer det att behövas en halv miljon nya anställda under de kommande tio åren.
SKL föreslår därför att fler ska jobba heltid och att pensionsålder ska höjas med två år. De som redan jobbar i vården till exempel ska alltså jobba ännu mer än i dag.
Häromveckan pågick en debatt mellan gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) och friskolekoncernen Thorengruppen. Thorengruppen har startat gymnasieutbildningar som ska förbereda eleverna för yrken som youtuber och influencer. Löjligt marknadsföringsknep, tycker Anna Ekström. Det är inte rimligt att locka elever med sånt när välfärden och industrin skriker efter gymnasialt yrkesutbildad kompetens., skriver hon i Dagens Samhälle.
Enligt SCB kommer det att saknas så många som 160 000 med gymnasiekompetens inom vård och omsorg om 20 år, som vi berättade i ETC i fredags.
Det är inte svårt att hålla med, men den stora frågan är ju hur vi ska få de 15–16-åringar som är på väg till gymnasiet att överhuvudtaget våga välja välfärdsjobben. Det är svårt för dem som jobbar i offentlig sektor att göra reklam för sina arbeten. De har naturligtvis världens viktigaste arbeten med mänskliga kontakter som är tusen gånger mer givande än allt youtubande i världen. Men inte ens det gör det värt att offra sin hälsa och sin familj.
Höj skatten och lönerna, säger nu till och med Lars Calmfors, ordförande i Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsekonomiska råd efter att ha propagerat för sänkta löner i 25 års tid. Självklart ska vi höja skatten – men det kommer inte att räcka. Enbart höjda löner kommer inte att lösa bemanningsproblemen. Idag är kvinnor som jobbar inom vård och omsorg den grupp som toppar sjukskrivningsstatistiken. Inte heller en hög lön gör det värt att offra sin hälsa och sin familj.
Så vi tar ett annat exempel från verkligheten.
Karlskoga kommun behövde för några år sedan rekrytera sjuksköterskor som skulle arbeta kvällstid. Första gången som kommunen utannonserade tjänsterna var det bara två personer som sökte dem. Kommunen insåg att de behövde göra något för att lösa det och erbjöd full lön för 75 procents arbete. Den här gången sökte 21 personer tjänsterna.
Visst det skulle bli lite dyrare för kommunen, men som enhetschefen sa till ETC när vi skrev om det:
”Det är dyrare att fortsätta som i dag och anställa timvikarier för att täcka upp för luckor som vi har.”
Det finns en rad sådana här exempel. Svartedalens äldreboende i Göteborg. Socialtjänsten i Sundsvall. Socialtjänsten i Vingåker. Akuten vid Karolinska i Huddinge. Skellefteå lasaretts städavdelning.
Med sänkt arbetstid löstes både rekrytringsproblemen och de anställdas hälsa.
Att det är för dyrt är ett vanligt argument mot sänkt arbetstid. Men frågan är hur dyrt alternativet blir. En offentlig sektor som kollapsar på grund av brist på personal.
Som Vårdförbundet sade i samband med den sänkta arbetstiden för kvällssjuksköterskor i Karlskoga:
”Heltid kanske borde betyda olika lång arbetstid i olika branscher.”
Sänkt arbetstid med bibehållen lön är det som kan rädda offentlig sektor och få unga att våga välja världens viktigaste arbete.
