Det är inte bara de små städerna och glesbygden som drabbas. Nej, butiker försvinner i de stora städerna också, det är bara det att det märks mycket mer i en liten. I min stad gapar det tomt i flera skyltfönster längs huvudgatan. Det största hålet finns där leksaksaffären BR låg. 226 BR-butiker och 72 Toys R US-butiker i Norden fick läggas ned efter jul när leksakjätten Top-Toy gick i konkurs efter en julhandel som inte levde upp till förväntningarna.

Nej, jag sörjer inte BR. Kemikaliestinkande leksaker i grälla färger är knappast vad framtiden behöver. Men jag sörjer det hål i vår gemensamma miljö som har skapats.

När Svensk handel presenterade sin prognos i somras så meddelade också vd Karin Johansson vad hon tycker ser som räddningen för butikerna. Sänkt skatt på arbete och harmonisering av miljöskatter och -villkor med omvärlden. Med andra ord, att miljökrav på produkter som säljs i Sverige sänks.

Det vore helt fel väg att gå. Detaljhandeln är redan idag en av de största utsläpparna i Sverige. Klädindustrin genererar mer växthusgaser än vad flyget och sjöfarten gör tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. I snitt köper svensken 13 kilo kläder per år och slänger 8. Den typ av konsumtion som butikerna hittills har levt på är omöjlig.

Svensk handel har inte räknat på om en ökad medvetenhet om konsumtionens påverkan på klimatet kan ligga bakom en del av den nedgång som detaljhandeln har sett. Troligtvis är det inte så, eftersom e-handeln har ökat när shoppandet i butik har gått ned. Men det kan snabbt förändras. Om det är ”flygskam” och klimatmedveten som har fått inrikesflyget i Sverige att minska med 11 procent de första fem månaderna i år, så är det inte helt orimligt att en ”klädskam” snart kan påverka våra shoppingvanor.

Därför är det förslag som Labourpartiet i Storbritannien precis har presenterat så intressant. Vi behöver ett likadant i Sverige. Det Labour föreslår är att kommuner ska få makten att hyra ut och öppna butiker som har stått stängda och övergivna i mer än 12 månader. Nya siffror visar att 10 procent av alla centrala butikslokaler i Storbritannien står tomma. På vissa orter är det en tredjedel av butikerna som har stängts. Enligt förslaget ska kommunerna kunna överlåta butikerna till start-ups, kooperativa rörelser och projekt. Och förutom det så föreslår Labour gratis wifi, stopp för stängning av ytterligare postkontor och fri kollektivtrafik för de under 25 för att få liv i städernas centrum igen.

Det handlar alltså inte om att rädda den ohållbara konsumtion vi har idag utan om att skapa mötesplatser för någonting annat. Vi behöver inte mer av H&M, Lindex och Toys R Us som säljer produkter billigt men med ett högt pris för klimatet och för de människor som tillverkar grejerna under usla villkor. Vi behöver hållbara mötesplatser och butiker där vi kan träffas för att byta grejer med varandra, få med oss en matlåda hem gjord på mat som inte utarmar jorden och få saker att leva längre genom att hjälpas åt att reparera dem. Vi behöver platser där lokala odlare kan sälja direkt till kunden, vi behöver kaféer där vi kan hänga kvar även när kaffet är urdrucket.  Och vi behöver platser där vi kan byta idéer och tankar med varandra. De höga hyror som tas ut för centrala butikslokaler och de avkastningskrav som kommersiella företag har idag funkar inte för en sån verksamhet. Därför behövs något annat.

Den olyckligaste konsekvensen av att våra stadskärnor håller på att dö är inte sänkt börskurs eller vikande vinstmarginal för H&M utan att vi hamnar längre ifrån varandra. Vi kan göra alla våra inköp via en dator eller en app idag. Ibland är det till och med bättre för klimatet att vi beställer hem varorna än att vi tar bilen fram och tillbaka till affären. Men det är inte bättre för mänskligheten att vi slutar träffas.