Thomas Piketty har skrivit en av vårens mest omtalade böcker, en tjock analys av kapitalismen. Och den verkar sälja. Han är en relativt ung, fransk nationalekonom som i boken driver tesen att ojämlikhet inte är ett olycksfall i arbetet – utan tvärtom en nödvändig del av den kapitalistiska utvecklingen. Han analyserar kapitalismen över tid och menar att ojämlikheten efter 1975 har ökat av flera orsaker – en av dem är att ekonomin domineras av ärvda förmögenheter.

En av dem som har ärvt sin förmögenhet är Jacob Wallenberg, patriark i en av Sveriges mäktigaste och rikaste familjer. En av de 15 familjer som CH Hermansson skrev om i klassikern Monopol och Storfinans. Och nu är alltså herr Wallenberg så orolig över Sveriges framtid att han väljer att gå ut och varna för en annalkande fara. Han pratar i termer om att vänstern ”vill ta bort all frihet”, men det han egentligen menar är att Wallenbergs frihet att bli ännu mer förmögen på sjuka, gamla och barn är hotad. 

Han räds Vänsterpartiets förslag om att förbjuda vinster i välfärden, och jag skulle tro att det han räds är det enorma folkliga stöd som det förslaget har.

För det är ju inte Vänsterpartiet som har utfodrat barn med knäckebröd och vatten för att kunna gå ännu mer med vinst, och det är ju inte Vänsterpartiet som har försatt skolor i konkurs så att barn inte vet var de ska gå, och det är ju inte Vänsterpartiet som skatteplanerar och sätter pengar i små skatteparadis samtidigt som klasser står helt lärarlösa. 

Det mest intressanta med Wallenbergs uttalande är att det är så otidsenligt. Det är en dinosaurie som talar till oss och han verkar inte fatta det själv. 

På 70-talet när Palme hatades och Sverige var stolt över sin ”blandekonomi” (den var inte blandad men den offentliga sektorn var stor och stabil) så hotade Wallenberg ofta med att flytta utomlands, om skatterna höjdes ytterligare eller om fler regler infördes. Men nu? När inkomstskatten drastiskt har sänkts och när företagsskatten och kapitalskatten gör att Sverige i vissa finanskretsar kallas skatteparadis.

Det som gör dinosaurien Wallenberg så rädd är att det som han gör vinst på just nu – gamla, sjuka och unga – helt plötsligt skulle förlora sin prislapp. Om ett vinstförbud infördes skulle hans riskkapitalbolag förlora miljarder i värde och den ärvda förmögenheten skulle skaka. 

Och det är kanske här som vi finner en förklaring till att så många vill köpa en tjock bok skriven av en fransk nationalekonom som analyserar kapitalismen. För det han säger är att de ärvda förmögenheterna är ett problem, att makt och pengakoncentrationen är ett problem, att demokratin hotas och endast inskränkningar i kapitalismen kan förändra läget. 

Det är ett problem att dinosaurierna har så mycket makt. Men låt dem hota oss – de kommer ändå snart att dö ut.