Så klart. Men också för att vi kan äta sparris som åkt jetplan.
Om butikerna inte tog in dem skulle vi nog äta annat. Svartrot är ju lika gott.
Jag brukar prata om detta på föredrag. Jag retar mig fruktansvärt på de politiker och myndighetsansvariga (på till exempel Konsumentverket) som försöker göra konsumentens val till den stora avgörande frågan.
Konsumenterna ska aktivt stoppa klimathotet genom att välja bort onödiga klimatskadliga produkter.
Konsumenterna ska minska bankkapitalismens utpressning genom att aktivt välja bank.
Konsumenterna ska duscha kortare tid och sänka innertemperaturen i husen.
Konsumenterna ska köra mindre bil och cykla och konsumenterna ska välja ekologisk mat trots att den är dyrare för att...
Ja, för att vadå egentligen?
För att politiken och producenterna skiter i att göra sitt.
En butik måste inte sälja sparris som doftar flygbränsle på vintern.
En bank måste inte utpressa sina kunder och köra med ockerräntor.
En byggherre måste inte bygga energislösande bostäder utan installerade smarta duschar (som sparar 50 procent av varmvattnet).
En politiker måste inte säga okej till köplador utanför städerna och sedan kräva bättre bilvägar för att jobben ska räddas i kommersens tempel.
En mejerikoncern måste inte sälja ekomjölken dyrare och ett elbolag måste självklart inte ta mer betalt för klimatsmart el än smutsig.
Det är ingen som tvingar rika giriga ägare att skapa SMS-lån för fattiga ungdomar.
Det är ingen som tvingar flygbolagen att köra på fossilt bränsle och det är ingen som tvingar Volvo att producera dieselslukande monster.
Det är deras egna val.
Alla företag har möjlighet att göra val, alla ägare har makt att byta spår.
När de inte gör det beror de på att de skyller på andra för att slippa ta ansvar.
Det vanligaste argumentet för att producera dumma, förstörande saker, är att de köps.
”Folk vill ha plastförpackningar”, säger producenten, trots att de är miljöskadliga och resursslösande och enkelt kan ersättas av trä, papp eller glas.
Producenterna framställer sig som maktlösa inför människors enorma krav på att dumma saker ska säljas och presenteras.
Producenterna hävdar rentav att det är du som konsument som tvingar dem att göra slösande och mentalt förstörande reklam eftersom ”den fungerar ju”.
Hur har vi kunnat få ett så korkat samhälle, där de som äger och har makt samtidigt säger att de inte kan påverka och agera för de har ingen makt alls egentligen.
Det är istället ditt fel som väljer fel saker, fel banker, fel transporter, fel bostäder, fel, fel, fel ...
Och så kommer det snart en ny kampanj till medborgarna om att välja klokt och tänka på miljön.
Ja, jag vet att den egentliga orsaken bakom all förstörelse är den kortsiktiga vinstjakten som ägarna piskar sig själva till, men det där är bara ytterligare ett låssasargument för det finns faktiskt inget som tvingar en producent att jaga 15-20 procent i avkastning. Det finns inga verkliga argument för att ständigt göra fel.
Och jo, det finns några få undantag av företag som faktiskt gör tvärtom. Men som just därför av politiken framställs som beviset på att den inget behöver göra. Det går ju att ha rena transporter för bröd redan idag. Varför ska politiken då ställa krav på klimatneutrala transporter?
Folk kan väl välja det som är bäst för barnbarnen?
Men låt oss slå fast en sak en gång för alla. Det är inte producenterna och deras politiker, utan konsumenterna som försöker agera idag. Det är helt vanliga människor med vanliga inkomster som väljer eko så fort den finns. Det är helt vanliga barnfamiljer som försöker klimatkompensera det som flygbolaget skiter i att ordna. Det är vanliga jobbpendlare som försöker hitta något vettigare sätt att ta sig till jobbet (utan fungerande tåg och långa restider).
Det är miljoner människor som går före och det är några tusen politiker som tittar på och försöker springa ifatt först när alla redan vandrat iväg.
Och det är producenter som ropar på staten och kommunen om skattelättnader när man inte lyckats ta fram hållbara saker som människor vill stödja.
Jag träffar kanske 100 företagare varje år.
Jag träffar tiotusentals löntagare varje år.
Om jag talar i en sal med 300 personer så vet jag rätt väl vilka som kommer komma fram efteråt och berätta att de börjat göra något klokt och viktigt.
Och de har inte makten.
Däremot är det idag de – konsumenterna eller låt oss använda det rätta ordet, medborgarna – som faktiskt gör något, tar ansvar och tänker på att vi ska ha en värld där sparrisen växer även 30 somrar från nu.
Du kanske tycker jag är onyanserad och smått föraktfull mot de valda med makt och de som ärvt sin pengamakt.
Du har alldeles rätt.
Jag har nämligen träffat de som verkligen kommer rädda världen.
