Forskningen visar dock att vi är gjorda för att vara omtänksamma och ställa upp för varandra. Det är en förklaring till att människan kan tillverka ”lyckohormonet” oxytocin. Det utsöndras vid beröring, men också när vi är snälla mot andra och andra är snälla mot oss. Hormonet, som lindrar smärta och drar ner på stress, är något vi alla vill ha mer av. Hade människan varit skapad för konkurrens skulle vi inte ha haft det hormonet, det finns med andra ord där av en anledning.

Vår hjärna belönar oss på olika sätt vid omtänksamma beteenden. Det fina är att det inte bara är mottagaren som blir glad, den som gör mår ännu bättre.

I den nya boken ”The keys to kindness – how to be kinder to yourself, others and the world”, har psykologiprofessorn Claudia Hammond gått igenom forskning om snällhet och varför människan får ett ökat välbefinnande när man gör uppoffringar för andra.

I boken radas det upp exempel på hur snällhet är en superkraft. Redan vid små handlingar mår vi bättre, till exempel när vi pratar med en främling, håller upp dörren, skänker pengar till en behövande utanför mataffären. Eller bara när vi ler mot en förbipasserande. 

På arbetsplatser där chefen upplevs som snäll har man kunnat mäta ökad produktivitet. Folk tenderar att vilja ställa upp för sin arbetsplats om den känns bra och chefen vill en väl. Medan en självupptagen och inte så omtänksam chef tenderar att få anställda som gör så lite som möjligt. 

Ett annat intressant experiment gjordes på ett café, en kund får veta att kunden innan lämnat pengar så att den som kommer efter får gratis kaffe. Det visar sig att det beteendet smittade av sig och majoriteten valde att i sin tur betala för nästkommande kund. En förklaring som forskarna fann var att snälla handlingar skapar positiva känslor vilket i sin tur ökar viljan att ge tillbaka. Det finns en dominoeffekt i snällhet. 

Just nu pågår flera projekt på samhällelig nivå om hur man kan öka civilkuraget och omtänksamheten. Ett exempel är Heroic imagination project, där aktörerna menar att man kan träna människor i att agera gott och att normer i sin tur sätter standarden i ett samhälle. Om man vill skulle man kunna säga att snällhet är en kraftfull motståndshandling mot allt det negativa som händer i världen. 

Förr fokuserade forskningen mycket mer på ondska, det vill säga vad det är som gör människan kapabel att göra onda handlingar mot andra. Men sedan 1980-talet har fokus i stället skiftat alltmer till människans förmåga till godhet och samarbete.

Claudia Hammond menar inte, som många kanske skulle tro, att man ska utplåna sina egna behov och bara ställa upp för andra, tvärtom menar hon att när vi ställer upp för andra så mår vi bättre själva och lyckas bättre i livet. Därför är bokens undertitel just ”att vara snäll mot sig själv, andra och världen”.

Mer snällhet är med andra ord det perfekta löftet för det nya året.