Putin som dragit in Ryssland i kriget mot Ukraina är också den som redan för 20 år sedan gick i bräschen av auktoritära tendenser i världen.
”Invasionen av Ukraina bekräftar det som V-Dem-institutet varnat för under flera års tid – att demokratisk tillbakagång, så kallad autokratisering, bland annat leder till fler krig. Tendenserna är att autokratiska ledare har blivit allt djärvare och inte bryr om vad andra tycker.”
Demokratitillståndet i världen har gått bakåt till samma nivå som 1989 vilket betyder att de senaste 30 åren av demokratiska framsteg nu suddats ut. Samtidigt visar årets pressfrihetsindex från Reportrar utan Gränser att situationen för pressfrihet aldrig klassats som mycket allvarlig i så många länder som idag.
Världen är i stort behov av förebyggande insatser och ökat demokratiarbete.
I ljuset av den utvecklingen blir det särskilt allvarligt att den socialdemokratiska regeringen vill skära en femtedel av biståndet. I vårbudgeten presenterades att nästan tio miljarder ska tas från biståndsbudgeten för att i stället bekosta svenskt flyktingmottagandet från Ukraina.
Sverige ger alltså biståndspengar till sig själv och blir därmed största mottagarland. Större än alla de tio största mottagarländerna tillsammans.
Förutom att förslaget är genomhastat och utan konsekvensanalys kommer den slå undan benen för alla som vill arbeta långsiktigt med bistånd i världen. Risken är att kvaliteten försämras när stabiliteten försvinner.
Som vanligt kommer det vara de mest svaga och utsatta grupper som kommer att drabbas.
Vad som också är oroväckande är att ojämlikheten ökar globalt.
Pandemin har slagit ut ekonomier och jobb har försvunnit, oftast i länder som redan innan covid-19 bröt ut led av ojämlikhet och sämre livsvillkor. Ovan på det lever vi med hotet från klimatkrisen och en livsmedelskris. Samtidigt som priset på mat och drivmedel skjutit i höjd som följd av kriget i Ukraina.
Att i detta läge med ett penseldrag skära så totalt i biståndet går inte att begripa.
Inte helt oväntat välkomnas nedskärningen av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Medan övriga partier är kritiska till så kraftiga avräkningar. Även civilsamhället är kritiskt. Svenska FN-förbundet ifrågasätter varför världens fattiga ska betala för Putins krig i Ukraina:
”Vi saknar det långsiktiga perspektivet och dess konsekvenser på denna kortsiktiga åtgärd”, skriver ordförande Annelie Börjesson på förbundets hemsida.
Just nu är fokuset totalt på Nato-medlemskapet i den svenska debatten. Tyvärr drunknar rösterna som vill tala om vikten av det förebyggande arbete. Hur kan vi bryta trenden i världen där fler lever under diktatur?
Som Göteborgs universitet också visar kan man långt i förväg se vilka krafter som är drivande i en negativ utveckling. Vi måste orka prata om hur vi som lever i demokratiska länder kan fortsätta stötta civilsamhället och demokratiska krafter, inte bara i Ryssland utan också globalt.
