Men kurderna är tyvärr vana vid att stödet från omvärlden är lika stabilt som ett korthus.
Sedan Sverige valt att gå med i Nato har vi fått se exempel på kappvänderiet. När Tobias Billström medverkade i Ekots lördagsintervju skärpte han tonen mot kurderna i Syrien.
Enligt Billström är banden mellan YPG, PYD och PKK för nära. Därför tar Sverige avstånd från dessa organisationer. Och han erkänner att det handlar om relationen till Turkiet.
”Vi har inte för avsikt att ha ett nära samröre med dem. Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet”, säger han.
Många har reagerat mot utrikesministerns uttalande och det med rätta, men den här kursändringen inleddes redan av den förra regeringen.
Som Paul Levin, föreståndaren för Turkietstudier på Stockholms universitet, skriver på Twitter:
”Den tidigare regeringen lade om kursen när man skrev på det Trilaterala memorandat i juni. Där står att Sverige och Finland inte ska ge stöd till YPG/PYD. Det var en tydlig kursändring jämfört med Socialdemokraternas avtal med Amineh Kakabaveh. Det Billström gör nu är att förtydliga och delvis skärpa intentionerna genom att säga att man inte vill ha ’nära samröre’ med YPG/PYD därför att de har problematiska kopplingar till PKK. Det är nog en viktig signal inför statsministerns resa till Ankara.”
Mardrömmen accelererade 2014 när terrororganisationen IS erövrade stora delar av Irak och Syrien och utropade ett ”kalifat”. Över 10 000 YPG-medlemmar och andra motståndare till IS dog i striderna men man lyckades besegra terroristerna 2019. Tillsammans med syriska demokratiska styrkorna (SDF) som är en militärallians och ett paraply som stöttas av bland andra USA.
Än idag bär kurderna stort ansvar för omvärldens misslyckande. Omkring 12 000 IS-resenärer från 50 olika länder, däribland Sverige, hålls fångna i läger i väntan på att länderna ska ta hem sina medborgare.
De kurdiska myndigheterna har larmat och tjatat på länderna eftersom man inte har kapacitet att hålla kvar så många potentiellt farliga människor på en och samma plats, dessutom utan någon rättslig prövning. Inte nog med det, lägret stormas med jämna mellanrum av IS-anhängare som försöker frita fångar.
Många länder är precis som Sverige ovilliga att repatriera fångarna, politiker är rädda att det ska straffa sig politiskt på hemmaplan. Men som kurderna sagt gång efter gång: att inte ta ansvar genom att ta hem dessa medborgare är ett misslyckande från det internationella samfundet.
Efter Billströms uttalande skärpte även Shiyar Ali, PYD:s representant i Sverige, kravet på att myndigheterna ska ta hem svenska medborgare.
Det hade varit en sak om Sverige självmant valt den nya linjen mot kurderna i Rojava men att anpassa sig för att göra Erdogan glad är ett sorgligt kapitel i svensk utrikespolitik.
