När Romina Pourmokhtari (L) intervjuades av Financial Times, i ett livsstilsreportage beskrivet som en "grön Stockholmsguide", lyfte hon den friska luften som en av huvudstadens fördelar.

Kanske är det bara något man säger, precis som man tar andningen för givet. Eller så vet inte klimat- och miljöministern att luften är sjuk.

Luftföroreningar orsakar 6 700 förtida dödsfall i Sverige per år. Läs igen: 6 700 personer dör av dålig luft. I Sverige. I europeiska städer dog 238 000 personer 2020.

Barn på varannan svensk förskola andas skadlig luft. Det är kanske inte förvånar om man vet att 96 procent av befolkningen i EU-städer exponeras för partikelhalter över WHO:s gränsvärden.

Dålig luft är en folksjukdom, men också ett hot mot livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald. Luftföroreningar leder till minskade veteskördar motsvarande över en och en halv miljard euro per år.

Vi känner sällan skillnad på bra och dålig luft. Men dålig luftkvalitet kan orsaka luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.

Ämnet är förvånansvärt underrapporterat. Det handlar ju inte om enstaka fall av påverkan, inte ens om enstaka dödsfall. När ska vi bry oss, om inte ens när det drabbar våra barn? 

Bilen är den stora boven, även om den går på el – om den är tung och har dubbdäck. Men i stadskärnorna, där luften är som sämst, finns potential att vända trenden. Om vi satsar på något annat än den där snuttefilten av plåt.