BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Genom ett tidigare projekt, Tandem exchange, kom Susanne Ewerlöf i kontakt med den turkiske curatorn Naz Cuguoglu. De senaste två åren har de träffats ett tiotal gånger och de har även fått möjlighet att göra projekt tillsammans.
– Vi märkte båda att vi var intresserade av ämnen kopplade till identitet. Och då föddes idén till det arbete vi gör nu, projektet Identity lab.
Från början hade de ingen klar idé om vad projektet skulle mynna ut i, en bok eller en utställning.
– Vi ville skapa samtal om platser och om identitet, men med ett öppet slut.
Den obestämda formen upplever Susanne Ewerlöf har varit berikande. Det gav projektets deltagare möjlighet att börja med ett brett intresseområde och låta arbetet i sig bana vägen framåt.
De bestämde sig för att resa till platser som skilde sig åt i Sverige och i Turkiet för att under resans gång involvera lokala konstnärer som de sedan reste tillsammans med, och förde ett samtal om identitet med. Gruppen besökte bland annat Batman, Istanbul, Norrköping, Stockholm och Jokkmokk.
– Vi valde att besöka några platser där stora delar av befolkningen tillhör minoriteter. Vi läste texter, såg dokumentärfilm och hade workshopar om identitet.
Arbetet med boken har löpt under sommaren och hösten och hela projektet som sådant påbörjades i juni 2015. Totalt har de träffat och involverat ett 20-tal svenska och turkiska konstnärer i projektets olika delar. Diskussionerna som sedan har mynnat ut i boken Between Places presenteras i flera olika texter. En av dem i ett slags essä-liknande brev där några av deltagarna resonerar kring identitet, för fram en frågeställning och sedan bollar den vidare till nästa deltagare i projektet.
– Konstnären Katarina Pirak Sikku har både tidigare och under projektet jobbat mycket med plats och bilder kopplade till Jokkmokk och rasbiologi kopplat till den samiska gruppen. I hennes fall är det personligt då det är kopplat till hennes familj som finns avbildad på det rasbiologiska institutet i Uppsala.
Även Susanne Ewerlöf har samiskt påbrå vilket har gjort att resorna gruppen har gjort till norra Sverige blev extra intressanta för henne. Hon berättar att den samiska kulturen inte har varit närvarande i hennes familj under uppväxten.
– Jag kan ju bara spekulera i varför min morfar inte ville identifiera sig som same. Och jag är ju uppvuxen i Stockholm så för mig har ju samisk identitet bara varit något avlägset och kanske exotiskt, så därför har det varit svårt för mig att förstå varför man inte vill ge sina barn språket och den samiska kulturen. Men efter att ha varit i Jokkmokk så har jag fått mer förståelse och fått mer kunskap.
Under resorna fann gruppen även flera paralleller och likheter mellan samerna och kurderna. Dels vad gäller de brott som har begåtts mot folkgrupperna genom historien, men även hur situationen ser ut i dag.
– I de geografiska regionerna där många kurder och samer lever finns naturresurser som exploateras av staten i hög grad. Och det finns många konflikter kopplade till det.
Bokens redaktörer hoppas att den ska väcka intresse, nyfikenhet och nya tankar och idéer hos folk som tar del av den.
I december släpptes boken i Sverige och i dagarna släpps den i Istanbul.
– Det ska bli spännande, vi är ett par personer från Verkstad konsthall i Norrköping som åker dit, jag och bokens formgivare Erik Månsson. Det kommer att hållas samtal om projektet och om boken tillsammans med några av de konstnärer som bor i Istanbul.
