– Det var en puckel som vi skulle över för 1,5 år sedan. Den förra styrelsen såg att ekonomin var dålig och då ville man stänga radion. Men så hade man medlemsmöte och medlemmarna ville inte stänga ner. Då startades allting upp igen. Vi klarade 2016, men nu har vi problem igen 2017. Jag tror dock att vi löser det, säger Jesper Lange.

Flera nya program

När ETC Västerås är på plats har radioprataren Björn Karlström, som ofta brukar höras i närradion, just haft premiär för ett nytt samhällsprogram med titeln
”Fokus Västerås”.

– Sedan startar vi ett nytt rock ’n’ roll-program. Det är ju ett signum för stationen att vi kör just rock’n’roll från 1950-talet och även tidigt 1960-tal. Flera av våra producenter har blivit pensionärer. Vi måste föryngra, säger Jesper Lange.

De som sänder ska vara med i en förening som är medlem i Folkrörelsernas medieförening i Västerås (FMIV). När närradion startade för tre decennier sedan så var det inget problem att få föreningar att producera radio. Men eftersom allt färre svenskar engagerar sig i ideella föreningar blir det svårare.

– Nu är det ofta individuella krafter som kan höra av sig och säga ”nu vill jag göra ett program om reggae”. Men de hör inte till någon förening. Framför allt inte de unga. För oss är det ett problem eftersom hela vår förenings demokrati är uppbyggd på föreningar. Vi har inte riktigt löst det där. Men framtiden är individer som vill göra radio. Vi vill också gärna få in dem. Vi får lösa det praktiska, säger Jesper Lange.

Ideella krafter räddar verksamheten

Han konstaterar att det är väldigt svårt att driva närradio ideellt. Just nu är han anställd, men när pengarna inte finns får man i perioder köra vidare på ideell kraft för att få ekonomin att gå ihop på något sätt.

– Jag skulle vilja se att närradion hade en sådan finansiering att den har en chans att bli relevant. Som den utan tvekan var i början. Närradion måste göra sig relevant för människor. Annars har vi ingen uppgift, säger han.

– Föreningssverige och ideellt arbete i all ära. Men för kontinuitetens skull måste vi ha folk som har positioner här, säger han.

Till hösten ska närradion försöka starta åtminstone två integrationskurser där nyanlända ska utbildas i två veckor i radioproduktion.
– Sedan får de börja sända. Vi vet inte riktigt hur vi ska gå till väga än. Integration går åt två håll. Det är inte bara de som ska integreras i oss. Vi ska även integreras i dem. De får gärna köra radio på sitt eget språk. Men för att det ska funka måste det också göras radio på svenska så att vi får veta vilka de är, hur de tänker och vad de drömmer om, säger han.

Enkelt att lära sig

Tröskeln för att lära sig radio är inte hög, menar Jesper Lange.
– Jag skulle säga att det inte finns någon tröskel. I några fall utbildar vi folk blixtsnabbt i hur man spelar in och gör grundläggande redigering. Med mjukvaran som finns i dag går det lätt, säger han.

Han tycker att det är en demokratifråga att närradio existerar.
– Det ska finnas för folk som vill ut lokalt med något budskap. Egentligen borde de politiska partierna hänga på låset, men det gör de inte, säger han.

Jesper Lange har en gedigen bakgrund. Han är egentligen dramaturg, har undervisat i att skriva manus för film och har även jobbat inom teatern.

– Jag blev trött på teater och växlade till film. Plötsligt fick jag klart för mig, när jag var 58 år, att det är ljud jag brinner för. Det har det alltid varit. Som barn hade vi rullbandspelarna och det var jäkligt intressant. Med digital mjukvara är allt plötsligt så enkelt. Jag skulle vilja producera många fler program själv, men har inte riktigt hunnit, säger han.

Han gillar radions snabba produktionsprocess.
– Det var för tre år sedan som jag tog kontakt med radion här för att jag ville producera program. Den som satt här ville gå i pension och det ville hans efterträdare också. Alla tittade på mig och sade ”du kan väl?”. Och jag har suttit här sedan dess, säger han och skrattar.