I den eleganta hotellobbyn där vi möts serveras kaffe och te ur blänkande porslinskannor av vitklädd personal. Frances, huvudpersonen i Sarah Waters nya roman Hyresgästerna, växte upp under 1900-talets första år i en samhällsklass där sådan service hemma och hushållerskor ansågs viktigt. Men under Första världskriget dog männen i Frances familj och lämnade ekonomiska skulder till kvinnorna som blev kvar. När vi dras in i handlingen lever 26-åriga Frances ensam med sin mor, gör allt hushållsarbete själv och tar in hyresgäster, makarna Lilian och Leonard, för att dryga ut kassan.
– Jag ville låta nästan hela romanen utspela sig i bara ett hus, men där två hushåll möts ... så det finns mycket hushållsarbete i berättelsen, säger Waters.
Läser hushållspraktikor
Waters debuterade 1998 med Kyssa sammet, en numera kultförklarad roman om ”ostronflickan” Nancys lesbiska romanser och könsöverskridande livsstrategier under sent 1800-tal. Boken har Londons music hall-scener, smutsiga gränder och suffragettrörelsen som skådeplats. Sedan debuten har Waters skrivit ytterligare fem historiska romaner och blivit en av Storbritanniens mest hyllade och lästa författare, översatt till ett trettiotal språk. Hon är mest känd för de detaljerade miljöbeskrivningarna och skrivandet föregås av noggrann forskning – det är föga förvånade för Waters läsare att hon som barn drömde om att bli arkeolog.
Waters förklarar att det är extra svårt att göra research om kvinnors vardagsliv, som hushållsarbetet i Hyresgästerna, eftersom det inte har skrivits om sådant i historieböcker – även om intresset för hushållets historia har ökat de senaste åren. Men Waters har hittat information på andra sätt än i historieböcker.
– Jag har gjort research genom att exempelvis läsa skönlitteratur och dagböcker från den perioden, samt gamla tidningar med hushållstips, typ recept på rengöringsmedel.
Waters håller upp sina händer och för att visa, och fortsätter:
– Jag föreställer mig sedan hur karaktärens händer skulle lukta av att använda de gamla rengöringsmedlen jag läst om. På så vis bygger jag sakta upp scenerna.
Waters säger att hon i sin skapandeprocess först tänker i scener och bilder. Under skrivandet spelar hon in scenerna, som i Hyresgästerna är en miljö långt bort från ”Det glada 20-talet” – en tillvaro bland skurtrasor och tvätthögar i utkanten av London, där alla familjer saknar en son eller bror sedan kriget. Under första halvan av boken blir Lilian och Frances ”kärestor” i smyg, trots att Lilian är gift och homosexualiteten förbjuden. Utan att avslöja för mycket kan vi nämna att en olycka leder till ett mord som helt vänder berättelsen, som blir ett romantiskt kriminaldrama.
Historieskrivande
På grund av Waters omfattande historiska forskning är hennes romankonst ett slags historieskrivande. I Hyresgästerna tycks den aspekten av berättandet extra viktig när en abort skildras. Waters har tagit reda på detaljer som på vilken Londongata det fanns apotek med förbjudna fosterutdrivande piller, och hon tecknar en dramatisk, blodig berättelse. Waters skriver en historia som är ytterst väsentlig för en stor del av mänskligheten, men som sällan har upplevts av någon som haft utrymme att skriva och publiceras.
– Det har hållits tyst om abort, ofta även kvinnor emellan. Trots att det är en viktig, vanlig fysisk erfarenhet. Det är fortfarande tabu med abort, särskilt att prata om att vilja göra det.
I Waters research ingår att läsa böcker från den tidsålder hon skriver om, just för att få grepp om sociala regler.
– Jag ser böcker som sociala artefakter. När jag läser funderar jag över vad boken säger om sin tidsperiod. Vad fångar den, vad tillåter den och vad förbjuder den?
Utöver de sociala strukturerna gräver Waters också i karaktärernas personliga öden.
– Jag är intresserad av att skala i de emotionella lagren i karaktärerna, hitta hemligheter, förtryckta begär.
Hon skalar i de emotionella lagren när hon skriver om samma stycke många gånger för att hitta rätt ord och rätt ton. I Hyresgästerna var det särskilt delarna där Lilians och Frances förhållande växte fram som krävde många omskrivningar.
Lesbiskheten central
För den trogna Watersläsaren är de unga kvinnornas relation föga överraskande – lesbiskhet är en viktig del i alla Waters romaner. Men blir hon inte trött på att jämt omskrivas som en lesbisk författare, när heterosexuella författares sexualitet aldrig behöver nämnas?
– Nej. Lesbiskheten är ju ett centralt tema i mina böcker, och karaktärernas sexualitet har avgörande betydelse för handlingen, säger Waters och leder tankarna till Kyssa sammet där Nancys öde styrs av att hon går in relationer med andra kvinnor.
– Men sexualiteten är också väldigt oproblematisk för karaktärerna i mina böcker, tillägger Waters och tar upp Frances som exempel. För henne är det omgivningen som har problem med hennes sexualitet, inte hon.
Varje föremål har betydelse
Utöver sexualitet är klass ett vanligt tema i Waters böcker. I Hyresgästerna blir klasskillnaderna tydliga när Lilian och Leonard, som kommer från en fattigare del av medelklassen, flyttar in hos Frances. Lilian lastar in färgglada, exotiska möbler och prydnader i sitt nya hem. Varje föremål, särskilt ett pråligt askfat med fot, ser Frances på med avsmak. Hon anser sig finare, stå över sådana uttryck.
I Storbritannien blir Waters ofta läst just som klasskildrare. Sverige är också ett klassamhälle, ändå har Waters inte bemötts med samma allvar av svensk media – här har vissa recensenter beskrivit hennes verk som enkla nöjen för stunden. Men den som påstår det har missat att Waters genom sina omsorgsfullt researchade beskrivningar av det förflutna reflekterar något specifikt i samtiden. Waters får oss att fundera på vad vardagens ord, gester, ja, minsta lilla askfat, markerar och symboliserar.
– I vardagen är vi omringade av olika föremål. Vissa är vackra, andra är fula, och alla har en betydelse. Ofta handlar det om klass. Ibland om smak. Att skriva en historisk roman är att ta den medvetenheten till en annan tid.
