– När jag först kom dit var intresset för nyheter därifrån väldigt lågt. Det var när Sverige gick med i EU och muren föll. Allt fokus låg på det som hände i Europa, medan det som pågick i USA hamnade i bakvattnet, säger hon.
Ensidig bild
Vi träffas på Bokmässan. Efter vår intervju är hon inför en stor publik med på inspelningen av ett nytt avsnitt av USA-podden, där hon är en av fyra medverkande. Podden är populär och strävar efter att ta sina lyssnare en bit bortom den bild som vanligtvis ges av det stora landet i väst, och som enligt Karin Henriksson är väl ensidig.
– Rapporteringen om USA är stor nu, men det är mycket tack vare Trump och att han är en så udda figur. Fokus ligger oftast på baksidorna, som fetma och andra problem inom den fattiga underklassen. Det som inte alls kommer fram är den andra sidan som också finns där, med avancerad forskning och starka progressiva krafter, säger Karin Henriksson.
Många års arbete som journalist, med många resor och möten, har gett Karin Henriksson en bred överblick som visar på ett land i förändring.
– Det kyrkgående och moralistiska USA som fanns, är på väg bort. Det vi ser nu är en ökad tolerans och stöd för bland annat homosexuellas rättigheter. Det finns också tecken på ökad jämställdhet, säger hon.
Vänstervind
I ”Vänstern i USA” tar hon upp dagens problem med en president som både ljuger och ser alla metoder som tillåtna när det handlar om att tysta de röster han ogillar. Men enligt Karin Henriksson finns det både en vänstervåg och klimatrörelse som trots detta spirar och gror.
– Inom den gröna rörelsen är det många som ser Trump som en parentes, som i och för sig kommer att ställa till med en hel del skada, men som är övergående. De problem som redan har startat med översvämningar och annat gör att problemen måste uppmärksammas, gör man inte det blir det mycket kostsamt, säger hon.
”Vänstern i USA” startar bakåt i tiden och fångar sedan upp den vänstervind som går genom landet, och som blev tydlig när Bernie Sanders dök upp som utmanare till Hillary Clinton om posten som presidentkandidat.
– Jag hör inte till dem som tror att allt hade kunnat bli annorlunda med honom som demokraternas kandidat, om man ser till utgången med Trump. Om han hade vunnit så hade de från republikanskt håll startat en så våldsam kampanj mot honom, att vi nog inte riktigt kan föreställa oss hur långt den hade kunnat gå, säger hon.
Sjukvårdsreformer
I sin bok lyfter hon fram tecken på hur en rörelse vänsterut ändå har kommit igång inom landets vänster. Till de bidragande orsakerna hör att det i landet finns en ny ung generation som inte förknippar ordet socialism med enbart negativa saker.
Den glidning som pågår mot vänster sker på riksplanet inte genom att tvåpartisystemet skulle övergå till något annat, utan sker genom förändringar inom det demokratiska partiet.
– Demokraterna tycks börja röra sig tillbaka till det som var deras rötter, där frågor som rör arbetsvillkor och sådant kommer att uppmärksammas mer och mer. Det många i opinionen efterfrågar är också sjukvårdsreformer, vilket är en klassisk demokratisk fråga, säger Karin Henriksson.
I det kommande delårsvalet tippar hon, i likhet med många andra, på framgångar för demokraterna. Men hon tror inte att Bernie Sanders kommer att göra ett nytt försök i nästa presidentval.
– Han vill nog men bör nog också inse att det med tanke på hans ålder inte är realistiskt, säger hon.
1848
Allmänt omnämnt som ”revolutionsåret”. Anhängare av de folkliga kraven på inflytande flyr från Europa, de så kallade ”Forty-Eighters”.
1874
Ett första socialdemokratiskt parti grundas i USA.
1886
Massakern på torget Haymarket i Chicago. Dödstraff mot anarkister utan klara bevis. Upprinnelsen till 1 maj-firandet.
1894
Eugene V. Debs leder en strejk mot järnvägsbolaget Pullman. Han blir en förgrundsfigur i den amerikanska socialismens och socialdemokratins historia och är med om att grunda tre socialistpartier samt International Workers of the World, IWW.
1910
Den förste socialistiske kandidaten, Victor Berger, väljs in i kongressen. Ett par år senare sitter socialister på ett tusental lokala poster.
1919
Två kommunistpartier grundas och förenas sedan i ett, Communist Party of the United States of America, CPUSA.
1920
Eugene V. Debs kandiderar i presidentvalet för femte och sista gången från fängelsecellen och får nästan en miljon röster.
1932
Den djupa 1930-talsdepressionen fortsätter. Franklin D. Roosevelt vinner presidentvalet och verkställer sin New Deal som bygger på socialdemokratiska idéer.
1946
Efterkrigstiden tar vid med kalla kriget. Kommunister i USA misstänkliggörs som landsförrädare.
1950
Den uppslitande McCarthyismen närmar sig slutet.
1962
Michael Herrington grundar rörelsen Democratic Socialists of America, DSA, som nu fått ett uppsving.
1981
Bernie Sanders utses till borgmästare i Burlington i Vermont och väljs senare in i representanthuset som oberoende.
1999
Anarkisterna gör markeringar på internationella ekonomiska toppmöten.
2008
Den unge Barack Obama lyckas slå ut demokratiska partiets kronprinsessa, Hillary Clinton, i primärvalen och kan underteckna den sjukvårdsreform som flera föregångare drömt om.
2016
Bernie Sanders, kallar sig för ”demokratisk socialist”, gör överraskande bra ifrån sig i de demokratiska primärvalen mot Hillary Clinton.
2017
Flera hundra tusen människor protesterar mot Donald Trumps installation, inte bara kvinnor trots etiketten Women’s March.
2018
Ett rekordstort antal kvinnor känner sig manade att gå in i partipolitiken. Flera kandidater som tillhör DSA, Democratic Socialists of America, nomineras i både delstats- och kongressval.
