– Jag kunde inte hålla nere textmängden till ett lämpligt utställningsformat. För varje dag växte massan bokstäver. Snart fann jag även mig själv på väg ut på nya studiebesök, för att komplettera de bildserier och texter som redan växte ohejdbart. Dessa texter visade sig så småningom vara något annat än bildtexter till en fotoutställning, de var snarare texter till en bok. En annan sorts bok än vad jag och vi först tänkt, skriver han i förordet till ”Bärtider”.
Undermåliga lokaler
Johannes Samuelssons efterforskningar startar på den norrländska glesbygden och för honom sedan vidare till både fattiga byar i Thailand och en mässa för hälsokostprodukter i Frankfurt. Det han arbetar med att blottlägga är den delvis smutsiga industri som skapats kring de thailändska bärplockare som varje år kommer till Sverige.
Johannes Samuelsson möter och samtalar med både bärplockare och en del av dem som arbetar med att ta hand om bären. Bilderna skildrar miljöerna kring verksamheten, med de undermåliga lokaler där bärplockarna får bo och de redskap och miljöer som finns runt om.
Du har inga bilder på dem som plockar bären. Hur kommer det sig?
– Det är ett medvetet val. Det finns en exotisering i hur de vanligtvis skildras, med bilder på mörkhyade människor i stora norrländska skogar, som jag ville undvika. Det som intresserade mig var inte heller bärplockarnas individuella berättelser. Mitt fokus har varit att förstå och skildra de strukturer som finns kring den exploatering som pågår, säger han.
Det är fattiga bönder från norra Thailand som lockas till Sverige som säsongsarbetare. Anställningen av dem går via thailändska bemanningsföretag. I Sverige får de – mot betalning – boende i övergivna byggnader av olika slag. Bostadsstandarden är usel, arbetsvillkoren är tuffa och många luras på den förtjänst de hade kunnat få.
– Även om det i Norrland finns människor som är inblandade som vill göra något som är etiskt hållbart, så fungerar det inte. Systemet som helhet är riggat för att det ska leda till exploatering. Att den svenska staten inte har någon insyn i verksamheten gör att fältet är öppet för ett system med roffare av olika slag, säger Johannes Samuelsson.
Eftertraktade bär
En ekonomisk faktor som bidrar är att de svenska blåbären innehåller höga halter av antioxidanter, vilket gör att att de är eftertraktade i hälsoprodukter i olika länder.
– Svenska blåbär är attraktiva inom hälsokosten i flera länder, framför allt i Asien men även Italien är en stor importör, säger Johannes Samuelsson.
Är vi i Sverige inte själva riktigt medvetna om vilken guldskatt vi har i våra skogar?
– Det är nog så. När jag växte upp i Umeå så brukade familjerna åka ut för att plocka tillsammans, men intresset för det verkar ha minskat.
Tror du att intresset för de vilda bären kommer att återkomma i och med klimatförändringarna?
– Ja, allt som har med naturen att göra blir ju påtagligare när förhållandena ändras.
För de thailändska bönderna har de avgifter de tvingas betala för att komma till bärskogarna ökat, och med det riskerna för ökad skuldsättning istället för förbättrade inkomster. Efter förra årets torka räknar Johannes Samuelsson med att verksamheten kring bärplockningen kan komma att trissas upp.
– Grossisterna lär ha sålt slut på alla sina frysta lager. Det lär därför komma väldigt många många som vill plocka. Men om det blir lika torrt igen, så kommer det inte finnas så mycket bär. Frågan är vad som då händer med dem.
