BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Även Modernista ger ut en mindre känd Durasroman, ”Moderato cantabile”. Den handlar om ett mord på en kvinna och om hur detta påverkar människorna runt omkring. Marguerite Duras är mest berömd för ”Älskaren” (1984) som handlar om en passionerad och destruktiv relation mellan en fransk tonårsflicka och en rik kinesisk man i det koloniala Indokina. Flera av hennes andra böcker är betydligt mer språkligt förtätade, svårgenomträngliga och har mindre av konventionell handling, men alla delar av språkmagikern Duras författarskap är väl värt mödan, så att svenska förlag fortsätter att ge ut denna gigant är roligt.
Bland giganterna i höstens utgivning finns även Nobelpristagaren Elfride Jelinek vars romaner ”Utestängda” och ”Vinterresa” ges ut. På samma förlag, återigen Modernista, kommer även Alice B Toklas självbiografi och ”Ida” av den modernistiska kultförfattaren Gertrude Stein (1874–1946). En författare som är långt mindre känd än dessa, är den brittiska Jeanette Winterson, vars romaner ”Vintergatan går genom magen” (1997) och ”Det finns annan frukt än apelsiner” (1985) ändå kan sägas ha uppnått status som moderna klassiker. Den förstnämnda kommer nu i nyutgåva på det lilla förlaget Bakhåll som beskriver den som ”En kombinerad kärleksroman och nutidsbetraktelse med tre rastlösa älskande i fokus”.
Som en modern klassiker brukar också den chilenska författaren Isabel Allendes ”Andarnas hus” beskrivas, även om dess plats i det finlitterära rummet inte är självklar. Denna släktkrönika som sträcker sig över flera generationer fram till Pinochets militärkupp, med diverse remarkabla kvinnor i centrum brukar framhållas som ett exempel på magisk realism (litteratur där det övernaturliga behandlas som en mer eller mindre integrerad del av tillvaron) där kvinnors erfarenheter står i fokus. Norstedts släpper den i höst som nyutgåva.
Hösten bjuder också på en comeback från den indiska författaren Arundhati Roy, vars bok ”De små tingens gud”, som också den behandlade kvinnors villkor och det brutala kastsystemets konsekvenser, blev nästan unisont hyllad. Den nya romanen ”Den yttersta lyckans ministerium” har däremot bemötts av blandade reaktioner när originalet utkom.
Slutligen finns också bland klassikerna som ges ut på nytt George MacDonalds ”Lilith” från 1895 som har beskrivits både som gotik och tidig fantasy och vars titel anspelar på Adams första fru men som förkastades när hon vägrade underkasta sig och som George MacDonalds huvudperson möter.
Men i höst får svenska läsare även möta relativt nya, i Sverige hittills ganska okända författare, vars verk hyllats i den engelskspråkiga världen. Den amerikanska författaren Colson Whitehead, som även kommer till Stockholms kulturhus internationella författarscen i augusti har fått stor uppmärksamhet för sin roman ”Den underjordiska järnvägen” som utspelar sig under slaveriet i USA och där den flyktrutt för slavar som kallades just ”den underjordiska järnvägen” är en riktig järnväg.
Översättas kommer också ”Stanna hos mig” av den nigerianska författaren Ayòbámi Adébáyò, som bland annat höjts till skyarna i New York Times och jämförts med Chimamanda Ngozi Adichie. Om jämförelsen bottnar i likhet mellan de två (Adébáyò har visserligen tydligen studerat under Adichie) eller bara västerländska kritikers tendens att slentrianmässigt klumpa författare för att de är kvinnor och kommer från samma (icke-västerländska) land återstår att se.
En intressant författare och queerfeministisk tänkare som börjat bli känd för den svenska publiken är Maggie Nelson vars bok ”Argonauterna” gavs ut förra året. Där berättar Maggie Nelson om erfarenheten av att bilda familj utanför normen i en text där det självbiografiska och det teoretiska sömlöst och elegant glider in i varandra. Den följs nu upp av ”Blått”, som även den är en hybrid mellan essä och skönlitteratur om begär och lidande undersökt genom färgen blå och dess betydelser.
När det gäller samhällskritik har det annars inte varit särskilt svårt att hitta dystopier i litteratur och kultur det senaste året. Mest uppmärksammade har kanske Johannes Anyurus ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar” och Nils Håkanssons ”Ödmården”, där inte bara samhället utan även språket upplösts, fått. Elisabeth Rynells ”Moll” som kommer ut på Bonniers i höst är av allt att döma också en dystopi där, som det står i förlagets beskrivning ”olönsamma, onödiga människor utlokaliseras från huvudstaden”. Moll lyckas dock fly ut i skogen.
Bland höstens debutanter är jag för min del mest nyfiken på Emma Asps novellsamling ”Du är nog speciell men närmare än såhär kommer vi inte” med bland annat en berättelse om hur August Strindberg återuppstår i ett par trosor, Emma Holms ”Skäl”, om två barndomsvänner som återfinner varandra och ger sig ut på en resa mot platsen där något hände som var orsaken till att de skildes åt och Evin Ahmads ”En dag ska jag bygga ett slott av pengar” som beskrivs som en modern, lyriskt explosiv, konstnärsroman.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
