Renässans för kollektivboendet

– Vi har ett avtal med hyresvärden Poseidon. Vi sköter utemiljön, rabatter och massa annat och de sköter fasaden och fasta grejer i byggnaden, berättar Lotta.

Hon har bort här i 21 år och Laila i 24. Tack vare kollektivets interna regler har de bägge barn som först vuxit upp i huset och sedan bott i egna lägenheter i kollektivet de med. 

– Vårt avtal var bättre innan. Vi har haft en fejd med Poseidon som pågått i flera år, som vi tyvärr förlorade. Så nu höjs våra hyror successivt mot deras vanliga hyror, säger Laila.

Trots det så trivs de bägge som fiskar i vattnet i kollektivhuset, och har efter så många år svårt att tänka sig något annat. 

– Det hade nog känts väldigt konstigt att flytta till en ”vanlig” lägenhet. När man bor så här så vänjer man sig vid det. Det finns folk i huset som bott här sedan starten 1985, säger Lotta.

Annat läge 1985

1985 rådde ett helt annat bostadsläge i Göteborg och det fanns massvis med lägenheter som stod tomma. Initiativet till kollektivhus togs faktiskt av Poseidon själva, och folk fick anmäla sitt intresse. Trädet har en motsvarighet i Bergsjön som kallas Stacken, som startade redan 1980.

– Men de har köpt loss sitt hus till bostadsrätter. Vi var lite inne på det ett tag, men släppte det för att det skulle bli alldeles för dyrt, säger Lotta.

– Här bor folk från alla håll och kanter och det är en fantastisk boendeintegration. Här finns arbetslösa, studenter, högutbildade, alla åldrar och nationaliteter, säger Laila.

Olika arbetsgrupper

Totalt bor omkring 50 vuxna och 30-talet barn i höghuset. Det kollektiva märks i olika former, som att alla tillhör en eller flera arbetsgrupper. Det kan vara allt från köksgruppen eller vaktmästargruppen till städgruppen eller som i Lottas och Lailas fall ”kontaktkommittén”. 

– Sedan äter vi gemensamt i matsalen tre gånger i veckan. Alla måste vara med och laga maten, vilket blir en gång var tredje vecka, säger Lotta.

Det sociala umgänget tar även formen av spontanfester, grillkvällar eller helt enkelt att titta på film eller tv. Dessutom finns det bastu, barnrum, replokal, gym och en hel del annat på den gemensamma våningen.

Föreningen Boihop verkar för att skapa fler gemensamboenden i Göteborg. De är något av en lobbyorganisation som stödjer sig på ett beslut fattat i hyresnämnden 2010 om att verka för fler lägenheter i så kallade mellanboendeformer.

– I det ingår en rad varianter som trygghetsboende, seniorboende samt gemensamhetsboende. Vi startade som en förening för 40-plusare utan hemmavarande barn som inte ville bo på ålderdomshem. Men nu börjar även andra grupper visa stort intresse, säger föreningens ordförande Birgitta Rang.

Hittills har Bogemenskapen Majbacken i Majorna och Bo i Gemenskap, Kornet, i Mölndal tillkommit på initiativ inom Boihop. Så fort de vet att det ska byggas någonstans så tar de kontakt och lämnar in intresseanmälningar om gemensamhetsboende.

– Vår vision är att det ska finnas minst ett sådant här hus i varje stadsdel. Och helst i olika former, säger Birgitta.

Ingen ökning av intresserade

På Trädet har man inte märkt av någon större intresseökning. Men å andra sidan så är deras köer alltid långa.

– Vi är absolut inget kategoriboende som en del av dem som startas för folk i en viss ålder. Det vet jag faktiskt inte om jag hade orkat med om jag ska vara ärlig. Här är öppet för alla som är intresserade av att bo i de här formerna, säger Laila.

Även om köerna är långa tycker kollektivhuset Trädet att man ska anmäla sitt intresse om man är intresserad. En del har stått i kön länge och är inte längre intresserade när möjligheten dyker upp. Sen ska det passa med storlek och annat med, så man vet aldrig.