Det tar en stund innan missförståndet uppdagas och jag förstår att hon talar om förslaget för skrivningar gällande förskolan som ingår i arbetet med att ta fram nationella it-strategier för skolan. Strategierna för grund och gymnasieskolan är redan klara medan man beslutat skjuta på beslutet gällande förskolan. Och målsättningen är nu istället att formuleringarna ska vara klara så de kan skrivas in i den nya läroplanen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Förhoppningsvis kan den förlängda tiden leda till en större diskussion om hela förskolans uppdrag och att man även vågar sig på en problematisering av den ökande användningen av digitala verktyg bland de allra minsta barnen. För förslaget som det nu är formulerat väcker många frågor.
”Ja, man undrar ju om de som formulerat det ens sett en fyraåring?” säger förskolepedagogen Geseke Lundberg.
I texten står bland annat ”Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se konsekvenser av sitt handlande. Förskolan ska därigenom ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens.”
Svenska barnläkareföreningen var inte utsedd till remissinstans, men valde ändå att genom professor Hugo Lagercrantz skicka in ett sådant där de är starkt kritiska sett förslaget. Framför allt att ingen hänsyn tagits till forskning gällande hjärnans utveckling hos så små barn.
”Problemet”, säger Geseke Lundberg, ”är att så fort man kritiserar teknik betraktas man som bakåtsträvare. Men faktum är att vi i Sverige är helt extrema på att anamma ny teknik.” Hela förslaget andas också den idé om quick fix lösningar som i dag präglar dagens politik och som kanske alltid blir särskilt synlig i riktlinjer för skolan. Där återfinns samma längtan efter innovation och ekonomisk tillväxt som i skrivningarna i den senaste forskningspropositionen. Forskningen ska vara fri.
MEN den ska bidra till tillväxt och hållbarhet och demokrati och ... Exakt samma tendenser som inom kulturpolitiken. Tilliten till konst, forskning och bildning som fria från politisk makt är som bortblåst och risken är att vi i slutändan får betala ett högt pris för denna girighet.
För kanske är det tvärtom. Kanske är det som forskningen säger. Varje timme ett så litet barn sitter vid en skärm stjäl tid från deras utveckling och tiden fram till tre års ålder är en oåterkallelig period. Ett barn behöver då under sin vakna tid använda alla sina sinnen för att dess hjärna ska utvecklas fullt ut. Och det är konstaterat att när vi sitter framför en skärm stänger vissa centran av.
Dessutom slår användandet av digital teknik, framför allt med pekskärm, helt ut vårt belöningssystem. Det är som en drog och man lär sig inte kopplingen mellan ansträngning och belöning. Så visar också forskningen tydligt att mängden skärmtid hänger ihop med sämre koncentration, irritabilitet, rastlöshet, överhettad hjärna, sömnproblem och kronisk trötthet.
Och jag förundras över hur man, trots detta, så sällan tilltar på sambanden mellan den ökade stressrelaterade ohälsan hos barn och unga och problem med till exempel adhd. Istället ökar ständigt utskrivningen av mediciner.
Hela denna övertro på att man måste börja i tidig ålder för att kunna utveckla något stort bygger också på en bakvänd syn på kreativitet. Vad det är och hur den föds. Som Georg Griffits, dataanvsvarig för formel 1 och som aldrig rört en dator förrän han var 22 säger, att om han gjort det, hade han troligtvis aldrig kunnat utveckla de avancerade system han gör i dag. Han hade varit fast i ett sätt att tänka. På samma sätt resonerar man på Waldorfskolan i Silicon Walley som inte tillåter digital teknik förrän i årskurs tre.
Här är dock synen en helt annan. Barnen måste så tidigt som möjligt lära sig hantera de digitala verktygen så att vi som nation ska kunna klara oss i konkurrensen. Det är undertexten i hela förslaget.
Självklart finns det också pengar att hämta på denna utveckling. Två män som jobbar på ett spelutvecklingsföretag i Kista berättar att de får premier om de kan utveckla ett spel som fjättrar barnen längre än ett föregående. Och i kommun efter kommun sluts nu avtal med företag som ”skänker” paddor till barn från 1,5 år och uppåt.
I år fyller den svenska folkskolan 175 år. Skolans uppdrag har alltid varit att lära eleverna det som anses viktigt att kunna just nu. Men det är en skör balansgång så man inte konserverar fakta och värderingar som just nu anses sanna och fostrar barnen i ett sätt att tänka som gör att de aldrig kommer att ha tillgång till den fria tanke som gör att de kan formulera systemkritik och tänka att något annat vore möjligt. Vare sig det gäller datorer eller samhället.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
