Marcus Priftis har semester, men tar sig ändå tid för en intervju i hemtrakterna i Årsta i Stockholm, mellan blöjbyten och inköp av babysitter. Boken blev klar lagom till andra dotterns födelse, vilket var perfekt. Marcus vill inte låta föräldraskapet stå tillbaka för jobbet.

Att vara en närvarande far är en grundpelare i det nya mansideal som växt fram sedan 1970-talet, vid sidan av den dominerande mansrollen.

– Det gamla mansidealet kännetecknas av fem olika principer: man ska vara framgångsrik, självgående, lojal och inte backa för konflikter samt inte vara en fjolla.

I boken beskriver han hur dessa principer lärs ut och hur de verkar på jobbet, fritiden och hemma. Han beskriver också det moderna mansideal som existerar parallellt med det gamla machoidealet.

– Enligt det ska en man vara jämställd, visa känslor och vara en närvarande far. I en rapport uppger yrkeskriminella män som det viktigaste skälet för att byta karriär att de vill vara ­närvarande fäder. Även det nya mansidealet är en stark norm som fått brett genomslag.

Konkurrerande normsystem

Enligt Marcus Priftis slits dagens svenska män mellan dessa båda diametralt motsatta normsystem. Ett sätt att hantera det är att upprätta frizoner.

– Fotbollsläktaren är en sådan frizon. Jag går själv på fotboll och det är uppenbart att samma person som står där och skriker ”jävla fitta” till domaren vet att det ordet är okej just där, men ingen annanstans.

Att slitas mellan olika normsystem är inte unikt för just manlighet.

– Ta den moderna medelklassen. De ska vara miljömedvetna, samtidigt som det är status att flyga till Thailand på vintern. Det ska vara köttfri måndag, men det är ändå pulled pork som gäller. De flesta slits mellan olika normsystem, säger han.

Själv upplever han konflikten mellan gamla och nya mansnormer starkast när det gäller framgång.

– Att vara en närvarande far och samtidigt försöka slå sig fram i medievärlden, är inte lätt. Den motsättningen känner jag av.

Frigörelse att bygga relationer

Det gamla, dominerande mansidealet är byggt för att passa det rådande ekonomiska systemet.

– Produktionsförhållandena styr vilka ideal som dominerar. Det var heller ingen slump att det nya idealet dök upp på 70-talet med en utökad tjänstesektor och fler kvinnor i produktionen, säger han.

Män har mycket att vinna på att skrota det gamla idealet och vara mer jämställda, menar han.

– Det gamla mansidealet är inte konstruerat för att män ska vara lyckliga. Det är konstruerat för att de ska behaga makten. Männen ska vara en kugge i produktionsmaskineriet i fredstid och i krigsmaskineriet i krigstid, säger han.

Det är också ett härskarideal som långt ifrån passar alla, menar han.

– Visst, majoriteten av de som sitter i företagsledningen är män, men det är majoriteten av de som sitter på parkbänken också, säger han.

– Det finns en frigörelse i att bygga relationer istället för försäljningsorganisationer. Det de flesta män ångrar på dödsbädden är att de jobbade för mycket. Mansidealet leder inte till lycka, det leder till att man blir en ensam jävel, säger Marcus Priftis.