– På engelska kallas den för bladder-pipe, ungefär urinblåseflöjt på svenska. Grannen här har grisar och jag tog till vara en urinblåsa och tillverkade en urinblåseflöjt utifrån bilder på kyrkväggar och medeltida beskrivningar. Den låter riktigt bra, säger han och spelar ett stycke.

Andra utdöda instrument är den fårbensflöjt med två fingerhål som är en exakt kopia från ett arkeologiskt fynd från Birka, eller den flöjt gjord efter ett fynd i vikingastaden York som är tillverkad i ett solitt trästycke, originalet var i buxbom, och som har fem hål i olika djup borrade i sig. På så sätt får flöjten en speciell tonskala och spelas på samma sätt som en panflöjt.

– När man spelar på dessa flöjter låter det som det gjorde på vikingatiden. Vi har ju i och för sig ingen aning hur melodierna lät som de spelade på den tiden men där får fantasin göra resten.

Självlärd tusenkonstnär

Thomas Lundkvist är helt självlärd när det gäller musiken och spel-andet. Musikerkarriären började när han som heltidsarbetande målare på kvällarna spelade visor som extraknäck på olika ställen i Stockholm på 1950-talet.

– Sedan kom det en förfrågan om jag kunde hjälpa till att lära ut att spela balalajka till en balalajka-orkester i Stockholm. Det var i början på 1960-talet så någon större hjälp från dåvarande Sovjetunionen fanns inte att få. Det hela slutade med att jag var med och bildade Södra Bergens Balalajkor 1969, en orkester som fortfarande turnerar och spelade i Bångbro förra året.

På 1970-talet fick Thomas Lundkvist frågan om han ville skriva musik till barnprogrammet Loranga, Masarin och Dartanjang på Sveriges television. Det ville han och sedan blev det musik till hundratals barnprogram i radio och tv efter det. Han är även självlärd tecknare och har illustrerat barnböcker av författare som Ulf Nilsson tillsammans med bland annat Carl Johan De Geer och Gunilla Grähs.

Bytte Stockholm mot Bergslagen

Att denna mångsidiga musiker och konstnär bytte Stockholm mot Spannarboda berodde mest på en slump.

– Min fru och jag vandrade hela Bergslagsleden i början på 1980-talet. Jag har alltid varit intresserad av trakten med dess gamla bruksmiljöer och gruvor. Ett intresse som inte blev mindre efter att ha vandrat den 28 mil långa leden i hjärtat av Bergslagen. Vi ville flytta hit och så blev den gamla gården i Spannarboda till salu 1982.

Sedan förra året är han ordförande i Ljusnarsbergs kammarmusikförening och förutom att han själv spelar och berättar om utrotningshotade instrument i Tingshuset den 18 februari vill han gärna slå ett slag för något liknande som sker den 5 april då Giovannikvartetten framför kvinnliga tonsättare från 1600- och 1700-talen på tidstypiska instrument.

– De har dessutom med sig en så kallad countertenor, det vill säga en man som sjunger i falsett som kastrerade sångare gjorde på den tiden. Publiken som kommer dit kommer säkert att få höra något väldigt ovanligt som inte har hörts förut i Tingshuset i Kopparberg, säger Thomas Lundkvist.