”Får man skjuta elefanter, tänkte jag! Fan sicken grej. Men det var ju inga elefanter vi fick skjuta, det var ju människor...” säger Karl med ett leende som snart bryts ner av de tyngande krigsminnena. Genast reser han sig upp för att stänga balkongdörren. Minnet får inte komma i vägen för den gemytliga fikastunden. Verkligheten får inte plats vid Karls köksbord.

Intervjuer av veteraner grunden

Pjäsen Kongo – en pjäs om Sverige har en allsmäktig berättarröst som ger kontraster åt de perspektiv som pjäsen vill lyfta. Som livet för de veteraner som stred i Kongo. 

– Inför genomförandet av pjäsen intervjuade vi åtta personer som på olika sätt varit med under Kongokrisen, berättar regissör Oskar Thunberg. Deras berättelser har varit ovärderliga för oss och det som är gemensamt för samtliga är att de alla hanterar sina upplevelser olika men alla har en strategi för hur de ska göra.

Flera olika karaktärer får ge röster åt de olika perspektiven av världen och svenskheten. De tre huvudkaraktärerna Karl, Bosse och Bengt som tillsammans tjänar i Kongo visar upp en sida av den solidaritet som blir nödvändig för att överleva men ger tre olika historier. Tre olika sätt att hantera sina upplevelser och minnen.

– En sekvens i pjäsen handlar om att komma hem till vardagen efter att ha gått runt i det där brutala våldet dagligen. Att komma hem som någon annan än när man åkte och vad det gör med en person när man ska återanpassas till vardagen, säger skådespelerskan Hanna Edh.

Plats för skratt

Även om ämnet är allvarligt och pjäsen skildrar våld, övergrepp och traumatiska upplevelser finns här plats för skratt.

– Det finns en absurdism i det här som stundtals blir väldigt rolig och skrämmande. I samma värld som Léon Rom staplade skallar av dödade människor i sin blomrabatt sitter jag med min dotter och tittar på julkalendern. Det är lätt att få en uppfattning om att dessa händelser utspelat sig i två olika världar, men det är i själva verket en och samma, säger Oskar Thunberg.

Nedräkning under föreställningen

Under pjäsens gång berättas det om hur många vilda elefanter som finns kvar i Afrika. Till en början 20 miljoner, för att räknas ner och stanna på dagens siffra 600 000 stycken elefanter.

– Det är ett av elementen i pjäsen som berör mig mycket, säger Kudzai Chimbaira som bland annat spelar Karls fru Lisa. Antalet elefanter som sjunker så drastiskt har en tydlig koppling till det världspolitiska läget, säger hon

– Det som berör mig mest i pjäsen, säger skådespelaren Harry Friedländer som bland annat spelar Karl, är det råa våldet. Den direkta upplevelsen av våld och de små spåren av våld i vardagen, avslutar han.