Johannes Klenell bor i dag i Stockholm där han är redaktör för seriemagasinet Galago, men han är sedan länge ett fan av Degerfors IF. Det är han som tillsammans med musikern och Degerforssonen Eddie Lövholm Eriksson gjort filmen.

Hela mitt intresse för Degerfors IF bottnar i att jag är värmlänning själv. När jag flyttade till London 1999 ville jag hitta en kontakt med det jag kom ifrån. Det var så jag började följa laget. Men Degerfors är inte en marginell historia i fotbollssverige utan en viktig del av svensk fotbollshistoria, säger Johannes Klenell, som själv kommer från värmländska Sunne.

Johannes Klenell menar att en på ytan rätt marginell företeelse som fotbollen i Degerfors – en kommun med cirka 10 000 invånare – kan berätta något betydelsefullt om samhället. Om relationen mellan stad och landsbygd och människors längtan efter identitet och betydelse.

2008 ställde svenska fotbollsförbundet krav på elitklubbarna runt om i landet att rusta upp sina arenor.

Het valfråga

De mindre orterna med kärv ekonomi hotades på detta sätt att bli utkastade ur fotbollens finrum. Detta gjorde upprustningen av Degerfors fotbollsarena Stora Valla till en brännhet kommunal valfråga 2010. Vänsterpartiet profilerade sig starkt för ett kommunfinansierat ansiktslyft av arenan och drog i valet hem 49,8 procent av rösterna, vilket gav dem egen majoritet.

– Detta i sig är en otroligt spännande historia. Det säger mycket av kommunpolitik och om hur utsatt landsbygden är för beslut som kommer från Stockholm, säger Klenell och fortsätter:

– Degerfors skulle kunna vara en klassisk SD-kommun. Det finns grund för en stor politisk besvikelse i staden, precis som i många gamla industri­städer där SD har växt sig stora. Trots detta fick SD bara 7,2 procent av rösterna 2014, medan Vänstern fick egen majoritet. Detta är spännande och visar vad de stora partierna skulle kunna göra för att inte förlora röster till SD. Det handlar ofta om en oro för att inte räknas.

I valet i höstas fick Vänsterpartiet något färre röster i Degerfors, men kammade trots allt hem 42 procent. Mycket för att de höll vad de lovade i valet 2010, menar Klenell.

Vad finns det i fotbollen som ­skapar ett sånt här engagemang?

– Jag kommer från Sunne, som har en stark berättartradition, vilket människor knyter sin identitet till. I andra kommuner, som Degerfors, är det idrotten som har skapat tradition. I industrikommunerna där industrierna avvecklats är det idrotten som ofta som tagit den sammanhållande rollen.

Mitt fotbollsintresse är relativt svalt och jag kan därför provoceras av att det återigen är just manlig fotboll som får sådan kulturstatus och politisk betydelse. Har det något att göra med att det handlar om män i grupp?

– Ja, jag tror absolut att den faktorn har betydelse i en industriarbetarkommun som Degerfors, det finns en stark manlig kultur där. Jag ser exempelvis också ridning som kultur eftersom ridningen har en folkrörelse knuten kring sig. Jag vill att folkrörelser ska ses som kultur, eftersom det kan vara en del av en människas identitet.