Damian Ardestani – eller XOV som hans artistalias lyder – har sysslat med musik och textförfattande sedan barnsben. Men känd för de breda massorna blev han kanske först i höstas. Detta när popstjärnan Lorde kontaktade honom via Twitter och bad honom att medverka på soundtracket till filmen The Hunger Games: Mockingjay part 1, med låten Animal. Idag släpps XOV:s egna EP Lucifer, sex spår av ”mörk hip-hop-influerad pop” som Damian Ardestani själv beskriver musiken.

– Det är en väldigt speciell EP, som sammanfattar de senaste fem åren i mitt liv. Alla texter är självbiografiska och skrivna i stundens hetta, när något som påverkat mig har hänt. Sedan har det gått några år, musiken och det övriga runtomkring har producerats i efterhand, säger han och fortsätter:

– Mina största musikaliska influenser kommer från hip-hopen, det är där jag har mina rötter. Jag gillar väldigt mycket R&B från 90-talet och modern hiphop. Kanye West i egenskap av producent är också en stor inspiration.

En del av musikproduktionen sker i Los Angeles, dit Damian Ardestani tidvis pendlar för att jobba med sin produktionspartner Kono. Men hans elfenbenstorn är i ett litet hus på en skärgårdsö utanför Vaxholm. Den enda som håller honom sällskap där ute är Everly, en Jack Russel-terrier. I ensamheten och lugnet kommer inspirationen till musiken fram, men det är långt ifrån alltid som hans liv varit så sansat. Damian Ardestani kom till Sverige som barn tillsammans med sina föräldrar, som flydde från Iran under kriget mot Irak. Familjen hamnade i Tensta.

– Min familjesituation var inte den bästa. Jag växte till stor del upp med min mamma, eftersom pappa var narkotikamissbrukare. För att hantera det mörker som fanns inom mig började jag tidigt skriva poesi och texter, och fick faktiskt min första dikt publicerad när jag var nio år gammal, säger Damian Ardestani.

Stökig tid i tonåren

Men i början av tonåren blev det allt stökigare. Damian och hans vänner hamnade ofta i bråk. Bland annat hade de en konflikt med ett gäng nynazister, och slagsmål var ett regelbundet inslag.

– Jag vill absolut inte måla upp Tensta som något ghetto, och jag är stolt och glad över att jag kommer därifrån. Samtidigt var våldet en naturlig del av min vardag. Men parallellt växte också intresset för musiken, och jag började rappa.

– Våldsspiralen slutade med att jag blev grovt misshandlad utanför Dramaten när jag var kanske 13 år gammal. Jag förlorade nästan alla mina tänder och hela det året var en riktig katastrof, med en massa operationer för de skador jag fått. Efter den händelsen eskalerade mitt liv ännu mer, men någonstans där bestämde jag mig för att det fick vara nog, säger han.

Tog ett break i USA

Damian blev skickad till sin morbror i USA och bodde där över en sommar. Vid hemkomsten var banden klippta med det stökiga livet, och han började jobba som säljare. Det gick bra. Riktigt bra. Efter ett antal år i branschen var han plötsligt vd för Stureplansgruppens eventbyrå – 23 år gammal. Men det var något som inte riktigt stämde.

– Jag blev bländad av pengarna. I hela mitt liv hade jag trott att pengar var lika med lycka och status, men innerst inne var jag helt miserabel. Det kändes som att jag tog på mig en kostym och gick in i en annan persons liv varje dag.

Så efter knappt två år på vd-posten slutade Damian. Det var då, 2009, som han bestämde sig för att satsa helt på sin egentliga passion – musiken. Damian gick in med alla pengar han hade i ett eget skivbolag. Planen gick dock inte som det var tänkt.

– Det slutade med en ekonomisk katastrof. Både bolagets ekonomi och min egen gick i botten. Jag gick från att vara en framgångsrik vd till att inte ha något, att vara helt utblottad. Det var väldigt skamfyllt och det kändes som att folk runt mig var väldigt dömande, säger han.

För drygt två år sedan gav Damian upp allt och flyttade till skärgården, där han alltså fortfarande huserar. I avskildheten kunde han äntligen hitta den inspiration som krävdes för musiken.

– Att sitta där ensam, helt avskalat med ett piano och en flaska whisky var till slut det som gjorde min karriär.

Idag släpps alltså hans första EP, och ett fullängdsalbum är planerat att ges ut i maj. Under våren väntar ett antal livespelningar, bland annat på Where’s the music-festivalen i Norrköping den 14 februari.