BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Hon sitter i en bur som är fem gånger fem meter stor och tittar ut på sin naturliga livsmiljö, säger Roine Magnusson.
Honan är i privat fångenskap.
– Det är en ögonblicksbild, ett snapshot kan man säga. Jag såg honan i buren, tog mig in på egendomen och knäppte bilden. Sedan blev jag bortjagad av män med gevär.
Men det är inte Roine Magnussons normala arbetssätt. Han brukar umgås med djuren i flera dagar innan han börjar fotografera dem.
– Jag fotograferar öppet så att de ser mig hela tiden, jag sitter inte gömd i ett tält eller så. Efter två till fyra dagar brukar det uppstå ett samförstånd. Djuren slappnar av. Det är som att de ger mig sitt tillstånd att fota dem.
Han berättar om lejonflocken som han följde efter i flera dagar. En dag satt han utanför sin bil medan flocken låg en bit därifrån och slappade i skuggan.
– Jag hade gått ur bilen, det får man egentligen inte göra. Lejonen vilade så jag satte mig ned och väntade på att de skulle röra på sig.
Flocken reste sig och började vandra. De gick förbi platsen där Roine Magnusson satt, men plötsligt vände sig en hona om och vädrade i luften åt hans håll.
– Det mullrade. Känslan som uppstod i bröstet då kommer jag aldrig att glömma, säger han.
Resultatet blev ett porträtt på honan och ett på flockens hane.
Intresset för fotografi väcktes tidigt. Roine Magnusson växte upp i Sunne och följde med sin farfar ut i naturen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Så naturintresset kom först, men jag började fota som barn. Jag diskade och klippte gräs för att få ihop pengar till min första kamera när jag var sju–åtta år.
Nu är han en etablerad naturfotograf som säljer bilder till flera bildbyråer, fotograferar till reportage, håller kurser och har gett ut flera fotoböcker. Bland andra Kor – en kärlekshistoria och Till träden tillsammans med författarna Åsa och Mats Ottosson. Nu har trion börjat arbeta med en ny bok om fåglar.
– Den handlar om svenska fåglar, men det är ingen vanlig fågelbok. Mer än så kan jag inte säga.
"Låt det ta tid"
Roine Magnusson bor numera i Rånnesta vid sjön Tysslingen. Det var när han flyttade dit som idén till Faces I Have Met väcktes.
– Jag sorterade mina bilder inför flytten och då såg jag en röd tråd. Jag har alltid gjort porträtt, oavsett om jag har fotograferat djur, träd eller något annat, säger han.
Bilderna är svartvita och framkallade hemma i Roine Magnussons mörkerrum. De är tagna mellan 1999 och 2010.
– De första bilderna är alltså tagna innan digitalt foto hade slagit igenom. Men jag gillar fortfarande att arbeta med film och framkalla bilder i mörkerrum. Digitala bilder som är fixade i ett bildbehandlingsprogram blir så perfekta. Jag är trött på det. Mina bilder är lite korniga, de ger en annan känsla, säger han.
Och han ger tips till den som själv vill fotografera vilda djur.
– Ha inte så bråttom utan låt det ta tid. Lär känna djuren först. Och tänk på att de har iakttagit oss människor mycket längre än vi har iakttagit dem.
Fotnot: Faces I Have Met visas på läns-museet fram till den 30 oktober.
