Athena Farrokhzad stora genomslag som poet kom med Augustprisnominerade ”Vitsvit”. En diktbok om revolution och migration, där diktjagets mor låter ”blekmedlet rinna genom syntaxen”.
Nu kommer ”Åsnans år”, om djurvärldens fåntratt. Eller rättare sagt – djuret som dumförklaras för att kunna utnyttjas som arbetskraft.
– Åsnan är det djur som förknippas allra mest med arbete, men också med idioti. Analogin mellan åsnan och arbetarklassen tycker jag är intressant, säger Athena Farrokhzad.
”Vi är proletariatets förbannade rövhål” utbrister ett gäng åsnor på ett ställe i boken.
– Mina egna favoritsidor är de som handlar om röven. ”Radical ass fraction”, som vill ta makten över hetsjakten, säger poeten.
Fuck arbete?
I dikterna skriver Athena Farrokhzad om utsugning och lydnad, ett liv där piskan viner och drömmen lever om att någon gång komma ikapp sin morot.
– Det är en slags arbetskritik, konstaterar författaren, som tidigare skrivit mycket om klasskamp.
Frågan om arbetet kallar hon ”jättekomplicerad” för vänstern, eftersom det finns så många motstridiga traditioner.
– Å ena sidan finns den folkhemsbärande socialdemokratin som pratar om ära, värde och stolthet, rätten till arbete och heltid. Att det är vi som bygger samhället och producerar värdet. Samtidigt finns en helt annan tradition som är ”Fuck arbete!”, ”Det är bara bullshit, de bara lurar oss!”.
Hon fortsätter:
– För mig är det här en jättestor fråga: Hur ska vi förstå arbete, vi som är en social rörelse som vill ett annat samhälle?
”jag sa till mig själv att arbete inte var livets mått
jag sa till min dotter att lättja var den största dygden
Men jag trodde det lika lite som jag trodde
att hon skulle få en hamster i present”
Slitet som morsa
I ”Åsnans år” handlar det inte bara om arbetslivets piskor utan också slitet att vara kvinna eller förälder.
– Bokens ramberättelse är en morsas vardag i en familj och arbetet som handlar om att koka pasta och hänga upp tvätten, att se till att barnen överlever, att stå ut, att man är ”good enough”, att vila tillräckligt för att lyckas göra om allt nästa dag, säger Athena Farrokhzad.
Åsnan som migrant
Poeten menar att det reproduktiva arbetet är mycket mer komplicerat att förhålla sig till eftersom det också utgör grunden för vår mänsklighet och gemenskap.
– En hel del av lönearbetet i samhället är överflödigt och fyller som främsta funktion att hålla arbetarklassen på mattan. Men det reproduktiva arbetet vare sig vill eller kan vi avskaffa. Ändå kommer man fan aldrig ikapp moroten, säger hon.
Exil går igenom Athena Farrokhzads författarskap, så också i ”Åsnans år”. Själv har hon inte besökt sitt första hemland Iran på tio år, och ser flera paralleller mellan åsnan och migranten.
”Åh låt mig få återvända
till mitt stall
vila mitt huvud i halmen”
– Åsnan är ett djur som, till skillnad från många andra djur, är utspridd över hela världen. Det är också djuret som aldrig kommer fram, som måste bära sin tungt packade last i evigheten, vilket kan ses som en analogi med exilen eller migrationen, menar Athena Farrokhzad och syftar även på kånkandet av historia och kultur.
– Exil innebär en ruptur i tiden och platsen, att aldrig komma fram. Migration är inte en rörelse från en plats till en annan och ”that’s it”, utan det är att alltid vara på väg – antingen tillbaka till platsen man lämnade eller till en tredje plats, för om två veckor kanske det sitter Sverigedemokrater i regeringen. Det är en evig oro i relation till hem som fenomen.
