Förra veckan skrev jag att sommarpratet med ­Vidgis Hjorth var det enda värt att lyssna på men det var innan jag hörde Aliette Opheims. Skådespelerskan har hyllats för sina roller i serier som ”Kalifat” och ”Knutby”, men i sitt Sommar fokuserar hon på en tidigare yrkeskarriär. 

”Varför klädde jag av mig för pengar, och vad är det jag söker när jag gör det?”, frågar hon sig i programmet som till stor del behandlar perioden då hon arbetade som strippa. Det är en intressant inifrånskildring av ett yrke som det sällan talas och Opheims redogörelser krossar många av de fördomar jag tidigare haft om strippan. 

Filmen ”Sorry we missed you” 

Av Ken Loach 

(Går att hyra online på till exempel Viaplay eller SF Anytime)

Ken Loach har gjort sig känd som regissören som står på ”den lilla människans” sida och ”Sorry we missed you” är inget undantag. Här riktas feta kängor mot de vidriga arbetsförhållanden som råder för många i England i dag. Allt ­skildras genom familjen Turner där mamman Abbie jobbar inom en hemtjänst som prioriterat bort all typ av mänsklighet och pappan Ricky sliter som budbärare på ett företag där de anställda tvingas arbeta 14 timmar per dag. Det är en fruktansvärt sorglig berättelse om människor som befinner sig på fel sida av gigekonomin men också en film som väcker kamplystnad, en känsla av att ”så här kan vi verkligen inte ha det”. 

Romanen­ ”Dammsuga i mörker” 

Av Jen Beagin

(Finns på bibliotek och i bokhandeln)

Som titeln indikerar är detta en roman om den 26-åriga städerskan Mona. Hon kan allt om vilka fläckborttagningsmedel och dammsugarmärken som är bäst för att få bort andra människors skit men lever också ut i de vackra hem hon jobbar i. Genom att snoka i garderober, fotografera sig själv naken bland konstverk och klä ut sig i kundernas märkeskläder gör Mona som en suggestiv revolt mot klassamhället. Beagin skriver på grov humor fram en berättelse om smuts och renlighet, bortom dammråttorna ­under överklassens sängar.