Läkaren har anmälts 46 gånger, både av kollegor på andra sjukhus och av patienter som har fått sina andningsvägar, och liv, förstörda.

Nu får de inte heller någon hjälp av specialisterna på Karolinska universitetssjukhusets öron-, näs-, halsklinik, sedan man där fattat ett beslut att inte hjälpa patienter som drabbats av komplikationer efter skönhetsoperationer.

De får skylla sig själva.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det är kort sagt ett idiotiskt sätt att resonera, vilket många, bland annat jurister på Socialstyrelsen, redan har påpekat. I Sverige kan man exempelvis röka, elitidrotta eller extremsporta och ändå förvänta sig att få hjälp av den offentliga vården. Vården får inte moralisera över hur skadan har uppkommit eller särbehandla patientgrupper.

Men det som är riktigt sjukt är hur den ansvarige läkaren på Karolinska, en Pär Stjärne, motiverar beslutet. ”Om du har en man som misshandlar dig och du får en skada på näsan så att du inte kan andas så är ju det annorlunda än om du väljer att göra ett kosmetiskt ingrepp”, säger han till SVT.

Det är alltså dessa två grupper som ställs mot varandra. Kvinnor som slås sönder och samman av sina män, och de som, pressade av samhälleliga ideal, lägger tiotusentals kronor på att bli snyggare, men har otur att gå till en usel kirurg på en oreglerad marknad. Det är onekligen ”annorlunda” saker, men den bakomliggande orsaken är en och samma: patriarkatet. Frågan är om det kan tänkas ha haft ett finger med i spelet även för Pär Stjärnes karriärväg till sektionschef och professor.

Enligt bedömningar gjorda av Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi utförs omkring 25 000 plastikkirurgiska ingrepp i Sverige per år. 85 procent av dem på kvinnor.

Det är inte nödvändigt att skönhetsoperera sig. Men det kan kännas som ett tvång.

SVT sänder för tillfället den danska dokumentärserien ”Skönhetens makt”. Den är inte bara dansk utan mycket dansk, programledaren Chris Pedersen pekar upprymt ut snygga rövar i New York, men mellan varven finns viss substans insprängd. I första avsnittet intervjuas den holländska sociologen Giselinde Kuipers, specialiserad på skönhetens ekonomi.

”Det är viktigare att se bra ut i dag, än för 50 eller 100 år sedan. Det ouppnåeliga är inom räckhåll, och det talar skönhetsindustrin om för oss. Det är ens eget ansvar att vara vacker och man måste göra något åt det”, säger hon. Vackra människor har överlag fler vänner, får fler jobberbjudanden och tjänar bättre. De lever till och med längre, enligt Kuipers.

Det kan alltså vara helt rationellt att lägga 45 000 på en ny näsa eller 60 000 kronor på ett par nya bröst. Inte bara för att stilla den gnagande känsla av otillräcklighet som möter en i spegeln, utan ur ett livsekonomiskt perspektiv.

Det är också så lagen ser på saken. Enligt svensk lagstiftning är skönhet en vara, eller form av valuta. Kosmetiska ingrepp lyder inte under hälso- och sjukvårds­lagen, utan under konsumentlagen. I jan­uari slog Allmänna reklamationsnämnden fast att en kvinna som var missnöjd med en näsoperation hade rätt till ersättning från kliniken.

Det är ju något, men det är trots allt viktigare att de som inte kan andas får luft igen.